En backgeneral med egen ramsa – och en krokig väg till toppen. Christian Folin, 34, är inte bara en av SHL:s bästa backar – han är också en profil som gått sin egen väg. I en öppenhjärtig intervju med Hockeynews delar han med sig av:
✓ De tuffa åren som junior i USA ✓ "Jag bodde hos en gammal tant – och fick knappt mat" ✓ Humorn som få ser utanför isen ✓ Det känslosamma ögonblicket med brorsan ✓ Hur han reste sig ur motgångarna – gång på gång
Året var 2010. Christian Folin packade hockeytrunken och lämnade tryggheten i Sverige bakom sig. Destinationen var North Dakota och juniorlaget Fargo Force – starten på ett nytt kapitel i både karriären och livet.
Att som ung grabb lämna föräldrahemmet, där han tidigare spelat hockey innan flytten till Frölundas juniorverksamhet, innebar en enorm omställning. Där, i Göteborg, tog det stopp. Nu väntade något helt annat.
– Jag växte otroligt mycket som person, säger Folin.
– Att gå från att sova i källaren hos mamma och pappa till att bo hos en gammal tant där man knappt fick mat – det var ett uppvaknande. Man fick helt enkelt växa upp snabbt. Det fanns inget Facetime, ingen Skype. Det var ett mejl till mamma på söndagen: "Kan vi snacka lite på Skype?"
Det var en tid av prövningar – men också lärdomar som format honom som person.
– Att möta motgångar är nyttigt. Det är något alla kommer behöva gå igenom i livet. Det handlar om hur man väljer att hantera det. Du kan ta den enkla vägen och ge upp, eller kämpa dig igenom. Livet består av motgångar – det viktiga är vad du gör av dem.
ANNONS
Hans föräldrar fanns alltid vid hans sida och sa:
– Vill du hem så är det bara att boka ett flyg så är du här igen om 24 timmar.
Tiden i USA blev inte bara ett test av självständighet utan också starten på en lång karriär. Totalt blev det tio år på andra sidan Atlanten – fem av dem i världens bästa hockeyliga, NHL.
Ett smärtfritt byte
Kommentarer
Skaffa PLUS för att kommentera
Med en aktiv PLUS-prenumeration kan du kommentera, svara på andra och gilla kommentarer.
Året var 2010. Christian Folin packade hockeytrunken och lämnade tryggheten i Sverige bakom sig. Destinationen var North Dakota och juniorlaget Fargo Force – starten på ett nytt kapitel i både karriären och livet.
Att som ung grabb lämna föräldrahemmet, där han tidigare spelat hockey innan flytten till Frölundas juniorverksamhet, innebar en enorm omställning. Där, i Göteborg, tog det stopp. Nu väntade något helt annat.
– Jag växte otroligt mycket som person, säger Folin.
– Att gå från att sova i källaren hos mamma och pappa till att bo hos en gammal tant där man knappt fick mat – det var ett uppvaknande. Man fick helt enkelt växa upp snabbt. Det fanns inget Facetime, ingen Skype. Det var ett mejl till mamma på söndagen: "Kan vi snacka lite på Skype?"
Det var en tid av prövningar – men också lärdomar som format honom som person.
– Att möta motgångar är nyttigt. Det är något alla kommer behöva gå igenom i livet. Det handlar om hur man väljer att hantera det. Du kan ta den enkla vägen och ge upp, eller kämpa dig igenom. Livet består av motgångar – det viktiga är vad du gör av dem.
ANNONS
Hans föräldrar fanns alltid vid hans sida och sa:
– Vill du hem så är det bara att boka ett flyg så är du här igen om 24 timmar.
Tiden i USA blev inte bara ett test av självständighet utan också starten på en lång karriär. Totalt blev det tio år på andra sidan Atlanten – fem av dem i världens bästa hockeyliga, NHL.
Ett smärtfritt byte
Inför säsongen 2021/22 anslöt han till Frölunda HC – och redan i fjol förlängde han kontraktet med klubben till 2027. Ett tydligt tecken på att han trivs, både på och utanför isen.
ANNONS
– Det handlar om helheten, skulle jag säga. Att få spela i Göteborg, där jag är uppvuxen, och i Scandinavium... senast ekade det "backmål" i hela arenan när jag gjorde mål. Det är speciellt. Jag tror det är ömsesidigt – jag gillar att vara här, jag gillar att spela för klubbmärket och att få vara med och utveckla hockeyn i Göteborg.
