Välkomna till Löntas Lördagslista. Här rankar jag de tio mest oviktiga sakerna jag vill berätta om för er – från faktiskt relevans till total oväsentlighet.
Häng med och se om du orkar ta dig hela vägen ner
10 – Det viktiga
Hur börjar man en lista om hockey en sådan här dag? Givetvis finns det ingenting annat att göra än att säga att det finns så mycket annat som är så mycket viktigare just nu.
Mina tankar är så klart hos alla människor som kommer att drabbas av det här, direkt av sjukdomen och indirekt av de ekonomiska följder. Sannolikt faller jag in i en av de skarorna, förmodligen båda två.
Det viktigaste vi kan göra nu är att följa de direktiv som finns ute från folk som är kunnigare än oss andra och göra vad vi kan för att bromsa upp smittan.
Kom också ihåg att man ibland måste tänka för sig själv. Att fastställa fakta med vetenskapliga metoder tar tid och är ibland svårt, och med en sådan här galopperande förlopp så hinner man inte alltid göra det.
Då krävs lite vanligt hederligt sunt förnuft och tänkande för egen maskin. Så minsta nivå bör vara att göra vad de kunniga säger är fastställt, men göm dig inte heller bakom att de som bestämmer ska ta ansvar för allt.
Priset för att leva i en liberal demokrati är att man ibland måste tänka för sig själv och agera på egen hand, och det ser vi nu.
Det viktigaste är att försöka bidra till att bromsa upp takten det här sprids i för att undvika överbelastade sjukhus. Personlig hygien, håll er hemma och träffa inte fler människor än ni behöver. Det är tydligt att det hjälper för att bromsa virus – även om vi ännu inte vet exakt hur farligt sagda virus är.
Det låter trist, men det kan rädda många liv. Kom ihåg att vi har lyckats om det verkar som en överreaktion när allt är över.
9 – Ha kul
Okej, här kommer delen då jag rättfärdigar att jag så ska skriva om något så trivialt som hockey när vi har en pandemi och sannolik ekonomisk smäll framför oss. För att ta sig igenom tuffa tider behövs andningspauser. Man behöver skratta eller bli distraherad, käbbla om något som inte alls är viktigt.
Sport är utomordentligt för ändamålet. Säg mig någonting som kan få dig att leva i nuet som en viktig match, vare sig det är när ditt favoritlag kvalar upp till SHL eller när du själv möter din bästa vän i badminton?
Vi kommer alla att oroa oss mycket för en tid framöver, och därför behöver vi andas.
8 – Se möjligheter
Okej, en bred sak till. Vid det här laget vet förhoppningsvis alla vikten av att försöka bromsa upp spridningstakten för att inte överbelasta sjukvården (hand upp den som tror att sjukvården inte var pressad till gränsen redan innan vi hade ett enda corona-fall).
Det effektivaste vapnen vi har där är alltså personlig hygien och sociala restriktioner, alltså att man håller sig hemma och inte träffar folk. Det är så klart väldigt trist, men som jag sa ovan är det enormt viktigt att hålla modet uppe. Därför gäller det att se möjligheterna med det här.
Se det här som ett tillfälle att tillbringa mer tid ute i skogen, faktiskt läsa en bok eller prata med din familj om saker som ni aldrig hinner med. Det låter banalt och det är det kanske också, men om man bara sitter hemma och tänker på allt man går miste om kommer man bli knäckt.
Ta tillfället i akt att göra saker du aldrig gör annars. Kanske läsa hela den här listan?
7 – Vad händer med NHL?
Okej, låt oss nu ta en titt på vad det här betyder för NHL. Ligan är som bekant pausad men Gary Bettman har varit tydlig i sin önskan att dela ut en Stanley Cup denna säsong. Enligt James Mirtle på The Athletic är den mest positiva prognosen just nu att NHL tar vid med ett normalt slutspel i mitten på april, där de 16 lagen skulle baseras på hur tabellen ser ut idag (poängsnitt per match, inte total poäng eftersom lagen spelat ett ojämnt antal matcher).
Funkar inte det – och just nu känns det avlägset – så skulle lösningen istället bli att skjuta upp allting eller titta på en komprimerad version (färre lag, kortare serier eller dylikt).
Vi kan få ett scenario där en Stanley Cup delas ut i juli, även om det skulle kräva någon form av förhandling med spelarfacket då flera spelare i slutspelslag inte har kontrakt efter det datumet.
