Den senaste upplagan av EY:s årliga rapport, ”Hur mår svensk elithockey?”, avslöjar en bekymmersam trend för SHL-klubbarna, där majoriteten redovisar försämrade resultat. Under säsongen 2023/2024 visade 11 av 14 klubbar ett negativt rörelseresultat, en ökning från föregående säsong då 7 klubbar rapporterade liknande siffror.
Totalt sett uppgick det sammanlagda negativa rörelseresultatet till 65,8 miljoner kronor, vilket kan jämföras med 49,9 miljoner kronor för säsongen 2022/2023.
En av de främsta orsakerna till det försvagade resultatet är ökade lönekostnader. Klubbarna spenderade sammanlagt 23 miljoner kronor mer på spelarlöner, motsvarande en ökning med nästan 21 procent jämfört med föregående år.
– Konkurrensen om spelare är hård, inte bara från svenska klubbar, utan även Europa och NHL. Spel i SHL kontra Hockeyallsvenskan innebär stora ekonomiska skillnader, till exempel vad gäller rättighetsersättningar. Sedan har vi den tävlingsmässiga aspekten där spel i högsta divisionen är det som gäller. För att hålla sig kvar i SHL satsar klubbarna på sina spelartrupper. Om klubbarna inte kan hitta nya intäktsströmmar eller öka befintliga bör de se över sina lönekostnader. Det är inte ekonomiskt hållbart att lönekostnaderna ökar, utan att intäkterna också ökar. Klubbar som inte klarar de ekonomiska kraven på elitlicens för spel i SHL kan i värsta fall riskera degradering, säger Carlos Esterling, ansvarig för Sports Business Services på EY.
Rögle BK toppar listan över lönekostnader med nästan 134 miljoner kronor, medan Malmö Redhawks har de lägsta med drygt 68 miljoner kronor, enligt rapporten.
I lönekostnader ingår inte bara spelare – utan hela klubbens personal.
Här är löneligan i sin helhet:
