När man träffar Johan Hedberg slås man direkt av hans tydlighet. Han är rak, eftertänksam och bär på en tydlig övertygelse om hur hockey ska spelas, men också om hur människor bör behandlas.
– Den är nog mest präglad av hela USA-tiden. Framför allt mina fem år i San Jose Sharks, och ännu mer av Peter DeBoer, som var min chef där. Jag tyckte han var en fantastisk tränare och människa. Så mycket av mitt ledarskap härstammar från honom. Hans sätt att kommunicera, vara tydlig, kravställande men ändå empatisk. Det har påverkat mig starkt.
– Jag tror verkligen på ärlighet. Oavsett om det är positiva eller negativa besked. Spelare vill veta hur det ligger till. ”Vad behöver jag göra för att vinna ditt förtroende? För att få spela mer?” Och där försöker jag vara så rak och tydlig jag bara kan. Men utan att bryta ner någon. Jag kan säga ”det här räcker inte” eller ”det här måste bli bättre”, men det finns alltid något ”uppbyggande” i botten. Mitt ledarskap är förhoppningsvis varmt, men också rakt och kravställande.
När du blev klar för Färjestad blev jag lite förvånad över att du tog ett jobb som assisterande tränare. Du känns inte som en assisterande tränare. Det känns som att du så tydligt vet hur du vill ha det, en stark tro till din idé och att du vill kunna ha kontroll på grejerna.
– Jag tror du har huvudet på spiken: jag är inte den typiska assisterande tränaren. Jag är van att leda. Men samtidigt dök det inte upp något huvudtränarjobb då som jag kände riktigt lockade mig. Däremot var jag nyfiken på Färjestad. Klubben i sig. Hur de lyckats vara så framgångsrika så länge. Jag ville förstå vad de gör, hur de tänker.
– Jag hade också ett gott intryck av Thomas Mitell, som jag tyckte verkade både intelligent och modern som tränare. Och Richard Wallin. När samtalet kom så väcktes något i mig. Ibland måste man ta ett steg åt sidan, eller tillbaka, för att kunna ta två steg framåt. Det var väldigt utvecklande för mig, både i mitt hockeykunnande och som ledare. Men ja, jag ska vara ärlig: det var många gånger där jag kände att jag önskade att det var jag som bestämde.
Sportbladet hade rubriken "Vi ska inte spela som Växjö" i sin första intervju med dig efter att du blev klar. Och det skrattade jag till lite över för det är alltså samma som ”Vi ska inte spela som det mest framgångsrika laget i Sverige de senaste tio åren”. Även om jag förstår vad du menar.
– Haha, ja… det var nog en snabb kommentar som blev en rubrik. Självklart har jag stor respekt för Växjö. Det vore dumt annars, de har varit ett av Sveriges mest framgångsrika lag det senaste decenniet. Men deras sätt att spela hockey tilltalar inte mig. Det är inte den hockeyn jag gillar att titta på. Inte den jag gillar att coacha.
– Jag vill spela rakare. Snabbare. Mer intensivt. Det är mycket åkning, det är mycket hög press. Vi ska inte åka runt och vara dumma i huvudet men jag tror att du kan åka lite fel rent taktisk i en åkning om du har fötterna igång, för då kan du ändå reparera det. Jag blir hellre slagen på det sättet än att vicka på rumpan i mittzon och åka baklänges. Det kommer vara framåtlutat, om jag ska ta ett modernt svenskt ord som alla tycker om att slänga sig med med.
– Vi ska vara engagerade. Vi ska komma in med ett engagemang som publiken här förhoppningsvis känner att vi är både för att vinna och underhålla er. Det tror jag också är ett spel som spelarna gillar att spela.