Oavsett vad verkar aptiten för att spela utan publik inte vara särskilt stor, av både ekonomiska och emotionella anledningar.
Allt detta är väldigt spekulativt och i ärlighetens namn ska vi också säga att vi inte har någon aning om hur lång tid det tar att få bukt med det här. Just nu pratar vi om huruvida säsongen kan återupptas men vi kan lika gärna sitta här om ett par månader och fundera på om vi kan sparka igång säsongen som vanligt i oktober.
Också relevant: de flesta klubbar, utom möjligen Ottawa, verkar också vara rustade att klara den ekonomiska smällen som det här inkomstbortfallet innebär – men ingen kan gå utan intäkter hur länge som helst.
Ligans ambition är i alla fall just nu verkligen att avsluta den här säsongen.
6 – Northland Derby
Jag vet att Björklöven–Modo marknadsfördes som Botnia-bataljen men jag har konsekvent försökt jobba in termen Northland Derby, saxat från det bästa klippet på Twitter.
Ber om ursäkt Jon och Pelle, mina högt ärade tidigare kollegor, men det här blir aldrig tråkigt.
Tråkigt var det sannerligen inte heller att bevittna den första matchen i den här serien. Vi kan diskutera huruvida det var klokt att den spelades inför fulla läktare vid ett annat tillfälle, men vad jag kan säga var att det var en av de roligaste matcher jag någonsin varit på.
Tempot var skyhögt och det smällde på, och framför allt såg jag två lag som trots det utsatte läget verkligen försökte spela sig ur situationer och vara konstruktiva med sitt puckinnehav. Dubbel övertid gjorde det inte heller mindre rafflande.
All heder till spelare och ledare för det, men den största rosen går så klart till fansen. Det var några år sedan jag fick uppleva en match av den här magnituden i det svenska seriesystemet och det är faktiskt helt magiskt vilket tryck som kan skapas i ladorna runtom i landet.
Som notorisk Ö-vikspatriot så måste jag dessvärre erkänna att läktarkulturen i stan inte varit något att stoltsera med (i alla fall inte sedan Kempis-dagarna och fram till att jag flyttade över 2015), men jag var väldigt imponerad av de 150 som var på plats – och så klart också av den gröna väggen som var Björklövens supportrar.
Det var en tisdags i mars, men det var en fantastisk ljudnivå på Umeå-borna och det skapade den här inramningen som vi ska vara så rädda om här i Sverige.
Sagt det förr, säger det igen: det bästa svensk hockey har är publiken, var rädda om den.
5 – Gör om systemet
En sak till: ser att både Modo och Björklöven försöker yrka på att de ska få gå upp i SHL. Det låter väl lite orimligt, såvida inte ligan vill utöka och här får en möjlighet att göra det. Omöjligt är det inte, för jag tror det är två lag de gärna får upp. Om så är fallet måste det väl vara dags för geografiska divisioner.
Låt mig stapla upp fördelarna.
I – Rivaliteter.
I Sverige vilar rivaliteterna tungt på geografin och inte alltid vad som händer på isen. Fråga Löven- och Skellefteå-fansen som fortfarande skriker om att hata varandra trots att vissa av fansen som står i klacken knappt har minnen av en tävlingsmatch mellan lagen.
På samma sätt märker jag, fast jag inte ens bor där, hur min hemstad Ö-vik lever upp när det vankas match mot just Löven och Timrå.
Det här går att applicera på alla lag i landet, det går alltid hett till mot grannarna.
II – Inramningen.
Rivalmöten lockar mer hemmafans men minst lika viktig är tillströmningen av besökande fans. Även om du bara får ett 100-tal så känns det som att de kommer att låta mer än 1000 hemmafans (det är något mänskligt beteende, att man alltid väsnas mer som besökande supporter).
Derbypeppen skulle till viss del avta om det var fler sådana, men en stor del i det hela tror jag också är tillgängligheten. Kan du ta dig till bortamatchen på ett par timmar eller mindre så är det så klart mer troligt att du åker dit än om det är åtta timmars bussresa.
Sannolikt är väl också att många bor i närliggande städer. För att återigen ta ett lokalt exempel så flyttar till exempel många Ö-viksbor till Umeå och dyker upp varenda gång de gästar Björklöven.
Det går säkerligen att applicera på typ Karlstad-Göteborg, Växjö-Jönköping eller vad nu må vara.
