VIK-forwardens dubbla satsning: ”Viktigt att inte tappa sig själv”

Senast Theo Keilin spelade i Västerås tillhörde han klubbens juniorverksamhet.

Surahammarsprodukten tillbringade fem säsonger i VIK:s juniorled och var assisterande lagkapten i J20 innan han lämnade efter säsongen 2020/21. Fem år senare är han tillbaka – den här gången med ett tvåårskontrakt i A-laget.

– Jättekul för det första, speciellt såklart när man hade många år här som junior- och ungdomsspelare. Superkul att få göra resan in i A-laget, även om jag har besökt andra klubbar emellan, så är det mycket positivt, säger Keilin när Hockeynews når honom.

Keilins första sejour i Västerås slutade utan att han fick chansen i klubbens A-lag. I stället valde han att dra flyttlasset till Skellefteå sommaren 2021.

– Det blev ett bra byte för mig. Det var runt pandemin så hade jag gjort en bra resa i VIK från U16, upp till U18 och vidare till U20. Det var superbra. Därefter var det egentligen A-laget i VIK som ville ha en annan spelartyp än den jag var. Då var Skellefteå mer lämplig för mig där och då.

– Jag fick komma dit in i en fantastisk verksamhet där uppe. De gör väldigt mycket bra saker. Där tog jag kliv och fick två bra säsonger med U20 och A-lagsspel, även ett SHL-kontrakt. Det blev att skifta, jag tog steg för varje år och det har blivit ett karriärsval som har fallit väl ut.

I Skellefteå blev Keilin en stor poängproducent på juniornivå och spelade sig till ett A-lagskontrakt redan under säsongen 2022/23. Våren 2024 fick han dessutom vara med om klubbens SM-guld.

Centern tonar ner sin egen betydelse något men tycker att han växte mycket under åren i A-laget.

– Man var inte superbidragande. Men såklart att man lär sig om vad som krävs och det är få förunnat att vara en del av en vinnande grupp. Den dagliga verksamheten där uppe är grym, man får träna med några av världens bästa spelare och det ger en väldigt mycket i den åldern.

– Skellefteå gynnas också av det väldigt mycket som förening att ta upp många egna som spelare kan ta rygg på de äldre och se vad som krävs. Man tar med sig många positiva erfarenheter från de åren.

Lämnade Sverige – och gjorde succé

Den stora rollen på seniornivå kom däremot först efter flytten från Sverige.

Efter SM-guldet skrev Keilin på för Rungsted i Danmark. Där exploderade han offensivt och svarade för 16 mål och 48 poäng på 45 grundseriematcher under sin första säsong. Med slutspelet inräknat blev det 60 poäng på 56 matcher.

Bakom flytten fanns ett medvetet val och svenskarna Håkan Åhlund, dåvarande träanre, och Marcus Olsson, sportchefen, lyckades att övertyga honom om Danmark.

– Jag hade något erbjudande från andra europeiska ligor som jag inte hade koll på, något norsk lag och något lag i Frankrike. De trodde mycket på mig. Vet inte vad deras förväntningar var men de har förhoppningar om att få in en offensiv spelare.

– Så jag hoppas att de såg mig lite som en “low risk, high reward”-spelare. Det föll väl ut för mig. Sett till helheten blev det som tänkt och ett bra steg för min utveckling.

Första säsongen blev väldigt lyckad för 22-åringen.

– Det var precis det steget jag behövde efter tiden i SHL. Kände att jag behövde utrymme för en stor roll där jag kunna driva spelet offensivt. De rollerna fanns inte i allsvenska då och det fick man acceptera och vara ödmjuk över det faktumet.

– I Danmark trodde de på mig och spelade mig i en väldigt offensiv roll. Hade en bra kedja, spelade hela året och levererade från start till slut.

År två skulle han ta nästa stora kliv men så blev det inte.