Frölunda har fått en rivstart på säsongen, något som gläder Folin – särskilt med tanke på de förändringar som skett i föreningen. En av de största är att Robert Ohlsson tagit över som huvudtränare efter Roger Rönnberg.
– Det har varit ett ganska smärtfritt byte. "Robban" har varit här tidigare och känner flera av killarna i laget. Det gör det enklare. Dessutom fick vi en hel sommar ihop, bland annat en resa till Spanien med laget, där vi verkligen lärde känna varandra. Det är alltid en process med en ny tränare, men det har gått väldigt smidigt – och det hjälper förstås att vi vinner matcher.
När det gäller hans egen roll i laget har den inte förändrats, trots tränarskiftet.
ANNONS
– Bra fråga, men nej – det tror jag inte. Jag ska fortsätta göra mitt jobb. Jag vet vad jag är bra på och försöker spela efter det. Jag är inte här för att åka runt och finta eller göra zorro-mål. Jag ska vara den fysiska backen jag är och hålla mig till det jag gör bäst.
Den komiska sidan
Folin har snabbt blivit en uppskattad profil i Frölunda – både bland supportrar och utanför isen. Efter SHL-premiären tog han sig tid att träna med ett gäng 13-åringar i föreningen, en gest som väckte stort engagemang och värme i sociala medier.
Att ge tillbaka till fansen och vara en förebild för unga är något han själv ser som en självklarhet.
– Ja, absolut. Det är de som gör att jag kan tjäna pengar och leva på det här. Det är viktigt att ge tillbaka. Jag har känt mig uppskattad för det jag gör och brukar försöka ge så ärliga svar som möjligt i intervjuer – och bjuda på tips och råd där jag kan.
ANNONS
Vid sidan av hockeyn har Folin flera bollar i luften. Han bjuder ofta på minnesvärda intervjuer och har tillsammans med vännen och humorprofilen Mikael Nyrén, även kallad "Goilarn", en podcast.
– Jag gillar att visa även de delar av mitt liv som handlar om spelet runtomkring och lite mer allmänt. Jag vet att jag har en bra plattform att bygga på och att dela med mig från. Men i grunden är jag hockeyspelare, och det är det jag alltid ska göra bäst – även om jag har flera bollar i luften och vill ge tillbaka.
Familjebandet
Att kunna koppla bort hockeyn ibland är viktigt – och där har Christian Folin haft stor hjälp av sin mellersta bror Niklas, även han back till vardags i Västerås. Genom åren har bröderna stöttat varandra både på och utanför isen.
– Mest handlar det om att umgås på somrarna, prata mindre hockey och mer om livet i stort. Hur man kopplar bort, gör annat. Visst, hockeyn är en stor del av våra liv, men i slutändan är man en vanlig människa. Jag går och handlar som alla andra, pantar burkar och gör alla de där tråkiga vardagssysslorna. Det har jag varit duktig på att behålla, särskilt tillsammans med Niklas och yngsta brodern Ludvig. Att få umgås med dem har varit ett viktigt stöd för mig – inte minst när jag kom hem från åren i USA. Då hjälpte Niklas mig mycket med att ställa om från liten rink till stor, både spelmässigt och mentalt.
ANNONS
Säsongen 2023/24 fick bröderna Folin dela ett unikt ögonblick som familjen sent kommer att glömma. När Niklas spelade för Modo och Christian för Frölunda, fick de chansen att teka mot varandra – med hela familjen på plats.
– Ja, absolut – det var riktigt häftigt. Jag är väldigt tacksam mot både Roger och Karlin som gjorde det möjligt. Det var en speciell upplevelse för både mig och min familj, och hela Scandinavium verkade uppskatta det. Man har känt mycket kärlek från publiken i Göteborg.
Christian har aldrig känt någon press att prestera, trots en karriär utanför den "klassiska" vägen mot eliten. Hans resa har varit annorlunda – men också ett bevis på att det finns flera vägar till toppen.
Kommentarer
Skaffa PLUS för att kommentera
Med en aktiv PLUS-prenumeration kan du kommentera, svara på andra och gilla kommentarer.