Hur som: enklare praktiska förutsättningar bör rimligtvis betyda att fler människor dyker upp.
III – Resorna.
Svensk hockey har inte direkt ett överflöd av pengar och en stor kostnadspost för SHL-klubbarna är så klart resor. Hotell, bussar och flyg kostar en väldans massa pengar.
Efter fem år i Kalifornien har jag sett hur det funkar där och för mig är det en given modell. Kings, Ducks och Sharks spelar nästan alltid hemma samtidigt och sedan flyger man in två-tre lag från östkusten som turas om att möta de här lagen.
Lek med exemplet att Modo, Timrå och Löven spelar hemma samtidigt. Det är strax under två timmar mellan Sundsvall och Ö-vik, och ytterligare en timme till Umeå.
Kommer typ Rögle upp från Skåne ska de givetvis spela mot alla de här tre lagen på samma resa och bussa emellan städerna.
Det krävs lite pusslande i schemat men jag ser inte varför det inte skulle gå att lösa.
Hur skulle det se ut då?
Utökar man till 15 lag skulle du kunna ha tre divisioner: Syd, Mitt och Nord.
Ponera att Löven-Modo skulle spelas klart och vinnaren där skulle gå upp (vilket skulle gynna denna indelning väldigt mycket).
Det skulle kunna se ut såhär:
Syd: Rögle, Malmö, Oskarshamn, Växjö och HV.
Mitt: Frölunda, Örebro, Färjestad, Leksand och Linköping.
Nord: Djurgården, Brynäs, Modo/Löven, Luleå och Skellefteå.
Det går givetvis att diskutera exakt hur divisionerna skulle delas in, men jag tror att en rimlig lösning vore att hålla Djurgården i norr bara för att det är så mycket enklare att ta sig norrut från Stockholm jämfört med typ Karlstad eller Leksand, även fast det tekniskt sett är längre norrut.
Djurgården skulle nog inte älska det här och det är ett exempel på problematiken som skulle uppstå.
Gällande matchfördelning tänker jag att man möter alla lag utom divisionen tre gånger (slumpartat en hemma/två borta eller tvärtom) och sedan kan man möta lag inom divisionen sex gånger (tre hemma/tre borta) och på så sätt komma upp i 54 matcher.
Ett annat alternativ vore att utöka till 16 lag och ha fyra derbygrupper, med fyra i varje.
Då kan du enligt samma upplägg – tre matcher mot övriga lag och se mot de egna – komma upp i 54 matcher. Skillnaden blir att du förhoppningsvis får till ännu fler önskade motståndare.
Om vi leker med tanken att både Modo och Löven skulle gå upp då så skulle det se ut såhär:
Syd: Rögle, Malmö, Oskarshamn, Växjö
Väst: Frölunda, Färjestad, Leksand, Örebro.
Öst: Linköping, HV, Djurgården, Brynäs
Norr: Modo, Björklöven, Skellefteå, Luleå.
I det scenariot är det i min värld bara Brynäs som kan hamna riktigt i kläm. Åker till exempel Modo ut och ersätts av Västerås så skulle de petas norrut och ha sex timmar buss till närmsta hemmamatch.
Jag har inte gett indelningen av matcher och lag den verkliga analys det här behöver, men det här en grundidé jag vill få ut.
Folk smartare än jag får spekulera i det här, men givet att det är underhållning vi sysslar med och det dessutom behöver sparas pengar (framför allt efter den smäll som sannolikt kommer drabba klubbarna och den generella ekonomin i landet nu) så är det här något som borde hända.
De har ju en hel vår på sig att fundera.
4 – Rocket Man
Det verkar extremt osannolikt att några fler grundseriematcher kommer att spelas den här säsongen och i så fall faller Alexander Ovechkin på målsnöret när det gäller att nå 50 mål för nionde gången (vilket skulle tangera Mike Bossys och Wayne Gretzkys NHL-rekord för flest sådana säsonger).
Däremot så kommer han att få dela på Rocket Richard Trophy med David Pastrnak, då båda står på 48 mål (Ovie dessutom med två matcher färre spelade).
Det skulle vara den nionde gången Ovechkin toppar NHL:s målliga. Han har redan rekordet med åtta (framför Bobby Hull på sju och Phil Esposito på sex) och det skulle bara ytterligare cementera hans plats i historieböckerna som den bästa NHL-spelaren någonsin i disciplinen Transportera Puckar Förbi Målvakter.
