Efter att ha bott i Umeå det senaste året har jag hört hur gnället på stan har gått och det har väl egentligen bara varit en fråga om tid och tålamod.
Därför kom det inte som en särskilt stor chock att Viktor Stråhle, Robert Lahti och Stefan Öhman nu får gå från sina jobb. Det som däremot förvånar mig är att beskedet kommer nu och inte tidigare under säsongen.
Det har funnits så många lägen efter prestationer som saknat motstycke att man har tänkt, nu händer det väl? Som Tingsryd och Östersund hemma 1–4, AIK hemma 0–4 – men icke. Per Kenttä och styrelsen har stått på sig, fram tills nu.
”Vi är inte nöjda med det sportsliga utfallet och behöver en nystart. Vi har därför kommit fram till att bygga laget med en ny sportslig ledning. Vi gör förändringen för att vi anser att det är den bästa för Björklöven.”.
Den här nystarten borde ha kommit för längesen, då hade klubben inte behövt vaska det här slutspelet och låta säsongen gå till spillo. Att det sportsliga utfallet skulle bli så här hade nog vem som helst kunnat räkna ut, så även Per Kenttä.
Så varför har beslutet inte kommit då? Mest troligt har det inte funnits något vettigt ledigt på tränarmarknaden som kan vara villig att hoppa in och ta jobbet ett par månader, alternativt att den lösning klubben vill ha på längre sikt helt enkelt suttit låst i ett kontrakt.
Mina öron i omklädningsrummet har under året viskat om att Viktor Stråhle tappat några av importerna och de äldre och rutinerade spelarna i truppen. När det händer är det kört, oavsett hur mycket man dementerar sånt utåt.
Att som chef leda en missnöjd grupp är som att leda utan mening, till slut slutar folk lyssna. Det är mina egna erfarenheter från sportvärlden och något som jag kunnat applicera även i arbetslivet.
Nu är det inte säkert att ett tränarbyte hade räckt till SHL-avancemang ändå, men däremot är jag övertygad om att klubben hade gett sig själv bättre förutsättningar att ta sig förbi det första hindret i slutspelet.
Med det sagt.
Allt är inte kattpiss i Björklöven. Föreningen har en sund ekonomi, en juniorverksamhet som är på väg att bli elitmässig och ser dessutom ut att få ett väldigt bra lag på papperet nästa år.
Ta nu vara på den här ombyggnationen och ge Umeå vad de förtjänar.