Med det inledande påståendet menar jag självfallet inte att den store åttan fallit i total radioskugga, men däremot kan man nog påstå att han under säsongsupptakten fått mindre mediautrymme än vanligt. Det är dock viktigt att understryka att det inte behöver vara negativt.
Vi har sett år efter år av ”kan det här vara året?” eller ”är Ovechkin verkligen en vinnare?” och så vidare.
All den bevakningen är nu dränkt och begraven i en fontän i centrala DC.
Stanley Cup-segern och de uträtade frågetecknen är så klart en stor del i det minskade fokuset på Capitals kapten, men det är också den nya generationen unga stjärnor med namn som McDavid, Matthews och Laine i spetsen. De tar ligan med samma storm som han själv och Sidney Crosby gjorde i början av sin karriärer, och de kräver onekligen sin del av mediakakan.
Varthän hockeyvärlden riktar sina strålkastare kan Ovechkin bara indirekt påverka. Det han däremot har desto större kontroll över är sin egen prestation och där visar han absolut inga tecken på att vara redo att släppa titeln som NHL:s mest svårtstoppade målmaskin.
Inför fredagens späckade omgång var Ovechkin delad tvåa i NHL:s målliga med 15 mål på 21 matcher, bara två kassar efter ledande David Pastrnak – och även om en skottprocent på 18,3 lär dala litegrann så har han volymen med 3,9 skott på mål per match.
Så än så länge är i alla fall inte jag redo att säga att någon av de här unga supertalangerna är bättre än Sasha från Moskva på att transportera hockeypuckar in i hockeymål.
Och märk nu att vi bara talar om vem som är den bästa målskytten just nu. 33-årige Ovechkin är redan ett par år förbi spelares traditionella produktionsprime och att han kan leverera i takt med de här unga monstertalangerna är bara ett ytterligare bevis på vilken enormt begåvad målskytt han är – kanske tidernas bästa.
Tillåt mig utveckla.
Så högt kan Ovechkin sluta i målskyttehistorien
Först, för tydlighetens skull, alla tiders målliga (inför nattens omgång):
(Matcher/Mål)
1 – Wayne Gretzky – 1497 – 894
2 – Gordie Howe – 1767 – 801
3 – Jaromir Jagr – 1733 – 766
4 – Brett Hull – 1269 – 741
5 – Marcel Dionne – 1348 – 731
6 – Phil Esposito – 1282 – 717
7 – Mike Gartner – 1432 – 708
8 – Mark Messier – 1756 – 694
9 – Steve Yzerman – 1514 – 692
10 – Mario Lemieux – 915 – 690
11 – Teemu Selänne – 1451 – 1451 – 684
12 – Luc Robitaille – 1431 – 668
13 – Brendan Shanahan – 1524 – 656
14 – Dave Anderchuk – 1639 – 640
t-15 – Joe Sakic – 1378 – 625
t-15* – Jarome Iginla – 1554 – 625
17 – Alexander Ovechkin – 1024 – 622
I skrivande stund är Ovechkin ett hattrick ifrån att tangera Jarome Iginla och Joe Sakic. Dave Andreychuck lär han också trampa förbi. En 50-målssäsong mål skulle ta Ovechkin förbi Brendan Shanahan och upp på 13:e plats, och baserat på säsongsinledningen känns det fullt görbart.
Han är redan den enda förutom Mike Bossy och Wayne Gretzky som gjort 50 mål sju gånger (både dessa herrar gjorde det nio gånger), och det vore så klart ytterligare grädde på mosen om han adderade en åttonde sådan säsong.
Och då är grejen att en stor del av spelarna som har massiva måltotalerna gjorde det under en era då det var klart mycket lättare att göra mål.
Hur skulle det se ut om man tog hänsyn till det?
