Det har varit stormiga veckor för ligaorganisationen Hockeyettan och kommer så att förbli ett tag. Sedan organisationen bildades för snart åtta år sedan står man inför sina tuffaste utmaningar någonsin.
Konflikterna mellan Hockeyettan och två av de 46 medlemsföreningarna har pågått under hela säsongen.
Bakgrunden är ett tillägg till ett befintligt och gällande samarbets- och upplåtelsevtal mellan föreningarna och Hockeyettan/Hockeyettan AB. Den reglerade ersättningen till föreningarna, samt vad föreningarna skulle leverera till dåvarande huvudsponsorn ATG – som Hockeyettan skrev ett treårigt centralt avtal med i september 2019. Det var detta tillägg och vad de skulle leverera som Boden och Visby/Roma inte ville acceptera. Övriga 44 medlemsföreningar godkände tillägget.
Det hela tog ordentlig fart för ett par veckor sedan när Sportbladet avslöjade att rättighets- och avtalsbråket mellan ligaorganisationen och Hockeyettan-klubben Boden kommer att avgöras med ett skiljeförfarande. Även Visby/Roma, som även de inte kommit överens med ligaorganisationen, kan komma att möta Hockeyettan i skiljenämnd.
Nästa tunga smäll för Hockeyettan kom för en vecka sedan när huvudsponsorn ATG basunerade ut att samarbetet med ligan var över – detta trots att det återstod två år av det centrala avtalet som ju tecknades i september i fjol.
Hockeyettan förhandlade med flera parter förra sommaren, men lockades av helhetslösningen med ATG.
– Det var det bästa avtalet för Hockeyettan mot en bakgrund att vi fick en samarbetspartner som erbjöd en helhetslösning. ATG är ett stort spelbolag med ett dotterbolag, Kanal 75 AB, som är proffs på broadcast. Där såg vi möjligheten med tekniken och utvecklingen de hade möjlighet att erbjuda oss. Mot den bakgrunden tyckte vi att det var en väldigt bra lösning, säger Hockeyettans ordförande Ronnie Glysing till HockeyNews.se.
ATG:s avhopp var en käftsmäll för ligaorganisationen, som valde att tiga ett par dagar innan man kommunicerade ut sin syn på det inträffade. Men enligt Ronnie Glysing så kom inte storsponsorns avhopp som någon chock för ligaorganisation.
– Nej, så skulle jag inte vilja tolka det. Vi hade redan fört samtal om konsekvensen för den uppkomna situationen. Givetvis är det olyckligt att vår huvudsponsor valt att bryta med oss. Det är mycket, mycket olyckligt, framför allt när man har klart för sig att det har gett starkt ökade intäkter och utdelningar för både ligan och våra medlemsklubbar. När vi tecknade avtalet hade vi stora förhoppningar, och det var ett stort beslut och det kändes som att avtalet visade vägen för Hockeyettan att bli en större liga. Nu jobbar vi med att hitta en lösning som ska passa våra medlemmar och samarbetspartners, säger Glysing.
Men varför väntade ni med att uttala er?
– Vi ville diskutera den uppkomna situationen internt inom styrelsen innan vi gjorde ett uttalande. ATG valde att gå ut snabbt med det eftersom det hände saker som vi inte kan lastas för. Saker som blev väldigt jobbiga och det har vi beskrivit i en skrivning till våra medlemsföreningar – vad det var som fick bägaren att rinna över för ATG. Allting gick väldigt fort, säger Glysing.
LÄS MER: ATG: "Vi kommenterar inte de samtal som förts mellan oss och Hockeyettan"
Ettanbasen berättar för HockeyNews.se att han fick ta del av en kopia på ett utkast där Boden och Visby/Roma hotade med att anmäla ATG, Svenska ishockeyförbundet och Hockeyettan till Konkurrensverket.
– Det här hände rätt nyligen och jag skulle tro att det var det som blev droppen för ATG, säger Glysing.
Men ATG har antytt att det har funnits "samarbetssvårigheter" med Hockeyettan. Din kommentar kring det?