Under de här åren Leksand varit i SHL har det varit väldigt mycket upp och ner i spelet under säsongerna. Covidåret var det en fantastisk grundserie, otrolig hockey stundtals och den underliggande statistiken visade att Leksand skapade mest men också släppte till massor. Men sen dess har Leksand fastnat mycket i att när de väl förlorat har det varit många förluster på rad, sen när de vunnit har det varit många vinster på rad. Och det känns som att när laget börjat spela med styrspel, ”trap” i mittzon, sånt som kanske inte är så kul att titta på, det är då man fått slut på förlustrader och börjat vinna. Vad tänker du om det?
– Det är en relevant tanke och det är något som jag själv har funderar kring också. Är jag ute på rätt spår? Jag tycker att Leksand har varit super effektiva med det ”trap”-spelet. De har haft en av de bästa mittzonsspelen i SHL. Micke Karlberg ligger bakom mycket av det. Han är en supersmart hockeymänniska. Det finns alltid olika sätt att göra saker på. Det är viktigt att man gör det man tror på och sen gör man det så bra som möjligt.
– Däremot är jag mer glad i att se, precis som du säger, det första året när Björn Hellkvist kom från Modo. Med den omställningsintensiteten, den farten i uppspelen, den glädjen i anfallsspelet. Det attraherar mig mer. Och vi vill spela i anfallszonen så mycket det bara går. Jag tror snarare att kritikerna mer kommer reflektera och säga att vi ”ser runda ut” ibland. ”Fan ni bara snurrar runt runt runt i anfallszon”. Och det har jag inget problem med. För jag spenderar hellre 65% i sarghörnen i anfallszonen än i egen zon. Att man kontrollerar spelet. Sen ska vi hitta strategier för att omsätta det i målchanser, och det är det svåraste för alla lag i den här ligan är så bra på att försvara sig. De flesta målen görs på rusher, omställningarna, power play. Och där ska vi givetvis också vara minst lika effektiva som de andra.
– Sen vill jag inte ändra för mycket. Men vi kommer sätta ett spel här under sommaren, jag och staben, som vi tror på och som visar att det här kommer vi att hålla fast vid. Vi kommer fokusera mest på hur vi vill spela. Vi kommer inte fokusera speciellt mycket på vad motståndaren gör. Gör vi det vi ska på ett bra sätt så kommer vi vinna fler matcher än vi förlorar. Och det blir förhoppningsvis bättre och bättre under säsongens gång.
Vissa lag som du nämner som ”förebilder”, som Skellefteå och Frölunda, de har varit framgångsrika. Men det känns som att den enkla vägen till att det ska gå lite bättre om man har motgång är att spela lite ”tråkigare”.
– Det finns absolut tidpunkter i matchen som måste göra det, men jag vill ju ha pucken. Så länge vi har pucken så kan ju inte de göra mål. Jag förstår din tanke och de tankarna har kommit till mig också efter varje gång man förlorat mot Växjö, haha. Jag tänker att ”vi kanske skulle spela lite mer som Växjö kanske”. Men jag är inte den coachen.
Jag såg att Norrköpings nye tränare i fotboll, Martin Falk, hade sagt inför premiären att han hellre vinner med 4-3 än 1-0. Vilket de också gjorde.
– Jag är inte riktigt hemma i den tankegången. Vi gjorde det lite med Färjestad, där hade vi ju ett otroligt powerhouse offensivt. Men det leder sällan till att du vinner hela vägen. Försvarsspel vinner mästerskap. Försvarsspelet är ju basen i allting. Men ett försvarsspel är också att ha ett bra anfallsspel. Och ha pucken. Men det kommer ju vara gånger som vi kommer vara tillbakatrycka och vi måste vara bekväma i det. Vi måste kunna vara bekväma och spela 45-50 sekunder i egen zon utan att få panik av den. Men är det där vi spelar sex av tio matcher? Nej, absolut inte. Jag vill snarare vara åt andra hållet. Men när vi väl är i de situationerna så ska vi klara av det på så tryggt och bra sätt så att vi ska kunna vinna med 1-0 också.
På vilket sätt kommer Leksand spela annorlunda, sett till vilka spelare som lämnat/kommer in?
