Först nio segrar på 42 matcher. Sen sju på åtta. Leksands säsong har tagit en oväntad vändning.
Enligt tränaren Johan Hedberg handlar mycket om att laget hittat tillbaka till en stabilare grund.
– Jag tycker att vi spelar med en större stabilitet bakifrån. Vi pratade mycket om att vi ville sätta en tryggare defensiv. Jag tycker också att det tidvis har hjälpt att Filip har kommit in och gett ett väldigt stabilt och lugnt intryck. Han har gett Gidlöf en mental platå som jag tycker att han mår bra av, säger Leksands huvudtränare till Hockeynews.
– Sen tycker jag att vi har varit tydligare i vårt försvarsspel, vad vi vill utföra och hur vi vill se ut. Dels från hemgångarna in i zon, till hur vi agerar där inne i zonen.
Samtidigt betonar Hedberg att förändringarna inte handlar om någon stor taktisk revolution.
– Det är inga stora skillnader mot vad vi har pratat om förut, utan det är så här vi vill se ut. Vi vill fortfarande se ännu bättre ut än vi gör. Sen är det lätt att man fastnar i vad som är hönan och vad som är ägget, var det fallerar någonstans.
Under perioder tidigare under säsongen upplevde han att laget försökte göra för mycket på egen hand.
– Jag upplever att mycket av våra problem har kommit från pucktapp offensivt. Där har vi fått lite för mycket rädda-världen-syndrom, och vi har inte riktigt litat på varandra. Man nöjer sig inte med att bara göra sitt jobb, utan man försöker rädda varenda situation.
– Nu tycker jag att vi har en trygghet där vi litar på allt från målvaktsspelet till att vi har bättre inräkningar i hemgången. Vi vågar göra lite mindre. Det är lätt att säga varför vi inte har gjort det här mer konsekvent tidigare. Men det kommer av saker och ting. Det kommer av självförtroende och att lita på varandra.
– Nu tycker jag att vi har med oss folk hem också. Vi tappar inte lika mycket folk uppe i banan. Det kommer från bra puckvärderingar, från bra värderingar i när vi kan sätta press och när vi inte kan det. Sådana saker går i vågor under en säsong.
I grunden menar Hedberg att laget nu spelar mer i linje med hur de hela tiden velat spela.
– Jag tror att du kan fråga vilket lag som helst och de kommer säga att det är något som inte har funkat under en period, och att de sedan har hittat tillbaka till det de vill vara. Ska vi säga att vi kanske är tillbaka mer till hur det står i vår playbook att vi vill spela.
Hur mycket handlar om ändringar i spelet kontra att självförtroendet har ökat?
– Jättemycket handlar om självförtroende. Jag tror att vi alla vet vad vi ska göra. Men när man inte får vinster och inte får flytet med sig börjar man tvivla på sig själv och på varandra. Man vill väldigt mycket, men ibland blir överambitionen ett problem.
När spelare försöker lösa situationer utanför sin roll kan det snabbt bli rörigt.
– Då kan det se flängigt ut och ibland också tveksamt ut kring vem som ska göra vad, för att någon har gått ut och gjort ett jobb som inte var hans jobb. Det är just sådana situationer vi pratar mycket om, ettan i alla situationer, killen som är närmast puck. Om det är en back eller en forward spelar ingen roll. Att man går ut tydligt och visar vad intentionen är. Då faller allt annat lättare på plats.
Han tycker också att laget blivit bättre på att sätta stopp i spelet snabbare.
– Vi vill skicka signaler och visa tydligt vad som kommer att ske i nästa sekvens. Där tycker jag att vi har blivit bättre. Jag tycker att vi är snabbare ut, vi får stopp i spelet snabbare, men vi är också lite större i försvarsspelet. Vi blir större i hemgångarna. Vi jobbar inte hem för lågt, vilket vi också har gjort under ganska lång tid.
Ett av de viktigaste ögonblicken i vändningen kom enligt Hedberg i matchen mot Skellefteå.
– Det där målet mot Skellefteå (1-1-kvitteringen av Michael Lindqvist) är nog lika mycket nyckeln till det bra försvarsspelet som något annat. Det gav oss någonting att hålla fast i. Det finns ingenting som lagar ett hockeylag bättre än poäng.
– Där fick vi ett trendbrott för oss, även om vi var rejält tillbakatryckta och utspelade. Men vi lyckades kleta till oss en poäng och man väntar på de där tillfällena.
Med poängen började också självförtroendet växa igen.
– Nu har vi fått ett bra go där inne. De tror på det, och det gör allting lättare, även när det går emot i matchen. Vi får inte panik för det.
– Jag har inte känt så mycket rädsla. Däremot har jag känt en skörhet. Det är nästan som att vi har spelat för att inte förlora i stället för att spela för att vinna. Och det där är en jäkla skillnad.
Han drar en parallell till hur han själv tänkte som målvakt.
– Jag brukar ofta gå tillbaka till mig själv och tänka på när jag kände mig bra som målvakt. Det var när jag gick ut och stoppade den och fångade den, inte när jag tänkte att nu får de inte göra mål på mig.
– Lite så blir man som lag också när det går tungt. Man tänker att man inte får göra ett misstag. Och det syns, tycker jag, även i powerplay. Powerplay kommer och allihopa känner att vi inte får göra ett misstag nu. Vi får inte kasta bort pucken. De där “inten” och “måsten” blir negativa. I stället för att gå ut och känna att nu ska vi göra någonting bra.
– Samtidigt räcker ibland ett litet genombrott för att vända en trend. För en målskytt kan det vara en puck på byxan och in. Eller att sätta en i tom kasse. Jag tycker vi har sett ganska många exempel i år på folk som haft tuffa perioder och sedan fått ett break av något slag. Ett mål, en passning, en tackling eller någonting som får dem att hålla sig fast i något.
Har du någon gång under säsongen varit orolig för att ni inte ska få ordning på det?
– Orolig är man väl alltid för olika saker, men inte för det stora hela. Man slåss alltid med saker som coach, taktiska, tekniska och personalmässiga frågor. Men i den stora bilden har jag ändå känt mig ganska trygg. Det har inte varit någon sekvens där vi blivit ”klickiga” och ett gäng drar dit och ett annat drar dit och några sitter i ett hörn och inte snackar med varandra. Det har varit 22 man som dragit åt samma håll.
När det gäller slutspurten är målet tydligt.
– Vårt mål är att spela kvar i SHL. Oavsett om det behövs kval eller om vi skulle klara det utan kval. Skulle vi göra det mirakulösa och klara det här utan kval vore det jätteskoj. Är det så att vi behöver spela kval ska vi vara på en sådan mental position att vi känner att det här är någonting kul, en rolig utmaning för oss.
