Axelsson: Björklöven går upp – och det är välförtjänt

Björklöven har satsat rätt så rejält för att nå SHL under rätt så många säsonger nu utan att lyckats gå hela vägen. Jag minns när klubbdirektören Anders Blomberg för några år sedan, när de mötte Timrå i den Hockeyallsvenska finalen, påstod att man ”inte hade en så stor spelarbudget”. Ett år de hade hela tio importer i laget…

Det är klart som fan att de hade pumpat in pengar redan då för att gå upp i SHL. 

Varför det är så fult att säga att man lägger mycket pengar på sin trupp har antagligen med jantelagen i Sverige att göra. Det är lite “coolt” att gå upp, eller för den delen vinna Le Mat, med en så liten budget som möjligt. 

Kanske är det fel på mig som inte bryr mig ett dugg om vad klubbarna lägger på sina spelare och anställda utan vad de faktiskt gör på isen.

Jag tycker att Björklöven har haft ett riktigt bra lag under många år nu, men man har haft lite otur med att det alltid har varit något lag som har varit snäppet bättre. Det året man skulle “gå upp”, 2020, så blev det inställt av välkänd anledning.

2021 mötte de ett otroligt sammansvetsat Timrå.

2022 så förlorade de mot ett stenhårt satsande HV71.

2023 så förlorade de i en tajt semifinalserie mot ett riktigt bra Djurgården.

De har med andra ord fallit på målsnöret i flera år nu och jag tror att de lärt sig otroligt mycket av det.

En anekdot jag fick höra rätt tidigt i min karriär var den när Gretzky gick förbi New York Islanders omklädningsrum efter att ha förlorat finalserien 1983 och fick se halva deras lag sitta med ispåsar på olika kroppsdelar. Det var då han insåg vad som krävs för att nå hela vägen till att lyfta Stanley Cup-bucklan.

Jag tror att Björklöven har lärt sig den läxan nu efter ett par misslyckanden. 

Med Per Kenttä i spetsen så har man tagit in Viktor Stråhle som coach och gemensamt satt ihop den trupp man vill ha och jag tycker att man har ett homogent lag hela vägen från målvakter till forwards. 

Tidigare år så har jag tyckt att de bara hade spets, men nu tycker jag mig även se bredd i laget. Man har spelare som hade kunnat göra det bra i ett SHL-lag, spelare som tar sig an sin roll och är beredd på att kanske få betydligt mindre minuter på isen än vad de hade fått i andra allsvenska lag. Det är en styrka som organisation att kunna knyta till sig sådana spelare och även hålla dem nöjda.

Det viktigaste för Björklöven nu är att få tillbaka Fredric Andersson. Den spelare som jag håller som den enskilt viktigaste spelaren för dem. En ledare som visar vägen både på och utanför isen. Som jag varit inne på innan så är det otroligt viktigt med en “stark” kapten/ledare i ett lag. Tycker “Freddan” är exakt den ledaren som alla lag behöver.

Sen har man även Daniel Rahimi, Joel Mustonen, Alexander Wiklund, Fredric Weigel med flera som har varit med så pass länge nu att de borde vara medvetna om vad som krävs för att gå hela vägen.

Jag tror att det blir en final mellan Björklöven och Brynäs (chockerande, va?) till våren. Där jag faktiskt tror att “Löven” drar det längsta strået.

Just på grund av att man varit i den situationen så många gånger tidigare.

Men som jag var inne på innan, det gäller att man får tillbaka Fredric Andersson som härförare i laget. Så mycket betyder han för dem.

FOTNOT: Anton Axelsson har spelat 483 matcher i högsta serien för Frölunda och Timrå.