Ovechkins måltotaler anpassad till era
Lyckligtvis tillhandahåller fantastiska hockey-reference.com en statistisk de kallar era adjusted, då de gjort ett försök att försök skapa en rättvis jämförelse mellan olika eror. Formeln de använder baseras på antal spelare i en laguppställning, antalet matcher i grundserien och så klart målsnittet per match.
Jag säger inte att det är en perfekt formel, men den ger oss en fingervisning. Vad säger då den om Ovie?
Här är topp fem genom alla tider enligt den modellen. Den faktiska måltotalen inom parantes
1 – Gordie Howe – 925 (801)
2 – Jaromir Jagr – 841 (766)
3 – Wayne Gretzky – 758 (894)
4 – Alexander Ovechkin – 746 (622)
5 – Teemu Selänne – 741 (684)
Först: Gordie Howe: wow. Innan vi går vidare kan vi också titta på de fem bästa enskilda säsongerna enligt samma formel:
1 – Brett Hull, 90-91 – 78 (86)
2 – Alexander Ovechkin, 07-08 – 72 (65)
3 – Mario Lemieux, 88-89 - 71 (85)
4 – Phil Esposito, 70-71 – 70 (76)
5 – Wayne Gretzky 83-84 – 69 (87)
Tar man hänsyn till under vilken tidsrymd Ovechkin dundrat in sina mål så blir alltså hans produktion ännu så mycket mer imponerade och värdefull. Som 33-åring lär han att passera Gretzkys måltotal enligt sagda formel och de enda två framför honom är två spelare som utöver att vara potentiella topp fem genom alla tider-spelare också spelade upp i exceptionellt höga åldrar – i skrivande stund har både gjort över 700 matcher mer än Ovechkins nuvarande total.
Det låter osökt till nästa fråga: hur bra kommer Ovechkin att åldras?
Så har jämförbara spelare producerat som 35-plussare
Det enkla svaret är ”bra”, i och med att han redan har åldrats (han är över ett decennium ifrån sin mest produktiva säsong) och att han gjort det på ett löjligt imponerande sätt.
Med det sagt är det så klart svårt att säga vad som väntar hädanefter Det är inte jättemånga av spelaren på listan över tidernas bästa målskyttar som är särskilt lika honom när det gäller spelstil – men framför honom på den så kan man hitta ett par som man med lite god vilja kan jämföra med Ovechkin.
Brett Hull var precis som Ovechkin en person född till att skjuta hockeypuckar i hockeymål, en spelare som satte skräck i motståndare med sitt mullrande skott. Trots att Hull var känd som en dålig skridskoåkare så lyckades han åldras väldigt bra.
Hulls karriär pågick till några månader innan han fyllde 40 (jag räknar bort de fem matcherna han gjorde för Arizona efter lockouten) och han levererade synnerligen bra de åren – 39, 30, 37 och 25 löd målraden de åren (totalt 40 av de målen kom i powerplay). Hull spelade i riktigt starka lag, först Dallas och sedan Hall of Fame-dopade Detroit de sista tre åren, men hade som sagt farten emot sig och det här var dessutom under dead puck-erans sista kvävande vintrar.
En annan spelare som påminner litegrann om Ovechkin i det att han kom in som en virvelvind men lyckades hittade ett sätt att fortsätta leverera när åldern (och i hans fall skador) tog bort en del av den fysiska förmågan är Teemu Selänne.
Selänne hade kanske inte samma våldsamma hästspark som Ovechkin men liksom honom så byggde den finske blixten en stor del av sin framgång på att klappa in direktskott i powerplay.
Som vi alla vet åldrades Selänne oförskämt bra.
Regelförändringarna efter lockouten och det ökade antalet powerplaytillfällena erbjöd en jätteboost för Selänne, som klev in i det nya NHL som nybliven 35-åring.
Han dundrade in 40 och 48 mål de första två åren, i ett urstarkt Ducks-lag som blev mästare det andra av de åren. Selänne var enormt giftig i powerplay, då hela 43 av de här 88 målen kom i numerärt överläge.
