I den första kvartsfinalen mellan AIK och Mora vann AIK mycket tack vare powerplay, boxplay och ett väldigt bra målvaktsspel från Antoine Bibeau.
I den andra kvartsfinalen var boxplay och Bibeau åter igen väldigt bra. Men om Mora får skala bort nån av de två komponenterna kommer det att skakas liv i den här kvartsfinalen ordentligt.
Mora vet mycket väl hur AIK ska behandlas och det finns offensivt skickliga spelare och målskyttar, men än så länge är det alldeles för lite av Daniel Ljunggren och Johan Persson, även om de nosar på lägen.
I ett slutspel är det inte tillräckligt.
Då m-å-s-t-e det få göra ont för varje mål.
Och jag upplever det som att AIK är berett att betala ett aningen högre pris framför motståndarmålet.
AIK nådde inte alls upp till sin toppnivå och var inte lika bra som i lördags då det blev en 4–1-vinst.
AIK:s förmåga att vinna
Likväl blev det en ny 4–1-seger och man frågar sig så smått hur det är möjligt?!
Backarna hade en jobbig kväll med pucken och före Moras kvittering var det Mathew Maione som gav sig ut på ett soloäventyr som slutade med ett pucktapp, spelvändning och mål i baken.
Men AIK har en urkraft och en sammanhållning som syns på isen och i båda kvartsfinalerna har fjärdekedjan med Oskar Magnusson, Christoffer Björk och William Ignberg Nilsson spelat huvudrollen.
Fjärdekedjan på nytt ett AIK-vapen
Det var Magnusson och Ignberg Nilsson som tillsammans såg till att det blev 1–0.
Och AIK:s tränare Anton Blomqvist är nästan rörd när han pratar om den kedjan:
– De är grymma rakt igenom. De gör sin uppgift med bravur. Idag får de krydda det med att göra lite offensivt. Det är alltid roligt när de får vara med i poängprotokollet. De vet om att det inte är deras primära uppgift och de gör de uppgifter de ska göra förbannat bra.
Det festliga är att citatet är från i lördags. Men det hade lika gärna kunnat vara efter den andra 4–1-segern.
Förstakedjan kopierade fjärdekedjan
Och när matchen avgjordes med 1.24 kvar av den tredje perioden var det förstakedjan som mer eller mindre drog en kopia av fjärdekedjans 1–0-mål.
Richard Gynge kastade in en puck mot Waltteri Ignatjew i Moras mål och precis framför näsan på Moramålvakten styrde Zion Nybeck in 2–1.
Nästan identiskt med William Ignberg Nilssons 1–0.
Innan matchen var över hade Gynge blivit målskytt och Ignberg Nilsson blivit tvåmålsskytt.
Det står 2–0 i kvartsfinalen till AIK och det känns snöpligt för Moras del, men i en jämn slutspelsserie, vilket det är, brukar flyt och oflax jämna ut sig.
I Smidegrav lär Mora vinna åtminstone en av de kommande matcherna och ta den här kvartsfinalen tillbaka till Hovet.
Det förtjänar Mora.
Ett tag när matchen hade gått lite i stå i den andra perioden var den lilla Mora-klacken på väg att sega sig förbi AIK:s alla supportrar inne på Hovet.
Mora-klackens hamrande: ”Mora klapp-klapp, Mora klapp-klapp” hördes igenom AIK-supportrarnas malande sång.
Det var nära att tippa över till Mora.
Men i slutändan talar det mesta för att AIK knäcker Mora. Antoine Bibeau har varit och är den stora skillnaden.
Mora ska inte grisa – då vinner AIK
Tror inte att Mora ska försöka sig på att spela på känslorna mot AIK även om det är underhållande för publiken.
Men AIK har spelarna som bemästrar en match där det handlar om att ”play dirty”.
– Det är kul att det är lite grinigt, lite grisigt. Det känns bra, sa AIK-forwarden Arvid Degerstedt i en periodpaus på Hovet.
Han såg ut att mena varje ord.
Att AIK har ett så bra målvaktspar som Bibeau och Tobias Normann är till stor del Niklas Perssons förtjänst.
Och han prisades välförtjänt före nedsläpp på Hovet som Hockeyallsvenskans bästa sportchef.
ANNONS: Se alla matcher i TV4 PLAY för 399 kr/mån – spara 900 kronor