– Vår uppfattning är att vi har haft ett gott samarbete med ATG och det var ett bra avtal. Det var en bra process som ledde till ett bra avtal med bra förutsättningar för våra medlemsklubbar och för oss som ligaorganisation. Vi jobbar långsiktigt för att hitta en möjlighet att hitta tillbaka till varandra, och vi förstår att vi behöver reda ut situationen som vi befinner oss i, säger Glysing och fortsätter:
– Det jag kan säga är att vi har ansträngt oss och arbetat efter de riktlinjer som har funnits i avtalet. Och det är klart, om vi säger att corona dyker upp och att man ställer in en massa matcher som beslutats av Svenska ishockeyförbundet, så måste vi förhållas oss till det. Vi kan inte själva bestämma om att vi vill spela utan det är förbundets tävlingsavdelning som beslutar om det. Den biten var väl ATG inte så lycklig över, men det är ingenting vi kan lastas för. Vi har haft en bra dialog med ATG och kommit överens om värdet på sändningarna/matcherna som vi inte kunde leverera. Då syftar jag på de sista matcherna i playoff 3 och kvalserien som är en väldigt intressant produkt. Vi var beredda att spela de matcherna, men när både SHL och sedermera Hockeyallsvenskan valde att avsluta säsongen, skulle vi då fortsätta? Det hade varit lite märkligt.
Då har det alltså funnits samarbetssvårigheter utöver tvisten med Boden och Visby/Roma?
Ettanbasen berättar för HockeyNews.se att han fick ta del av en kopia på ett utkast där Boden och Visby/Roma hotade med att anmäla ATG, Svenska ishockeyförbundet och Hockeyettan till Konkurrensverket.
– Det här hände rätt nyligen och jag skulle tro att det var det som blev droppen för ATG, säger Glysing.
Men ATG har antytt att det har funnits "samarbetssvårigheter" med Hockeyettan. Din kommentar kring det?
– Vår uppfattning är att vi har haft ett gott samarbete med ATG och det var ett bra avtal. Det var en bra process som ledde till ett bra avtal med bra förutsättningar för våra medlemsklubbar och för oss som ligaorganisation. Vi jobbar långsiktigt för att hitta en möjlighet att hitta tillbaka till varandra, och vi förstår att vi behöver reda ut situationen som vi befinner oss i, säger Glysing och fortsätter:
– Det jag kan säga är att vi har ansträngt oss och arbetat efter de riktlinjer som har funnits i avtalet. Och det är klart, om vi säger att corona dyker upp och att man ställer in en massa matcher som beslutats av Svenska ishockeyförbundet, så måste vi förhållas oss till det. Vi kan inte själva bestämma om att vi vill spela utan det är förbundets tävlingsavdelning som beslutar om det. Den biten var väl ATG inte så lycklig över, men det är ingenting vi kan lastas för. Vi har haft en bra dialog med ATG och kommit överens om värdet på sändningarna/matcherna som vi inte kunde leverera. Då syftar jag på de sista matcherna i playoff 3 och kvalserien som är en väldigt intressant produkt. Vi var beredda att spela de matcherna, men när både SHL och sedermera Hockeyallsvenskan valde att avsluta säsongen, skulle vi då fortsätta? Det hade varit lite märkligt.
Då har det alltså funnits samarbetssvårigheter utöver tvisten med Boden och Visby/Roma?
– Det är i alla fall inget som har framförts till oss i alla fall. Vi har byggt en helt ny produkt och en helt ny kanal och det ligger en hel del utmaningar när 46 klubbar är involverade. Hade det varit ett stort produktionsbolag som sände matcher från alla platser så hade det varit en annan sak, men nu var det vi själva som sände, och då är det klart att kraven höjdes på oss, i förhållande till att vi fick betalt. Självklart har kostnaderna för oss som ligaorganisation ökat. Vi har varit tvungna att anställa flera resurser för det vi har åtagit oss. Det går inte att luta sig tillbaka när man har skrivit på ett avtal av den här storleken.
Har det varit en diskussion om frysta utbetalningar utbetalning från ATG. De säger själva att de ska betala ut för hela säsongen. Hur blir det med kvalseriepengarna, vad är sanning där?
– Hur vårt avtal sett ut är en diskussion mellan oss och ATG. Den för vi inte i media. Vi har haft en diskussion som har haft med priset för uteblivna sändningar/matcher att göra och det har reglerats i det avtal vi tecknade. Om man inte levererar någonting som man har kommit överens om så har det ett pris och det var något som var bestämt från början. Så ligger det till och det har vi kommit överens om och det är det ATG också säger.
