Så bra är Kiruna
Betygskala 1-5
1=Tvåanklass
2= Ok ettanklass
3=Bra ettanklass
4= Hög ettanklass
5= Toppklass i ettan
Målvakter 2
Albin Burman 1
Artur Ogandzhanyan 2
Dennis Törmä 2
Kiruna har tre målvakter under kontrakt, vilket tillhör ovanligheterna. En förklaring till det kan vara att man inte är riktigt säker på var målvaktssidan står riktigt. Dennis Törmä delade målvaktsansvar med Ludvig Christoffersson i vintras men ingen av dem fick det riktigt att lyfta. Istället för Christoffersson så hämtar man tillbaka Artur Ogandzhanyan från alpligan, som var i klubben för två säsonger sedan. Då visade han upp en rätt ojämn nivå, med höga toppar och djupa dalar. Albin Burman är en egen junior som antagligen är främst med för att se och lära.
Backar 2
Willy Halmkrona 2
Sebastian Kauppila 3
Philip Kemi 4
Herman Keskitalo 1
Anton Larsson 1
Robert Ossipov 2
Melvin Råman 2
I Philip Kemi och Sebastian Kauppila har Kiruna två riktigt rutinerade backar att hålla i handen. Kemi bestyr allt offensivt spel, medan Kauppila håller i nyckeln till defensiven. Dock är de för ensamma, särskilt tycker jag att man utöver Kemi saknar offensiva. Det har också synts i facit för Kiruna de senaste säsongerna när man inte alls lyckats utan hamnat en bra bit ner i tabellerna. Årets backversion står dessutom utan nyttiga Eddie Ahlmark, vilket gör laget än mer ihåligt.
Forwards 3
Hugo Alatalo 2
William Angel 1
Ebbe Dahlén 1
Matej Galbavy 4
Hampus Hagström 3
Jacob Hansson Geidon 4
Svante Koivuniemi 2
Hampus Landström 2
Tomi Mäntynen 3
Liam Nilsson 4
Rasmus Similä 3
Olle Söderlund 3
Ludwig Warg 4
Kirunas problem de senaste åren har inte varit på forwardssidan, för där har de varit förhållandevis starka. Tidigare har man förlitat sig på finska spetsar, men nu lämnar såväl Miro Lehtimäki (till Polen) som Teemu Siironen (till Norge). Dessutom så blir man av med nyttige Johannes Mäki (till Boden). På plussidan återfinns framför allt spännande nyförvärvet Ludvig Warg som gjorde succé som utlånad till Skellefteå förra säsongen. Men även Clemensnäs poängkung Liam Nilsson, Piteås Rasmus Similä och Västerviks Olle Söderlund är fina nyförvärv. Det gör att man ändå ser lite starkare ut offensivt. Kvar finns även trotjänaren Jacob Hansson Geidon samt Matej Galbavy, vilket gör att man kan mönstra i alla fall två potenta kedjor framåt.
Genombrottsman
Olle Söderlund
Att det är skillnad på klass mellan norr och söder är bevisat många gånger. Ett exempel på det är Olle Söderlund som gick från att vara en marginalspelare i Vimmerby och Mörrum till att bli en ledande poängspelare i Örnsköldsvik. Efter en kort avslutande utflykt till Västervik så är han nu tillbaka i norr, denna gång i Kiruna. Jag tror att han kommer att kunna producera en hel del poäng nu när han får en större roll och i en mer beskedlig konkurrens.
Poängkung
Matej Galbavy
Förra säsongen blev inte alls samma succé som de tidigare ettansäsongerna för svenskslovaken Matej Galbavy. Men nu har han fått en säsong på sig att komma in i laget och norrhockeyn och då tror jag att han kommer att ta ett ordentligt kliv framåt. Med en spelskicklig Liam Nilsson vid sin sida så borde det bli en bra bit över 30 poäng i vinter.
Frågetecken
Varför underpresterar Kiruna?
På papperet, så har Kiruna under åren inte haft så pjåkiga lag, men ändå så levererar de inte. Det har bara blivit två allettor för dem och då kom man näst sist (-24), respektive sist (-23). Det verkar saknas något för att få ut prestationen som borde ha funnits i lagen. Med en till stora delar utbytt topp så kanske man kan lyckas bättre?