– Det var i alla fall tanken. Då skulle jag till slut ta steget vidare till en bättre liga men en ryggskada satte stopp. Jag var med i slutet och även i slutspelet men missade hela säsongen i princip tyvärr.

– Det är det första året man får ta med sig även om andra året okej när jag väl spelade. Men det blev inte som jag själva hade velat att det skulle bli. Nu är allt bra, man får lära sig av det.

"Man vet inte var gränsen går förrän man har testat"

Skadan innebar inte bara ett långt avbrott från hockeyn.

Keilin har i efterhand kunnat konstatera att hans egen träningsiver bidrog till problemen.

– Klart man får nya perspektiv. Mestadels var det tråkigt. Jag har haft studierna vid sidan av hockeyn och jag fick mer tid till det. Men det är nog främst att man saknar hockeyn och utvecklar en tacksamhet. Det var en skada jag själv var högst delaktig i, en överbelastning.

– Jag tränade för mycket egentligen, med en för hög intensitet under en period som gjorde att kroppen inte höll på rätt sätt. Man lär sig vilken träning jag tål och hur mycket jag kan lägga ner och hur intensivt. Så att jag bygger på mig istället för att bara bryta ner. Såna perspektiv får man utifrån.

Erfarenheten har fått honom att tänka annorlunda kring hur kroppen ska belastas.

– Mycket så, absolut. Man vet inte var gränsen går förrän man har testat. Där får man försöka lyssna på sig själv framåt och pusha jäkligt hårt men ändå ha fingertoppskänsla ibland.

– Det gäller att sprida ut det så att man får ut max och inte tränar för tränandets skull. Man tar med sig hur jag behöver göra för att förbereda kroppen nu.

Därför valde talangen att vända hem

När Keilin väl kunde blicka mot nästa säsong fanns det flera vägar att välja mellan.

Västerås blev till slut valet – men inte enbart av sentimentala skäl.

– Superkul. Jag hade andra alternativ i Sverige och utomlands. Det kändes som att detta var den bästa platsen för min egen utveckling och att få spela i en roll jag vill ha. Det är speciellt att komma hem men det är samtidigt ett karriärssteg som alla andra.

Han ser med andra ord inte hemkomsten som något slutmål.

– Jag vill bli en bättre hockeyspelare och ta mig vidare även om Västerås är min hemstad och såklart alltid kommer att ha en plats i mitt hjärta så är det en klubb att utvecklas i. Jag vill bidra för att sedan ta mig ut igen, oavsett om det är till SHL eller någon annan liga. Så det är mitt mål.

– Det är så jag har resonerat kring alla beslut i min karriär. Västerås var det bästa alternativet, det är upp till mig själv också. Det är så jag resonerade under våren och sommaren.

Vill bli mer än en ”speldosa”

Offensivt har Keilin fått en lovande start efter återkomsten. Under de första fyra träningsmatcherna producerade centern sju poäng.

Själv är han dock mer nöjd över hur kroppen har svarat efter fjolårets skadeproblem.

– Det är alltid kul att bidra framåt. Det hoppas jag göra under säsongen. Men det jag ser som positivt är att kroppen känns bra, jag har kunnat vara med varje på ispass och att jag känner mig stark. Det ser jag som mer positivt.

– Sen ser jag bra saker i mitt spel och andra saker där jag behöver snäppa upp. En helt okej försäsong, inte mycket mer. Det finns mer att hämta för egen del men jag är inte över orolig över det utan det kommer att sätta sig på plats. Jag försöker jobba på.

För att nå målet om att så småningom ta nästa steg vill han bredda sitt spel.

– När jag har spelat på högre nivå nu vet man vad som krävs och det är ett spel över hela banan som jag behöver slipa på i vissa delar. Spelet längs sargerna, vinna dueller och bli mer konsekvent. Blir jag bättre på det kommer det även främja mitt spel med pucken, där jag har styrkor. I det andra spelet behöver jag steppa upp lite, bli lite mer allround. Då kommer jag få ut mer av min offensiv.