3 – Der Art Ross
Art Ross Trophy skulle tillfalla Leon Draisaitl som stått för en löjligt produktiv säsong med 110 poäng på 71 matcher. Det är totalt sett den delat fjärde högsta poängtotalen sedan tiotalets början.
Skulle man dra en gräns vid 71 matcher (antalet som Oilers lirat i år) för varje säsong så är Draisaitls 110 poäng den näst högsta noteringen sedan 1997 (Kucherov hade 115 poäng på Tampas första 71 matcher ifjol).
Innan allt det här brakade lös hade jag också gjort följande notering Draisaitl, så jag kan väl lika gärna peta med den:
Jag har inga belägg för det här, men det känns som att Leon Draisaitl har världens längsta blad. Det är som huvudet på en nilkrokodil som glider runt längs isen, alltid redo att hugga och med en räckvidd som ingen gnu kan undkomma.
Så var det med det. Har dock en sista grej om det här: har i tidigare spalter varit inne på att det är en viktig milstolpe för NHL att ha en spelare från en ny marknad som MVP. Detsamma gäller givetvis också som poängkung.
Draisaitl blir den första från ett annat land än Kanada, USA, Tjeckien, Ryssland eller Sverige.
Vi ska återkomma till att sammanfatta den här säsongen mer exakt, och i och med att jag röstar på det här så kanske det krävs mer eftertanke, men på uppstuds kan ett All Star-lag efter den här säsongen mycket väl se ut så här:
Connor Hellebuyck
Roman Josi-John Carlson
Artemi Panarin-Leon Draisaitl-David Pastrnak
Inte en enda kanadick, två spelare från mindre marknader (Tyskland och Schweiz) och en från ett land som varit lite dekis (Tjeckien).
Det är bra för hockeyn.
2 – Colorado på höghöjdsläger
Om NHL pausas nu och går direkt in i ett slutspel om ett par veckor, vilket lag kommer att ha störst fördel? Givet att vi inte vet exakt hur spelares skavanker ser ut så är det lite marigt att säga något om hälsoläget och vilka som kommer hinna läka ikapp bäst, men jag ger Colorado en viss fördel – de kommer nämligen ha sitt eget lilla höghöjdsläger nu.
I vanliga fall reser Avalanche för mycket för att ha en fördel av att Denver ligger på så hög höjd (runt 1700 meter, beroende på var du befinner dig), men nu kommer de vara hemma i flera veckor och deras lungor kommer att anpassa sig till det – och det borde vara en klar fördel när ett eventuellt slutspel drar igång. Addera att en ung kropp potentiellt är mer lättstartad än en äldre (nu är jag ute och plaskar på djupt vatten) och du har en ytterligare fördel för Avs – givet att de är ett av de yngre lagen i ligan och att de skulle ställas mot det äldsta laget i ligan i Dallas Stars.
1 – Tidsdödare
Vad vi behöver nu är också ett par riktigt långa, svarslösa kafferepsdiskussioner. Här är några NHL-relaterade att testa.
*Om båda är skadefria, vem hade haft bäst karriär: Peter Forsberg eller Eric Lindros?
*Givet hur båda spelarnas respektive lag trendar och hur deras säsonger har sett ut, vem av Erik Karlsson och Victor Hedman kommer att ha haft den mest framgångsrika karriären när båda slutar (alltså inte den högsta peaken)?
Enbart sett till blick för spelet (fysiska verktyg exkluderat), ranka följande spelare:
*Peter Forsberg
*Nicklas Bäckström
*Henrik Sedin
*Henrik Zetterberg
*Elias Pettersson
Bäst peak (ej total karriär), ranka.
*Sidney Crosby
*Evgeni Malkin
*Alexander Ovechkin
*Connor McDavid
*Jaromir Jagr
Ideal längd på en NHL-spelare.
***
Det var det. I gengäld får ni gärna skicka några egna förslag på vad ni skulle vilja läsa i den här spalten Av förklarliga skäl kan det bli lite idétorka framgent…
Jag finns på Twitter, Instagram och Facebook (@Lindquistik överallt) eller på [email protected].
Sköt om er därute nu!
Häng med och se om du orkar ta dig hela vägen ner
10 – Det viktiga
Hur börjar man en lista om hockey en sådan här dag? Givetvis finns det ingenting annat att göra än att säga att det finns så mycket annat som är så mycket viktigare just nu.