ATG-uppbrottet måste vara en stor prestigeförlust för Hockeyettan?
– Att ATG valt att avsluta sponsorskapet med Hockeyettan på grund av en intern konflikt där två av 46 medlemsklubbar inte velat sända via ATG:s kanaler går emot det kontrakt kontrakt som Hockeyettan har skrivit med klubbarna. Det är inget som Hockeyettan som ligaorganisation kan lastas för. Men vi jobbar för att hitta en lösning som passar våra medlemsklubbar och våra nuvarande och framtida samarbetspartners.
Det tolkar jag som att ATG har haft en del synpunkter på klubbarna?
– Det finns alltid utmaningar när man startar upp ett nytt samarbete. Alla klubbar har olika förutsättningar, det är olika hallar, olika belysningar i hallarna, olika internetuppkopplingar. Det har hänt vid några tillfällen att internetlinorna har strulat, men det är inget vi eller klubbarna kan rå för. Det är ju sådant som ATG känt till och som vi gemensamt jobbat med att lösa. Det är klart att det stör samarbetet när det blir så, men det händer i andra ligor också. Dock är det ett irritationsmoment.
Har ATG varit "generösa" det första kontraktsåret och satt press på er om klubbarna inte hade anpassat sig till det som regleras i avtalet till år två?
– Vi ingick ett avtal som var på tre år där det fanns vissa möjligheter för Visby/Roma med bakgrund att de hade Svenska Spel-reklam första året. Där hade vi en liten passus vilket vi har informerat om. De hade möjlighet att ha kvar delar av sin reklam det första året, men däremot inte när det var dags för år två. Det hade vi tagit höjd för i avtalet, så det är ingen nyhet.
LÄS MER: Efter kaoset - söderklubben försvarar Hockeyettan
Ronnie Glysing säger till HockeyNews.se att organisationen har försökt att lösa tvisterna med Boden och Visby/Roma på alla sätt och vis och att det är väldigt olyckligt att det har gått så här pass långt.
– Vi vill vara tydliga med att säga att Boden och Visby är två medlemsföreningar som tillhör Hockeyettan och vi kan inte hålla på att bråka med medlemsföreningar. Vi har försökt att förhandla och komma överens om långsiktiga lösningar, säger Ronnie Glysing.
Enligt Glysing tillsatte ligaorganisationen i höstas en förhandlingsgrupp på tre personer. De som skulle få Hockeyettan och de två klubbarna att enas var Svenska ishockeyförbundets förre ordförande Christer Englund, tidigare ligachefen för Hockeyallsvenskan Sonny Lundwall och Hockeyettans vice ordförande Jan-Erik Sundquist.
Efter att Svenska ishockeyförbundet misslyckats med att ena Hockeyettan och klubbarna efter ett stormöte på Arlanda i november 2019 såg Hockeyettans förhandlingsgrupp ut att lyckas med uppdraget. En bra bit in i februari 2020 åkte trion upp till Boden och förhandlade med klubben som, enligt Glysing, även hade fullmakt att företräda Visby/Roma.
– De var mer eller mindre överens. Och när de åkte hem dagen efter och skulle rapportera till oss så var de helt på det klara med att de hade hittat en lösning. Förslaget skrevs ut och godkändes av vår styrelse och skulle skickas upp till Boden. Men så ville de göra några omskrivningar och så var vi oense igen. Vi har inte velat busa och bråka med klubbarna utan har försökt att vara lösningsorienterade och har inte velat hänga ut någon av klubbarna utan hela tiden sagt till ATG att en lösning var på gång.
Vad hände?
– Vi hade kommit överens om hur vi skulle kunna komma framåt och vad de olika punkterna betydde och framför allt vi skulle ta fram ett nytt upplåtelseavtal som vi skulle göra om. Men de ansåg att de gamla avtalet inte gällde. De hade fått för sig att Svenska Spel hade ägt rättigheterna till ljud och bild i Hockeyettan. De har de aldrig gjort, vi har aldrig haft ett sådant avtal med Svenska Spel.
I en intervju i Norrbottens-Kuriren i januari 2020 fick Boden grönt ljus av Svenska ishockeyförbundet att sända sina matcher via sin hemsida.