– Största delen av en match spelas utan puck såklart. Jag vill även bli lite mer av en försvarsspelare när vi har pucken. Bli fältherren på isen som tar ett stort ansvar, så att jag blir en spelare att lita på från tränarnas håll överallt. Det krävs också om jag ska ta mig vidare, att inte bara vara en speldosa.

Pluggar till civilekonom

Samtidigt pågår en annan satsning vid sidan av hockeyn.

Keilin håller just nu på att ta en kandidatexamen i företagsekonomi och kommer sedan fortsätta sina studier med sikte på en civilekonomexamen.

– Jag tycker att man får bra hjälp som elitidrottare får man ha bra möjligheter att studera vid sidan av sin elitsatsning. Pluggar i en studietakt mellan 50 till 75 procent. Majoriteten är på distans. Någon tenta har man gjort på plats. Det är ett bra komplement till hockeyn att skifta fokus.

Att kombinera livet som professionell idrottare med studier ser han inte som något alltför stort problem.

– Vi har knepiga arbetstider med korta träningsdagar, då är man klar förmiddagarna eller tidig eftermiddag. Sedan blir det längre på matchdagar och helger med resor. Annars tycker jag dock att det blir mycket dötid. Skönt att göra annat också som ett komplement.

Han får hjälp från Uppsala universitet med att lägga upp en anpassad studieplan efter hockeyn.

– Jag får bra hjälp av en studieyrkesvägledare. Jag har alltid möjligheten att flytta exempelvis en tenta när det inte passar på grund av matcher och så vidare. Inte så mycket som krockar men lite. Det gäller själv att ta ansvar över studierna, på så vis har det funkat bra.

Är det viktigt för dig att ha ett intresse utanför hockeyn?

– Exakt. Det tror jag är viktigt för alla. Annars blir man ett med sin hockeypersona på något sätt. Man behöver kunna skilja på sig som spelare och person. Annars kommer mycket för en själv baseras på hur man presterar på isen. Det är viktigt att inte tappa sig själv.

Uppmaningen till yngre spelare – och passningen till skolorna

Keilin tycker att fler hockeyspelare borde tänka på tiden efter karriären långt tidigare än många gör i dag.

– Det arbetet behöver påbörjas redan i gymnasiet. Där och då blir det fokus på hockey när man spelar i U18, efter det är det mycket annat som kommer i livet. Man behöver ta studierna på allvar och göra bra ifrån sig.

– Det är många nu som spelar och börjar bli sugna på studera och kanske göra något annat men saknar betygen eller inte har deltagit hela gymnasietiden. Då blir det svårt.

Att börja studera direkt efter gymnasietiden menar Keilin var en avgörande faktor för honom själv.

– Det är nog inte helt ovanligt att man kommer på det för sent istället för att börja direkt efter studenten. Det var viktigt för mig att göra det istället för att ta extrajobb och börja tjäna pengar. Då hade det blivit tuffare att ta sig tillbaka till skolbänken.

– Sedan fick jag ett SHL-kontrakt, då pluggade jag och hade en bra inkomst. Vilket blev en bra tajming. Mitt tips för alla är att börja så tidigt som möjligt, så att man orkar med och att man tar skolan på allvar.

Har hockeygymnasierna ett ansvar i det hela?

– Det tror jag. Man är i skolan och hockeyn är i högsta grad samverkande på juniornivå när man är i U18 och U20. Där har man ett ansvar att belysa för den grupp som kommer in på hockeygymnasiet att skolan är viktig.

– Man vet aldrig vad som händer, det är få förunnat att bli proffs och sen kan det komma skador och annat som gör att man inte kan fullfölja.

Samtidigt poängterar han att det ligger ett stort ansvar hos individen.

– Karriären tar slut runt 40 i dag och återstår ett liv efter det. Sen har alla ett ansvar. Det är upp till en själv, det är svårt att motivera någon som inte bryr sig. Men absolut har klubben ett ansvar att prata och belysa vikten av studierna och framtiden.