Mina tankar är så klart hos alla människor som kommer att drabbas av det här, direkt av sjukdomen och indirekt av de ekonomiska följder. Sannolikt faller jag in i en av de skarorna, förmodligen båda två.
Det viktigaste vi kan göra nu är att följa de direktiv som finns ute från folk som är kunnigare än oss andra och göra vad vi kan för att bromsa upp smittan.
Kom också ihåg att man ibland måste tänka för sig själv. Att fastställa fakta med vetenskapliga metoder tar tid och är ibland svårt, och med en sådan här galopperande förlopp så hinner man inte alltid göra det.
Då krävs lite vanligt hederligt sunt förnuft och tänkande för egen maskin. Så minsta nivå bör vara att göra vad de kunniga säger är fastställt, men göm dig inte heller bakom att de som bestämmer ska ta ansvar för allt.
Priset för att leva i en liberal demokrati är att man ibland måste tänka för sig själv och agera på egen hand, och det ser vi nu.
Det viktigaste är att försöka bidra till att bromsa upp takten det här sprids i för att undvika överbelastade sjukhus. Personlig hygien, håll er hemma och träffa inte fler människor än ni behöver. Det är tydligt att det hjälper för att bromsa virus – även om vi ännu inte vet exakt hur farligt sagda virus är.
Det låter trist, men det kan rädda många liv. Kom ihåg att vi har lyckats om det verkar som en överreaktion när allt är över.
9 – Ha kul
Okej, här kommer delen då jag rättfärdigar att jag så ska skriva om något så trivialt som hockey när vi har en pandemi och sannolik ekonomisk smäll framför oss. För att ta sig igenom tuffa tider behövs andningspauser. Man behöver skratta eller bli distraherad, käbbla om något som inte alls är viktigt.
Sport är utomordentligt för ändamålet. Säg mig någonting som kan få dig att leva i nuet som en viktig match, vare sig det är när ditt favoritlag kvalar upp till SHL eller när du själv möter din bästa vän i badminton?
Vi kommer alla att oroa oss mycket för en tid framöver, och därför behöver vi andas.
8 – Se möjligheter
Okej, en bred sak till. Vid det här laget vet förhoppningsvis alla vikten av att försöka bromsa upp spridningstakten för att inte överbelasta sjukvården (hand upp den som tror att sjukvården inte var pressad till gränsen redan innan vi hade ett enda corona-fall).
Det effektivaste vapnen vi har där är alltså personlig hygien och sociala restriktioner, alltså att man håller sig hemma och inte träffar folk. Det är så klart väldigt trist, men som jag sa ovan är det enormt viktigt att hålla modet uppe. Därför gäller det att se möjligheterna med det här.
Se det här som ett tillfälle att tillbringa mer tid ute i skogen, faktiskt läsa en bok eller prata med din familj om saker som ni aldrig hinner med. Det låter banalt och det är det kanske också, men om man bara sitter hemma och tänker på allt man går miste om kommer man bli knäckt.
Ta tillfället i akt att göra saker du aldrig gör annars. Kanske läsa hela den här listan?
7 – Vad händer med NHL?
Okej, låt oss nu ta en titt på vad det här betyder för NHL. Ligan är som bekant pausad men Gary Bettman har varit tydlig i sin önskan att dela ut en Stanley Cup denna säsong. Enligt James Mirtle på The Athletic är den mest positiva prognosen just nu att NHL tar vid med ett normalt slutspel i mitten på april, där de 16 lagen skulle baseras på hur tabellen ser ut idag (poängsnitt per match, inte total poäng eftersom lagen spelat ett ojämnt antal matcher).
Funkar inte det – och just nu känns det avlägset – så skulle lösningen istället bli att skjuta upp allting eller titta på en komprimerad version (färre lag, kortare serier eller dylikt).
Vi kan få ett scenario där en Stanley Cup delas ut i juli, även om det skulle kräva någon form av förhandling med spelarfacket då flera spelare i slutspelslag inte har kontrakt efter det datumet.
Oavsett vad verkar aptiten för att spela utan publik inte vara särskilt stor, av både ekonomiska och emotionella anledningar.