Säsongen 07-08 spelade Selänne bara 26 matcher på grund av skador, men sedan gjorde han som 38–41-åring 27, 27, 31 och 26 mål (trots att han totalt missade 54 matcher de åren).
Powerplay var ett fortsatt kalas för Selänne, som gjorde 58 av de här målen med motståndarna i numerärt underläge.
Ovechkin har alla förutsättningar att åldras bättre
Det här ju absolut ingenting dåligt för Alexander Ovechkin. Kunde Selänne och Hull fortsätta göra 10-15 powerplaymål i powerplay upp i åldrarna ser jag ingen anledning till att Ovechkin inte skulle kunna göra det – och hans fantastiska fysiska begåvning gör det inte orimligt att anta att kommer åldras bättre än båda dessa herrar som 5v5-spelare.
Jag har nu och då argumenterat att Ovechkin är lite av hockeyns Lebron James – en osannolikt fysiskt begåvad spelare. Ovechkin är ett komplett paket av styrka, explosivitet, fart och rörlighet och än så länge verkar mycket av det ha hängt med även efter det gråa har börjat spränga in i hans kalufs.
Och sedan har vi kanske den kanske viktigaste aspekten av Ovechkins kropp, som Ovechkin själv myntat som ”Russian Machine Never Breaks”.
Undantaget säsongen 2009-10 (då han spelade 72 matcher) har han aldrig missat mer än fyra matcher på en säsong och de senaste två har han spelat samtliga 82.
Det är omöjligt att sia i någon skadeutsikter, men trots sin (framför allt i unga år) enormt fysiska spelstil och alla mil som lagts på hans kropp så har han visat en nästan osannolik tolerans mot skador.
Sedan har två yttre omständigheter som verkligen gör mig benägen att tro att Ovechkin kan fortsätta att leverera.
1 – Han kommer även fortsatt att spela med två av ligans bästa passare: Kuznetsov eller Bäckström, eller båda två i powerplay. Kuznetsov är dessutom mitt i sin prime.
Att få puckar serverade av dessa två innebär garanterat ett par extra kassar som han inte hade fått i annan omgivning.
2 – Givet att antalet mål per match har ökat i tre raka år, samtidigt som målvakternas snitträddningsprocent klivit tillbaka under samma tidsperiod, så kanske det också kan bli lite, lite lättare att göra mål framgent – inte minst då det känns som något ligan konstant strävar efter att det ska hända?
Så, var kan då Ovechkin landa (bit ihop nu, det här är målgången av den här texten).
Gällande eraanpassat går det inte riktigt att sia eftersom att den formeln räknas ut med data som ännu inte inträffat.
Däremot kan vi säga något om de faktiska måltotalerna.
Låt oss säga att han lirar av de resterande två år på sitt nuvarande kontrakt (efter denna säsong) och sedan skriver tre nya innan han som 38-åring vänder hem till KHL för att bjuda moderlandet på den sista hockeyshowen han har kvar i sig.
På det antar vi att han gör 45 i vinter och sedan successivt trappar av med 40, 35, 30, 25 och 20 mål per säsong.
En sådan produktionsrad tar oss till totalt 802 mål och en tangering av Gordie Howe på andraplatsen. Kanske är det optimistisk att tro att han ska kunna producera och vara frisk upp i den åldern, men o andra sidan kan man ju också att han mycket väl skulle kunna spela ett par år till också.
Poängen är att det alltså är i det territoriet vi rör oss med när det gäller den här mannen. Han kommer att ha peaken, totalen och de visuellt imponerande vapnen som gör att han tvivelsutan kommer att kunna vara en kandidat till att kallas tidernas bästa målskytt – faktum är att han redan är det nu.
Så se till att njuta av den showen så länge det varar.