– De menade på att det inte fanns ett avtal. Förbundets agerande i det läget förstår jag inte. Vi har ett avtal med förbundet som gällde retroaktivt från maj 2019 och gäller fram till 2024. Det avtalet reglerar att vi har rättigheterna, och så är det i andra ligaorganisationer också. Att vi disponerar klubbarnas rättigheter genom samarbets- och upplåtelseavtal.
LÄS MER: Boden om turbulensen i Hockeyettan: "Kan inte bero på oss"
Glysing säger att organisationen behandlar både Boden och Visby/Roma som två medlemsföreningar, men att det i dagsläget inte förs någon dialog mellan parterna.
– Nej, de stängde dörren i mars. Sedan lämnade vi in en ansökan om skiljeförfarande. Vi följer våra stadgar, är vi oense i någon fråga så ska vi begära ett skiljeförfarande. Vi har varit tvingade till det. Vi har gjort allt för att hitta en lösning. Det har varit vår yttersta, yttersta vilja, men det har inte gått.
Är det inte väldigt tungt slag för ligaorganisationen att inte lyckats komma överens med två medlemsklubbar?
– Det tillhör fundamentet i alla medlemsorganisationer och all föreningsverksamhet bygger på att alla är lojala och solidariska och efterlever det vi tillsammans bestämt att verka för. Vi har använt oss av alla möjliga tänkbara resurser för att lösa det. Men vi kan inte skriva 46 olika avtal. När vi har ett avtal med en stor partner som ATG om sponsorskap och med Kanal 75 när det gäller ljud- och bildrättigheter, så kan vi inte låta två föreningar sända på egen kanal.
– Det var det vi bestämde på årsmötet och de var också med där. Och det är klart att när man ser konsekvenserna av det här, givetvis blir det ekonomiska konsekvenser när vår huvudsponsor väljer att bryta med oss, vilket är olyckligt för både ligaorganisationen och medlemsföreningarna – som totalt sett har fått mer än dubbel så stor utdelning i och med ATG-samarbetet, jämfört med för ett år sedan. Givetvis är situationen olycklig för alla inblandade parter.
Kan du sitta kvar som ordförande om ni förlorar skiljeförfarandet?
– Min roll i Hockeyettan diskuteras på på årsmötet och inte i media. Om skiljemannen fattar ett negativt beslut för oss, så får styrelsen ta ett kollektivt ansvar. Det är något som årsmötet får behandla i så fall, det är de som bestämmer.
Vem betalar det här "kalaset" med advokatarvoden och så vidare?
– Enligt Hockeyettans antagna stadgar ska frågor där vi inte kan enas avgöras via förenklat skiljeförfarande vid Stockholms Handelskammare och de medför vissa kostnader som vi kollektivt får svara för. Det kan innebära att det blir mindre utdelningar till klubbarna framöver. Om vi hade kunnat undvika hela konflikten hade vi haft både större intäkter, samt mindre kostnader, vilket hade resulterat i större utdelning till föreningarna i Hockeyettan.
Hur känns det?
– Det är aldrig kul och väldigt olyckligt när det blir så här. Vi har verkligen ansträngt oss utöver det vanliga och lagt ner mycket jobb och energi. Stadgarna är fastställda på ett årsmöte av medlemsföreningarna, så det är ingen nyhet för någon.
LÄS MER: Kan tvingas dra sig ur efter sponsorns avhopp: "En käftsmäll"
Annars har det funnits en hel del kritik mot öppenheten från Hockeyettans sida om vad det centrala avtalet med ATG har innehållit och vad värdet av avtalet skulle innebära för klubbarna.
– Vi har förstått att det har funnits den sortens kritik. Det har funnits kritik kring enskilda händelser, att vi kunde ha varit mer transparenta. Den viktigaste delen i kritiken är att vi inte berättat om det exakta innehållet i samarbetsavtalet med ATG. Det exakta innehållet av den här typen av samarbetsavtal är alltid konfidentiella. Annars hade vi inte kunnat teckna avtalet. Skriver man på ett avtal med Hockeyettan ska man lita på att vi följer vår del. Vi har inte avslöjat något, säger Glysing och fortsätter:
– Det vi kan redovisa öppet är resultatet och vad det ger oss i form av intäkter. Det preliminära resultatet för 2019/2020 har nyligen skickats ut till alla medlemmar. Där visar vi bland annat att intäkterna har ökat kraftigt och att resultatet har gett mer än en fördubbling till medlemmarna.