Allt detta är väldigt spekulativt och i ärlighetens namn ska vi också säga att vi inte har någon aning om hur lång tid det tar att få bukt med det här. Just nu pratar vi om huruvida säsongen kan återupptas men vi kan lika gärna sitta här om ett par månader och fundera på om vi kan sparka igång säsongen som vanligt i oktober.
Också relevant: de flesta klubbar, utom möjligen Ottawa, verkar också vara rustade att klara den ekonomiska smällen som det här inkomstbortfallet innebär – men ingen kan gå utan intäkter hur länge som helst.
Ligans ambition är i alla fall just nu verkligen att avsluta den här säsongen.
6 – Northland Derby
Jag vet att Björklöven–Modo marknadsfördes som Botnia-bataljen men jag har konsekvent försökt jobba in termen Northland Derby, saxat från det bästa klippet på Twitter.
Modo värvar nordamerikanskt.
— Adam Johansson (@adamjjohansson) October 10, 2019
Då sitter jag och hoppas på en favorit i repris.
Styrkekramar @jonhaggqvist och @pellehagglund. pic.twitter.com/sAG7YMzfwt
Ber om ursäkt Jon och Pelle, mina högt ärade tidigare kollegor, men det här blir aldrig tråkigt.
Tråkigt var det sannerligen inte heller att bevittna den första matchen i den här serien. Vi kan diskutera huruvida det var klokt att den spelades inför fulla läktare vid ett annat tillfälle, men vad jag kan säga var att det var en av de roligaste matcher jag någonsin varit på.
Tempot var skyhögt och det smällde på, och framför allt såg jag två lag som trots det utsatte läget verkligen försökte spela sig ur situationer och vara konstruktiva med sitt puckinnehav. Dubbel övertid gjorde det inte heller mindre rafflande.
All heder till spelare och ledare för det, men den största rosen går så klart till fansen. Det var några år sedan jag fick uppleva en match av den här magnituden i det svenska seriesystemet och det är faktiskt helt magiskt vilket tryck som kan skapas i ladorna runtom i landet.
Som notorisk Ö-vikspatriot så måste jag dessvärre erkänna att läktarkulturen i stan inte varit något att stoltsera med (i alla fall inte sedan Kempis-dagarna och fram till att jag flyttade över 2015), men jag var väldigt imponerad av de 150 som var på plats – och så klart också av den gröna väggen som var Björklövens supportrar.
Det var en tisdags i mars, men det var en fantastisk ljudnivå på Umeå-borna och det skapade den här inramningen som vi ska vara så rädda om här i Sverige.
Sagt det förr, säger det igen: det bästa svensk hockey har är publiken, var rädda om den.
5 – Gör om systemet
En sak till: ser att både Modo och Björklöven försöker yrka på att de ska få gå upp i SHL. Det låter väl lite orimligt, såvida inte ligan vill utöka och här får en möjlighet att göra det. Omöjligt är det inte, för jag tror det är två lag de gärna får upp. Om så är fallet måste det väl vara dags för geografiska divisioner.
Låt mig stapla upp fördelarna.
I – Rivaliteter.
I Sverige vilar rivaliteterna tungt på geografin och inte alltid vad som händer på isen. Fråga Löven- och Skellefteå-fansen som fortfarande skriker om att hata varandra trots att vissa av fansen som står i klacken knappt har minnen av en tävlingsmatch mellan lagen.
På samma sätt märker jag, fast jag inte ens bor där, hur min hemstad Ö-vik lever upp när det vankas match mot just Löven och Timrå.
Det här går att applicera på alla lag i landet, det går alltid hett till mot grannarna.
II – Inramningen.
Rivalmöten lockar mer hemmafans men minst lika viktig är tillströmningen av besökande fans. Även om du bara får ett 100-tal så känns det som att de kommer att låta mer än 1000 hemmafans (det är något mänskligt beteende, att man alltid väsnas mer som besökande supporter).
Derbypeppen skulle till viss del avta om det var fler sådana, men en stor del i det hela tror jag också är tillgängligheten. Kan du ta dig till bortamatchen på ett par timmar eller mindre så är det så klart mer troligt att du åker dit än om det är åtta timmars bussresa.
Sannolikt är väl också att många bor i närliggande städer. För att återigen ta ett lokalt exempel så flyttar till exempel många Ö-viksbor till Umeå och dyker upp varenda gång de gästar Björklöven.
Det går säkerligen att applicera på typ Karlstad-Göteborg, Växjö-Jönköping eller vad nu må vara.
