Verkligheten kom ikapp Luleå Hockey

Presenteras i samarbete med ATG

Brendan Shinnimin åkte ifrån två Luleåförsvarare och gjorde 1-0 två meter framför Joel Lassinantti. Linus Fröberg åkte ifrån Daniel Sondell och gjorde 2-0 fri med Joel Lassinantti. Det var inte de stora försvarsinsatsernas match så långt och det är väl inte helt ologiskt.

Luleå saknade sina JVM-spelare, Nils Lundkvist och hemvändande Isac Lundeström. Luleå saknade defensiva kuggen Joonas Jalvanti. Luleå saknade maskinen Johan Forsberg som vakar vid sin bror Tobias sida på Uppsala Akademiska. Luleå saknade Mattias Guter, och som vanligt, Patrick Cehlin. Luleå tappade backen Pontus Själin efter en smäll i första perioden och tvingades gå på fem backar stora delar av matchen.

Det blåste snålt. Men lik förbaskat: Luleå kämpade sig tillbaka.

Noel Gunler styrde upp ett reducerande powerplayspel som om han vore fjärrstyrd av Igor Larionov. Karl Fabricius brunkade in kvitteringen. Svårare än så är det inte för Luleå Hockey just nu – om inte de etablerade poängspelarna levererar gör någon annan det. Det här är en lagmaskin som drivs av en fantastisk eld.

Men den klarar inte allt.

Erik Gustafsson har spelat oerhört tunga minuter under säsongen. När det saknats backar är det han som klivit upp mest i belastning och han har klarat det oerhört bra. Han snittar drygt 24 minuter per match, tredje mest i serien och nu klättrade han – och fantastiske Jesper Sellgren – långt över 25 minuter.

Det här var, vad jag kan minnas, första matchen jag såg honom påverkad, som det syntes att han tappade i speluppfattning, skicklighet och noggrannhet.

Först tappade han pucken och bjöd Växjö på ett två mot noll-överläge som gästerna missade. Sedan tyckte jag mig se att det var han som inte riktigt orkade flytta på den motståndare som skymde Joel Lassinantti vid Växjös 3-2.

Luleå fick chansen, skapade chansen, spelade både fem mot tre och sex mot fem med fantasi och frenesi. Men det sista saknades och det är nog så enkelt att inte ens det här laget orkar mer än så här. Det är tur för Luleå Hockey att det kommer in fler spelare i laguppställningen snabbt.

Visst, den här säsongen har handlat om att bryta barriärer och slåss mot odds – men det måste märkas att sex spelare saknas någon gång.

Det vore konstigt om det inte gjorde det mot just Växjö.

Sam Hallam är en noggrann tränare och har skapat landets tätaste defensiv. Än så länge på bekostnad av de offensiva tendenserna – men visst börjar det hända saker i Småland? Det finns en trygghet hos spelarna och en sak är helt säkert: Det är inte en fråga om, utan när, Växjö verkligen kuggar i offensivt.

Då kommer det här laget att bli fullständigt vedervärdigt att möta.