– Den här upplagan av Leksand kommer att bli lite annorlunda. Du tappar en sån som är Lucas Elvenes till exempel som vill ha mycket puck, mycket east-west, mycket finess. Kanske inte så rakt alla gånger. Han är en jättehärlig gamebreaker att ha men det som jag tycker man saknat lite grann i Leksand är just attacken mot mål. Att ta sig in där, vara jobbig och vara i målvaktens ögon.
– Tittar man på de underliggande siffror visar de att Leksand är ett av de lag som haft minst antal skymda skott och det är någonting som vi ska bli bättre på. Dels att komma in, skymma målvakten, men också styra och skapa kaos. Det är svårt att göra mål SHL, det är jävligt svårt. Och man måste göra det svårt för målvakterna och försvararna att försvara sig. Då måste vi ha folk in på kassen. Det blir sjukt viktigt för oss.
På tal om underliggande statistik. Din sportchef Thomas "Tjomme" Johansson är känd för att gilla sånt. Hur förhåller du dig till den världen?
– Alltså det är ingenting som jag bygger mitt dagliga bröd på. Men däremot så har jag lärt mig att uppskatta det. Många gånger kan det vara en eye-opener. Jag kan tycka en viss sak om vårt spel, hur vi ser ut, och sen ser man andra saker som tyder på något annat. Som man hajar till på och tänker, jaha, varför är det såhär? Är det någonting som är beroende på att vi spelar på ett visst sätt? Då kan jag acceptera att vi inte har så många kontrollerade ingångar som andra lag, för vi spelar inte på det sättet.
– Om du har en rimlig förklaring till det utifrån vårt spelsystem och speltänk, då kan jag stå på sidan känna att det är lugnt.
Är det någonting som verkligen tyder på på ett strukturellt eller personbaserat eller tankesättfel som vi kan korrigera, då vill jag veta vad vi kan göra annorlunda. Och hur det påverkar resten av spelet.
– Men där är det ju bra för mig om Petter Carnbro kan vara den som bryter ner saker och ting. Komma med kalla fakta. Ger du mig ett papper med en massa siffror och nummer och grafer så kommer jag antagligen bara ta och lägga det åt sidan. För det är inte jag. Niklas Persson är bättre på det än jag, vilket är bra. Han kommer säkert sitta och cruncha mer Sport Logic-siffror än vad jag gör.
Varför har du den inställningen du har till det?
– Det finns sätt att lura underliggande siffror. Jag är också lite på min vakt för att folk börjar spela alibi-spel. Man ligger kvar i en situation för att man vet att det här kommer ge mig en positiv sak, en underliggande siffra som kommer hjälpa mig med nästa kontrakt eller i sättet som tränarna ser på mig. Sen finns det vissa spelare som inte ens vet vad corsi är. Jag är väl någonstans mitt emellan.
Är det en mindre förändring av spelsätt du behöver göra här än det du försökte göra i Örebro?
– Absolut. Leksand är ändå ett lag som vill spela hockey. Man vill spela framåt, man vill spela med fart i grund och botten. Sen tycker jag att man har haft stunder under säsongen som man har gjort det och stunder man har blivit väldigt passiva. Men jag vill att vi ska vara mer konsekventa i vårt spel.
– Du kan möta Frölunda vilken dag som helst i veckan, när som helst på säsongen och du vet att du kommer ha en jävla tuff kväll. De kommer se ut på det här sättet, de kommer göra såhär och de kommer göra såhär. Och om inte vi matchar det så kommer de att vinna. Och matchar vi det så har vi en chans att vinna. Men det kommer aldrig bli enkelt. Jag vill hellre ha det laget som du vet vad du får kväll efter kväll efter kväll. Och inte är så mycket beroende på varken motstånd eller humör.
Hur hamnar man där?
– Det tror jag ligger mycket i det dagliga jobbet. Vilken tanke du kommer in till träningar och matcher med. Hur gör vi? Hur bedriver vi vår verksamhet? Hur tränar vi på isen? Vilken mindset har vi? Och där vill jag vara väldigt konsekvent.