Hur som: enklare praktiska förutsättningar bör rimligtvis betyda att fler människor dyker upp.
III – Resorna.
Svensk hockey har inte direkt ett överflöd av pengar och en stor kostnadspost för SHL-klubbarna är så klart resor. Hotell, bussar och flyg kostar en väldans massa pengar.
Efter fem år i Kalifornien har jag sett hur det funkar där och för mig är det en given modell. Kings, Ducks och Sharks spelar nästan alltid hemma samtidigt och sedan flyger man in två-tre lag från östkusten som turas om att möta de här lagen.
Lek med exemplet att Modo, Timrå och Löven spelar hemma samtidigt. Det är strax under två timmar mellan Sundsvall och Ö-vik, och ytterligare en timme till Umeå.
Kommer typ Rögle upp från Skåne ska de givetvis spela mot alla de här tre lagen på samma resa och bussa emellan städerna.
Det krävs lite pusslande i schemat men jag ser inte varför det inte skulle gå att lösa.
Hur skulle det se ut då?
Utökar man till 15 lag skulle du kunna ha tre divisioner: Syd, Mitt och Nord.
Ponera att Löven-Modo skulle spelas klart och vinnaren där skulle gå upp (vilket skulle gynna denna indelning väldigt mycket).
Det skulle kunna se ut såhär:
Syd: Rögle, Malmö, Oskarshamn, Växjö och HV.
Mitt: Frölunda, Örebro, Färjestad, Leksand och Linköping.
Nord: Djurgården, Brynäs, Modo/Löven, Luleå och Skellefteå.
Det går givetvis att diskutera exakt hur divisionerna skulle delas in, men jag tror att en rimlig lösning vore att hålla Djurgården i norr bara för att det är så mycket enklare att ta sig norrut från Stockholm jämfört med typ Karlstad eller Leksand, även fast det tekniskt sett är längre norrut.
Djurgården skulle nog inte älska det här och det är ett exempel på problematiken som skulle uppstå.
Gällande matchfördelning tänker jag att man möter alla lag utom divisionen tre gånger (slumpartat en hemma/två borta eller tvärtom) och sedan kan man möta lag inom divisionen sex gånger (tre hemma/tre borta) och på så sätt komma upp i 54 matcher.
Ett annat alternativ vore att utöka till 16 lag och ha fyra derbygrupper, med fyra i varje.
Då kan du enligt samma upplägg – tre matcher mot övriga lag och se mot de egna – komma upp i 54 matcher. Skillnaden blir att du förhoppningsvis får till ännu fler önskade motståndare.
Om vi leker med tanken att både Modo och Löven skulle gå upp då så skulle det se ut såhär:
Syd: Rögle, Malmö, Oskarshamn, Växjö
Väst: Frölunda, Färjestad, Leksand, Örebro.
Öst: Linköping, HV, Djurgården, Brynäs
Norr: Modo, Björklöven, Skellefteå, Luleå.
I det scenariot är det i min värld bara Brynäs som kan hamna riktigt i kläm. Åker till exempel Modo ut och ersätts av Västerås så skulle de petas norrut och ha sex timmar buss till närmsta hemmamatch.
Jag har inte gett indelningen av matcher och lag den verkliga analys det här behöver, men det här en grundidé jag vill få ut.
Folk smartare än jag får spekulera i det här, men givet att det är underhållning vi sysslar med och det dessutom behöver sparas pengar (framför allt efter den smäll som sannolikt kommer drabba klubbarna och den generella ekonomin i landet nu) så är det här något som borde hända.
De har ju en hel vår på sig att fundera.
4 – Rocket Man
Det verkar extremt osannolikt att några fler grundseriematcher kommer att spelas den här säsongen och i så fall faller Alexander Ovechkin på målsnöret när det gäller att nå 50 mål för nionde gången (vilket skulle tangera Mike Bossys och Wayne Gretzkys NHL-rekord för flest sådana säsonger).
Däremot så kommer han att få dela på Rocket Richard Trophy med David Pastrnak, då båda står på 48 mål (Ovie dessutom med två matcher färre spelade).
Det skulle vara den nionde gången Ovechkin toppar NHL:s målliga. Han har redan rekordet med åtta (framför Bobby Hull på sju och Phil Esposito på sex) och det skulle bara ytterligare cementera hans plats i historieböckerna som den bästa NHL-spelaren någonsin i disciplinen Transportera Puckar Förbi Målvakter.