Däremot är det en annan sak med öppenheten när årsmötet kallar.
– Varje år har vi presenterat budget, verksamhetsberättelse, verksamhetsplan, budget för kommande verksamhetsår, utfall och utdelningar och allting. Medlemsklubbarna har kunnat se hur mycket vi har i eget kapital, hur mycket de har fått, hur mycket vi har delat ut och vad vi har investerat i. Vi tycker att vi har varit väldigt transparenta, men kanske måste vi bli bättre och rannsaka och själva och så se vilket sätt vi kan förbättra allt när vi skriver nästa avtal.
Hur är förtroendet för ligaorganisationen från medlemsklubbarna just nu?
– Generellt sett har vi mycket nöjda medlemmar. Senaste tiden har vi fått många positiva kommentar över de senaste årens positiva utveckling och den ökande utdelningen som vi har bidragit till. Det är två föreningar som har uttryckt missnöje över ATG-avtalet och vi arbetar alltid för att hitta lösningar som fungerar för alla våra medlemmar. Det krävs då att alla bjuder till för att det ska fungera för en hel liga. Vi vill vara tydliga med att återkoppla kontinuerligt, föra dialog och ha en intern transparens över hur vi som ligaorganisatörer arbetar och det har vi försökt att göra. Men man kan alltid bli bättre.
Hur attraktiva tror du att ni är för framtida partners när de ser att ni driver en process mot egna medlemmar?
– Olyckligt, men återigen, fundamentet i alla medlemsorganisationer och all föreningsverksamhet bygger på att alla är lojala och solidariska och efterlever det vi tillsammans bestämt att verka för.
På tal om nya partners – vad är statusen där?
– Jag kan bara bekräfta att Hockeyettan och Hockeyettans klubbar fortfarande är attraktiva på marknaden och på sportmarknaden.
Trots allt som har hänt?
– Trots? Jag menar, det är väl klart att Hockeyettan är intressant och skapar intresse. Sportsligt har Hockeyettan utvecklats väldigt mycket de sista åren och det spelas en bra hockey i ligan och det ska vi vara stolta över. Klubbarna gör ett fantastiskt jobb.
Men i nuläget för ni inga förhandlingar med en eventuellt ny partner?
– Det är en sådan där fråga som vi inte för i media. Den diskussionen för vi internt.
Men jag kan tänka mig att ni under tiden som ni har sett vart det barkar med ATG – har planerat för en ny partner?
– Jag kan varken bekräfta eller dementera det.
Har ni lärt er något av det som har hänt?
– Det finns ingen som är fullärd, man lär sig saker hela tiden. Ibland får man beröm, ibland får man kritik. Det är så livet är. Man ska komma ihåg att vi har utvecklats ganska mycket som ligaorganisation. Det var först 2015/2016 som vi började jobba professionellt. Det var då vi skrev det formaliserade samarbetsavtalet med Svenska ishockeyförbundet och det var först då vi fick rättigheter att verka som ligaorganisation och börja bygga, säger Glysing och fortsätter:
– Då ska man komma ihåg att åren 2012-2015 så jobbade hela styrelsen och alla som var involverade i verksamheten helt ideellt. Det var några som under de här åren jobbade heltid utan ersättning. Och ska vi lägga in delen i den här processen, om vi ska titta på kostnader, om vi lägger på det så har vi ganska låga overhead-kostnader. De är absolut inte höga, långt ifrån. De är ganska normala.
Slutligen, hur mår du i dessa tider?
– Jag mår bra. Däremot tycker jag inte att den här situationen är så angenäm. Den skulle jag, för alla medlemmars skull, och då menar jag alla, helst velat slippa, säger Ronnie Glysing.
***
Gillade du artikeln? Värd en 50/50 lott - för en månads läsning? Swisha till 123 529 7163.
Gillade du artikeln? Värd en 50/50 lott - för en månads läsning? Swisha till 123 529 7163.
Allt på Hockeynews PLUS för bara 69kr. Skaffa PLUS. Säg upp när du vill.