***
Alexander Ovechkin och hans Washington ser ni på Viasat Hockey/Viaplay 20.00 på lördag, en liten del av en fantastisk NHL-helg – förhoppningsvis missade ni inte NHL-studion igår – som vi rundar sedan av med divisionsmötet Calgary–Arizona som drar igång 21.00.
Saxat från mig själv ur en gruppchatt med Viasat-kollegor: Haha! Erik har sparkat Hakstol fler gånger än Glenn Hysén har sparkat på smalben.
Nu skriver jag det här innan studion så jag vet inte om Erik gav honom foten igen – men jag hoppas det. Gillar svingar!
Sidonot: Erik har inte fel. Flyers är nog det lag som mest av allt skulle behöva en förändring i ledarstaben.
***
Om ni missat det, se veckans Hockeyklubben som uppladdning inför Calgary-matchen. Ni får där lära känna Flames Elias Lindholm, och han får i sin tur lära känna sig själv: veckans Andra sidan av Andra sidan är en frågesport med Elias om honom själv.
Och missa för allt i världen inte måndagens avsnitt då mitt drömmiga samtal med Joe Thornton, om den nobla passningskonsten, rullar.
Viaplay eller https://www.viafree.se/program/sport/hockeyklubben.
Calgarys förstakedja med Elias, Sean Monahan och Johnny Gaudreau är verkligen en av ligans roligaste att kolla på.
***
På tal om roliga förstakedjor: Colorado var här i måndags och vid min själ vad imponerande Nathan MacKinnon är. Ibland ser han fullkomligt ostoppbar ut, när han flyttar över pucken på backhand, faller ner högerarmen och bara flyger förbi sin försvarare.
En av världens absolut bästa.
Gabriel Landeskog är så enormt osjälvisk i sin roll i den superkedjan, och Mikko Rantanen är riktigt kul att kolla på. Han spelar som en gammal klassisk NBA-center, vänder ryggen till motståndarna och suger in dom innan han med kraft och finess vänder upp mot kassen.
Det känns nästan hädiskt att plocka fram ett sådant legendariskt namn, men för dem av er som kan korgboll så är det lite, lite Hakeem Olajuwon över det.
Lite.
Edmontons GM Peter Chiarelli och hans assisterande Keith Gretzky var på Anaheims match mot Vancouver i onsdags. Inte helt orimligt med tanke på att det var två dagar innan Oilers möte med Ducks, med samtidigt är det långt ifrån jättevanligt en GM dyker upp på pressläktaren på det viset.
Så varsågoda att spekulera i vilken av spelarna på isen kan han tänkas vara sugen på.
***
Tacksägelsedagen här borta i veckan. Jag är enormt tacksam för så mycket som givits mig i livet, som familjen, staden och landet jag fick föddes in i, samt omständigheter och stöd som tillåtit mig att leva min pojkdröm i yrkeslivet och ha ett kanonliv när jag stämplar ut.
Just idag tänkte jag dock passa på att uttrycka tacksamhet för en annan sak: trevliga människor. Det är verkligen fantastiskt härligt med folk som hejar, håller upp dörrar eller bara bjuder på ett leende.
Fortsätt vara trevliga folket, det är så enkelt och det gör så mycket.
***
I torsdags tillbringade jag 48 minuter med att kolla på ett klipp då Strongmannen Brian Shaw skulle försöka trycka i sig 25 00 kalorier på en dag.
Man känner sig nästan lite smutsig när man lagt så mycket tid på något som är så massivt överflödig att ta del av.
Är det så ni som plöjer er igenom de här texterna (eller diverse poddutläggningar) känner?
Här kan du läsa mer om NHL
SHL-lista: Veckans bästa och sämsta
HA-lista: Veckans bästa spelare
Helgens viktigaste matcher i ettan
Allt nytt innehåll på Hockeynews PLUS för bara 69 kr! Skaffa Hockeynews PLUS
JUST NU: TV4 Play+ på köpet! (värde 118 kr)