3 – Der Art Ross
Art Ross Trophy skulle tillfalla Leon Draisaitl som stått för en löjligt produktiv säsong med 110 poäng på 71 matcher. Det är totalt sett den delat fjärde högsta poängtotalen sedan tiotalets början.
Skulle man dra en gräns vid 71 matcher (antalet som Oilers lirat i år) för varje säsong så är Draisaitls 110 poäng den näst högsta noteringen sedan 1997 (Kucherov hade 115 poäng på Tampas första 71 matcher ifjol).
Innan allt det här brakade lös hade jag också gjort följande notering Draisaitl, så jag kan väl lika gärna peta med den:
Jag har inga belägg för det här, men det känns som att Leon Draisaitl har världens längsta blad. Det är som huvudet på en nilkrokodil som glider runt längs isen, alltid redo att hugga och med en räckvidd som ingen gnu kan undkomma.
Så var det med det. Har dock en sista grej om det här: har i tidigare spalter varit inne på att det är en viktig milstolpe för NHL att ha en spelare från en ny marknad som MVP. Detsamma gäller givetvis också som poängkung.
Draisaitl blir den första från ett annat land än Kanada, USA, Tjeckien, Ryssland eller Sverige.
Vi ska återkomma till att sammanfatta den här säsongen mer exakt, och i och med att jag röstar på det här så kanske det krävs mer eftertanke, men på uppstuds kan ett All Star-lag efter den här säsongen mycket väl se ut så här:
Connor Hellebuyck
Roman Josi-John Carlson
Artemi Panarin-Leon Draisaitl-David Pastrnak
Inte en enda kanadick, två spelare från mindre marknader (Tyskland och Schweiz) och en från ett land som varit lite dekis (Tjeckien).
Det är bra för hockeyn.
2 – Colorado på höghöjdsläger
Om NHL pausas nu och går direkt in i ett slutspel om ett par veckor, vilket lag kommer att ha störst fördel? Givet att vi inte vet exakt hur spelares skavanker ser ut så är det lite marigt att säga något om hälsoläget och vilka som kommer hinna läka ikapp bäst, men jag ger Colorado en viss fördel – de kommer nämligen ha sitt eget lilla höghöjdsläger nu.
I vanliga fall reser Avalanche för mycket för att ha en fördel av att Denver ligger på så hög höjd (runt 1700 meter, beroende på var du befinner dig), men nu kommer de vara hemma i flera veckor och deras lungor kommer att anpassa sig till det – och det borde vara en klar fördel när ett eventuellt slutspel drar igång. Addera att en ung kropp potentiellt är mer lättstartad än en äldre (nu är jag ute och plaskar på djupt vatten) och du har en ytterligare fördel för Avs – givet att de är ett av de yngre lagen i ligan och att de skulle ställas mot det äldsta laget i ligan i Dallas Stars.
1 – Tidsdödare
Vad vi behöver nu är också ett par riktigt långa, svarslösa kafferepsdiskussioner. Här är några NHL-relaterade att testa.
*Om båda är skadefria, vem hade haft bäst karriär: Peter Forsberg eller Eric Lindros?
*Givet hur båda spelarnas respektive lag trendar och hur deras säsonger har sett ut, vem av Erik Karlsson och Victor Hedman kommer att ha haft den mest framgångsrika karriären när båda slutar (alltså inte den högsta peaken)?
Enbart sett till blick för spelet (fysiska verktyg exkluderat), ranka följande spelare:
*Peter Forsberg
*Nicklas Bäckström
*Henrik Sedin
*Henrik Zetterberg
*Elias Pettersson
Bäst peak (ej total karriär), ranka.
*Sidney Crosby
*Evgeni Malkin
*Alexander Ovechkin
*Connor McDavid
*Jaromir Jagr
Ideal längd på en NHL-spelare.
***
Det var det. I gengäld får ni gärna skicka några egna förslag på vad ni skulle vilja läsa i den här spalten Av förklarliga skäl kan det bli lite idétorka framgent…
Jag finns på Twitter, Instagram och Facebook (@Lindquistik överallt) eller på [email protected].
Sköt om er därute nu!
Allt nytt innehåll på Hockeynews PLUS för bara 69 kr! Skaffa Hockeynews PLUS
JUST NU: TV4 Play+ på köpet! (värde 118 kr)
