Ingen is - de tvingas ut ur egna hemmahallen

Fler nyheter om Hockeyettan hittar ni här 

Kommunen hade investeringsbehov i en ny ismaskin och nytt styrsystem till isaggregatet i Surahallen och löste det genom att skjuta en månad på att spola upp isen. I maj informerades klubben om att så var fallet.

– Vi uppskattar givetvis de investeringar de gör, det gynnar oss på sikt, men lite bättre framförhållning hade man kunnat önska sig, konstaterar Mattias Forsberg.

Konsekvensen blir att det inte ligger någon is i Surahallen förrän den 5 september, tio dagar innan seriepremiären, och att Surahammar tvingas genomföra sin försäsong som inhyrda gäster i Västerås och Hallstahammar där de fått skrapa ihop de tider som blivit över. Ofta på obekväma tider.

– Vi är tacksamma att de kunde fixa tider, men Västerås och Hallstahammar har ju egna lag så vi får ta slasktiderna som blir över. Det är ingen önskvärd situation och påverkar träningskvaliteten. Den här veckan fick vi bara tre tider, måndag, fredag och lördag. Det är inte optimalt när vi ska sätta en ny trupp och delvis ett nytt spelsystem. Det krävs att man får nöta när man ska få ihop en grupp och ett spel. I normalfall hade vi kanske kört fem, sex pass i veckan.

Dessutom tvingas spelarna dag ut och dag in släpa sin utrustning fram och tillbaka.

– Vi vill precis som alla andra framstå som proffsiga och det känns lite fattigt att säga ”välkomna hit, vi har ingen is, ni får klämma ihop er i bilar och släpa trunkar”. De har inga skrubbar eller omklädningsrum så spelarna får släpa sin utrustning fram och tillbaka och ta hem och försöka torka den i badrummet, säger Forsberg men tillägger hoppfullt:

– Det kan ju bli så att sådana här grejer som händer som man inte kan påverka faktiskt kan stärka gruppen. Jag hoppas och tror att det faktum att vi tränar på annan ort bygger en grupp.

Men att inte kunna träna på sin egen hemmaplan är naturligtvis inget som håller i längden och skulle kommunen lockas att sparar pengar på att skjuta på isen även i framtiden kan Surahammar tvingas titta på en så drastisk åtgärd som att flytta hela laget till annan ort.

– Det är inte en hållbar situation. Vi är en liten förening med knappa resurser och har inte så mycket mer att locka med än tradition. Vi har en dialog med kommunen så det inte blir tradition av det. Vi hoppas att det här bara är tillfälligt, men blir det återkommande får vi titta på andra alternativ.