Ett årtionde med Klockare – så har Skellefteå blivit en stormakt

SHL presenteras av:

BAUHAUS bygger svensk ishockey 

Går det att vara en doldis och ändå ha varit med om att vinna två SM-guld och vara med om att leda sin klubb till åtta SM-finaler på tio år?

Det är frågan.

Stefan Klockare är ett känt ansikte i Skellefteå AIK och bara målvaktstränaren Krister Holm har varit med längre av tränarna i A-laget.

Men ingen av dem har direkt varit rubrikernas män.

Under Skellefteå AIK:s stora framgångsperiod sedan 2010/2011, året då Stefan Klockare tog klivet in i coachgänget, har coacherna Anders Forsberg (2010–2013), Hans Wallson (2012–2016), Bert Robertsson (2011–2019), Fredrik Öberg (2016–2017) och Tommy Samuelsson (2018–2020) varit de som stått i medias strålkastarljus.

Men den tidigare backen Stefan Klockare har haft ett finger med i det väsentliga hela tiden.

Själva spelet. Ishockeyn. Coachandet. Utvecklandet av toppspelarna.

En centralpunkt i Skellefteå AIK.

– Så är det ju. Men det tror jag oavsett förening så jobbar man med att titta på tendenser och ser vad som blir nästa steg. Jag tror det är farligt om man slår sig till ro. ”Det här funkar. Jag gör samma sak”. Det är lätt hänt att man går tillbaka till när det har funkat som bäst, att man går tillbaka till de sakerna om det inte går som man förväntar sig, säger Klockare till HockeyNews.se.

Hans Wallson var med och ledde Skellefteå till SM-gulden 2013 och 2014. Foto: Bildbyrån.

Hur ska exempelvis Brynäs göra för att ta sig ur knipan i år efter alla tränarsparkningar?

Stefan Klockare, som var med och vann SM-guld i Gävleklubben 1993, vet i alla fall vad som har fungerat bäst i Skellefteå.

– Det är viktigt att man har en tro på vad man kommer att göra, sedan kanske du får göra småjusteringar, men att du inte börjar fladdra och fara för mycket. En del föreningar har gått ut och sagt att nu ska vi spela en offensiv ishockey och så kanske inte resultaten kommer. Då backar du tillbaka till där du känner dig trygg.

LÄS MER: "Jag är fortfarande inte nöjd"

Skellefteå vann SM-guld både 2013 och 2014 och spelade SM-final varje år mellan 2011 och 2016.

Men Växjö Lakers och Sam Hallam lyckades snuva Skellefteå på guldet 2015 och det blev början till en ny utvecklingsfas för västerbottningarna.

– Vårt sätt att spela funkade så bra i många många år, men vi har fått ändra oss och delvis anpassa oss och då får du klura ut lite lösningar. Det är klart att motståndarna hittar ett sätt att motverka hur vi spelar, säger Klockare.

Han medger:

– Det var kanske Växjö som började 2015, eller Davos skulle jag säga, som vi blev utslagna av i Champions Hockey League. De drog isär oss på ett sätt och vi var inte riktigt vakna.

– Och i uppspelen förr gick vi alltid ner med fem man i egen zon i urspelsmönstren, men det ser du oss sällan göra idag. Man måste få ut motståndarna för att kunna spela. Ytorna blir så mycket mindre. Det är egentligen Oskarshamn som spelar en viss typ av det vi gjorde för fem-sex år sedan.

Så om Växjö satte stopp för Skellefteå i SM-finalen 2015 var det sedan schweiziska Davos, med bland andra Dick Axelsson i laget, som definitivt tvingade Stefan Klockare och gänget att tänka om. Och tänka nytt.

Det tog stopp i CHL-kvartsfinalen 2015 för Skellefteå.

– De kontrade ut oss och de började på hemmaplan (1–1) och fortsatte på bortaplan (4–1). Det är det som är utvecklande när man får jobba med hockey att få tänka lite nytt och hitta nya grejer, säger Stefan Klockare.

Bland annat har Skellefteå AIK fått göra om sättet på vilket man spelar powerplay. Den här hösten har det sett riktigt bra ut även om det är Jesper Frödén som numera är skyttekung och inte Oscar Möller eller Joakim Lindström.

– Vi har gjort mål på olika varianter och det är väl det som är så roligt. Hockeyn har ändrat sig lite grann. Förr byggde man mycket på skytte från sidorna med Möller och Jocke (Lindström) och så hade vi Jimmie (Ericsson) framför buren, berättar Klockare när han tittar i backspegeln.

LÄS MER: Så blir rollfördelningen i Skellefteås nya tränarstab

– ”Sebbe” (Sebastian) Aho stod och vandrade in från blå. Men idag är det väldigt få lag som har en stationär där framme i och med att det är så många lag som spelar presspel även i box(play), så behöver du ha en rörligare femma där du kan spela in pucken i mitten på en liten avlastare. Sedan om det blir skott från blålinjen sjunker den killen ner för att skymma keepern mer. Lagen i SHL spelar med ett rörligare PP än för bara tre-fyra år sedan.

Inte heller genomspel är lika vanliga som tidigare.

– Man tänker kanske inte på såna saker när man sitter och tittar. Vi som har det som yrke bollar det mycket med målvakter och det kan vara nog så viktigt.

Stefan Klockare har haft en rad olika coachroller sedan klivet upp från jobbet som tränare i juniorlagen 2010.

