Huddingeikonen om beslutet att lägga av: "Känns väldigt vemodigt"

Presenteras av Coolbet - odds från SHL till Hockeytvåan

Adam Hansen, Filip Norman, Måns Krüger och så nu Martin Eklund. Det är rätt tunga och rutinerade pjäser som har valt att lägg skridskorna på hyllan. I Huddinge-dressen har kvartetten stått för över 1 000 matcher där klubbikonen Martin Eklund sticker ut med totalt 377 kamper.

Förutom ett par knatte- och ungdomsår i moderklubben Haninge har Björkängshallen varit hemmaplan för Martin Eklund – som nu har tvingats till att ta paus från hockeyn. Om det blir för alltid återstår att se – men det blir inget spel den kommande säsongen.

Med en dotter på två år och ett heltidsjobb utanför hockeyn blir det svårt att få ihop vardagen om det skulle bli fortsatt hockeyspelande.

– Förra säsongen fick jag hjälp av flickvännen, min bror, brors fru och även mina föräldrar har verkligen ställt upp för mig. Det var många som fick ställa för att få ihop allt. Det är viktigt att dottern inte hamnar i kläm bara för att jag ska få leva mitt liv. Innan jobbade jag 60 procent, nu när säsongen tog slut har jag börjat jobba 100 procent och jag känner att jag inte får ihop livspusslet, säger Martin Eklund till HockeyNews.se.

Den skridskoskicklige tvåvägsbacken brinner fortfarande för hockeyn, men måste prioritera andra saker i livet nu.

– Det har varit ett jäkligt tufft beslut att ta och det är klart att det känns vemodigt. Men jag var tvungen att ta beslutet att lägga av. Jag har fortfarande motivationen att fortsätta att lira och ta Huddinge vidare till Hockeyallsvenskan som alltid har varit målet. Men det finns annat som är viktigare nu, säger Eklund. 

Martin Eklund har bestämt sig för att lägga av med hockeyn. Foto: Bildbyrån

Att Martin Eklund älskar Huddinge Hockey hörs tydligt under telefonintervjun och undertecknad märker verkligen hur det svider för Huddingeprofilen att behöva lägga av. 

– Hjärtat finns hos Huddinge och det är därför jag har stannat i klubben så pass länge. Jag har trivts jättebra. Räkna med att jag kommer att stå på läktarna när det kommer tillåtas publik på matcherna och skrika och vara nere i korridorerna och tugga.

Det låter som att det inte är helt omöjligt att det blir en comeback i framtiden?

– Man ska aldrig säga aldrig. Det måste funka med familjen och jobbet och så där. Dottern har ju hängt med och sett några matcher och hon sover inte direkt när det är hockey (skratt), oavsett vilken tid på dygnet det är. Vi får se hur det blir när hon blir äldre. Jag stänger inga dörrar.

Karriärens höjdpunkt?

– Det finns ett par. Ett var mitt andra år då vi mötte Björklöven på hemmais. Matchen blev försenad med 40 minuter på grund av att det var ett sådant stort publiktryck att alla inte hade hunnit ta sig in i hallen. Hela den kvalserien var häftig med lag som Hästen, Tingsryd och Karlskrona. 

– Jag minns också när vi mötte Troja i Hockeyettan-finalen och förlorade första matchen, men vann två raka i Ljungby där Lundström (Niklas) stängde igen totalt och Nordström (Dennis) stänkte dit några mål.

– Sedan har det varit häftiga möten med Södertälje som har varit väldigt speciella för mig. Jag är uppväxt med en pappa som är ett ordentligt Södertälje-fan och jag har själv stått på läktarna i Scaniarinken och skrikit. Och jag fick även göra mål på SSK där, det var väldigt häftigt och av gåshudskänsla.

Martin Eklunds hemmaborg i Huddinge. Foto: BIldbyrån

Även om Huddinge tog sig till playoff 2 den gångna säsongen så var det fiaskostämpel på Huddinge-säsongen. Laget sprudlade av offensiv klass, men fick aldrig ihop helheten. Martin Eklund har sin analys klar.

– Vi hade ett bra lag på pappret, men vi saknade unga, hungriga spelare. Vi hade det under Mälberg (Fredrik, dåvarande Huddingetränare) sista år, då många äldre spelare drog till Segeltorp. Det sista lilla jävlar anammat saknades och det var för få Björn Jonason-typer i truppen som krigade till 100 procent.