– Första året var det bara jag och Anders (Forsberg) och jag skötte alla isträningar och coachade backarna. Att coacha backarna fortsatte jag med till 2013.

– Bert (Robertsson) kom in efter mitt första år och hade lite av den roll som jag har idag, att titta på spelet och såna saker, medan jag coachade.

2013: Bert Robertsson, Anders Forsberg och Stefan Klockare ledde Skellefteå AIK i SHL. Foto: Bildbyrån.

– Vi gjorde en rockad när (Hans) Wallson kom in. Jag jobbade mer individuellt med killarna och Wallson skötte offensiven under några år. Det var delat ledarskap under de åren. Vad fan hände sen…? Jag kommer inte ihåg, haha.

LÄS MER: Skellefteå på jakt efter en ny huvudtränare: "Haft en dialog"

– Jo, (Fredrik) Öberg kom in under ett år. Sedan blev det jag och Bert och vi hade delat ledarskap och jag skötte allt anfallsspel och coachade forwards medan ”Berra” coachade backarna. Det har varit lite olika roller. Under de sista fyra fem åren har jag varit mer mot det offensiva spelet än defensiven.

I år har Skellefteå förutom Klockare relativt nye Stefan Hedlund och helt färske Andreas Falk i staben.

Klockare om rollerna:

– Vi har under alla år haft olika ansvarsområden som vi jobbar efter. Det har passat oss väldigt bra som förening, men även oss som personer. 

Om sin roll:

– Jag har anfallsspelet med puck med allt utom försvarszonen egentligen.  Jag ansvarar för powerplay. Då kliver jag in och coachar och även sex mot fem och såna saker. Spelvändningar, anfallszonen, ingångar, det ligger på min lott.

– Jag står och försöker titta på spelet, om vi förhåller oss till det som vi ska göra och tittar även lite på motståndarna, vad de har för saker, nån nyhet eller om de försöker med nånting. Sedan summerar vi det i periodpausen. Det funkar bra. Vi har små delar vilket gör det lättare att hålla koll på.

Om Hedlunds roll:

– I år till exempel ansvarar Hedlund för försvarsspelet. Man kan säga från mittzonen och hemåt. I och med att det hänger ihop med försvarsspel och urspel så har Hedlund även spelet med pucken i den zonen. Hedlund ansvarar för ”boxen” (boxplay). Hedlund coachar backarna.

Stefan och Stefan. Klockare och Hedlund i Skellefteås bås. Foto: Bildbyrån.

Om Falks roll:

– ”Falken” tar det som sker i anfallszonen, spelet utan puck. Falk har backchecking på sin lott. Han coachar forwards och ansvarar för det under matcherna.

Hur många kontrakt har du skrivit med Skellefteå AIK sedan 2010?

– Oj. Det vet jag inte… Jag tror att jag hade ett treårskontrakt från början. Sedan tror jag att jag har skrivit tvåårskontrakt resterande. Jag tror att det är så.

Nu är han inne på andra året på det innevarande kontraktet.

– Ja, det är mitt sista år nu.

Har ni börjat prata om att förlänga det?

– Nej, ingenting. Sist bestämde jag mig väldigt sent, men fick en indikation relativt tidigt att de ville förlänga med mig.

Vill du vara kvar?

– Det är jättesvårt att svara på i dagsläget. Jag har sagt så här att jag vill fortsätta jobba med ishockey på elitnivå. Jag känner en jäkla hunger. Det är speciellt att få ha den här nerven kring matcher. Jag har varit elitspelare sedan jag var 17 år hemma i Boden. Jag flyttade när jag var 18 år, var i Brynäs i åtta år och har fått vara med och vinna där (SM-guld 1993) och var i Timrå och var med om att spela upp dem i SHL och sedan få komma till Skellefteå och vara med där.

Klockare har en utbildning att luta sig emot.

– Hockeyn har varit en del av mitt liv hela tiden även om jag har utbildat mig till datatekniker så skulle jag gärna fortsätta med hockeyn för det är så ofantligt roligt. Just nerven kring matcherna, du får den där adrenalinkicken. Jag har aldrig känt det när jag jobbar som datatekniker, haha. Det är svårt att få den nerven.

– Det är det som kommer tillbaka. När det hänger där. En fullsatt arena. Ett fullsatt Hovet, eller en fullsatt Skellefteå Kraft arena. Det är speciellt att få uppleva det.

Mycket i Stefan Klockares och hans hustru Annas liv kretsar kring hockeyn. De har varit tillsammans sedan de var 16 år. Nu har de sönerna Elias, 20, och Linus, 17, som båda spelar ishockey.

Elias Klockare spelar i Hockeyettan med Skellefteåklubben SK Lejon. Yngre sonen Linus spelar i Clemensnäs J18-lag.

– Där är jag också med och supportar faktiskt. Det är samma serie som Skellefteå AIK. Då står man med ”Clemens-jacka” i båset som hjälptränare och då möter man sina kollegor… Det är roligt. Man försöker ge förutsättningar till killarna. Det är häftiga matcher.

Stefan Klockare tror att det hade varit rätt mycket folk på matcherna i Kopparhallen på juniormatcherna mellan Clemensnäs och Skellefteå. Det är en hockeytokig stad som lider svårt av att inte få se sporten live under pandemin.

– Jag tror att man kommer att uppskatta saker på ett helt annat vis när den här försvinner förhoppningsvis i framtiden. Man tar inte saker för givet, säger Skellefteåcoachen.

***

Riktigt bra? Värd en hamburgare – för en månads läsning? Swisha till 123 529 7163.