HANSON: AIK står inför sin största utmaning

AIK lyckades slå tillbaka och få till en nödvändig reducering i finalserien mot Djurgården. 

Det såg riktigt mörkt ut. 0–2-underläget i den första perioden var allt annat än den start de behövde i match tre, och spelet såg inte lovande ut heller. 

Men på samma sätt som Roger Melin inte fick laget att komma tillbaka när man tappade momentet helt från 4–1-ledningen i match två, kunde han nu få laget att hitta styrka i ett läge där säsongen stod på spel. Givetvis med hjälp av Thoresens matchstraff, men likafullt var det ett AIK som ryckte upp sig och hittade kraft återigen i ett läge där mycket såg mörkt ut. 

I kväll väntar match fyra och vi såg betydelsen av att få ha hemmafansen i ryggen och hur viktigt det var för AIK att vinna. 

De kommer behöva fansens stöd igen i kväll. De står inför den största utmaningen hittills den här säsongen nu när det står klart att Daniel Muzito Bagenda saknas. 

Med sin spelstil är han en nyckelspelare och en viktig spelbricka för Melins lag, och det sätt man spelar på. Men han är också center och där saknas redan Christoffer Björk. Det är två centrar som båda är starka defensivt och har nyckelroller. 

Djurgården saknar förvisso redan Fredric Weigel men ta bort fjärdecentern Ludvig Rensfeldt ur deras laguppställning och det skulle behöva pusslas en del direkt. 

DIF har bättre bredd för att hantera bortfall i sitt lag, en lyx AIK inte har kunnat unna sig. Vi vet att AIK var ute på marknaden och sökte nyförvärv inför deadline, där det ska ha funnits pengar men man inte lyckades hitta rätt spelare. 

Nu ställs man inför en rejäl utmaning med tanke på att man fortfarande saknar sin förstaback Simon Åkerström. Tre tunga nyckelspelare borta i en match av den här digniteten – ja, AIK har haft sina utmaningar den här säsongen men större än så här blir det inte. 

Tungt ansvar läggs på förstakedjan med Gerry Fitzgerald i spetsen, men också Daniel Ljungman som nu blir andrecenter – men som i slutspelet visat mycket fin form i helt rätt läge. 

Och så har vi 18-årige Sid Boije som nu får chansen igen. Som han tog den i match tre. Med fart, spelsinne och stort mod tog han sig an utmaningen på ett sätt som ger flashbacks till tidigare stora talangers genombrott. Ja, två av dem finns på motsatt sida i Victor Eklund och Anton Frondell.

Samma härliga energi finns hos Boije och han får nu chansen att skriva ett nytt kapitel i den här händelserika finalserien. Drygt 8 000 åskådare kommer följa varje skär den gallerprydde sevärde Solnasonen tar i kväll, och han kommer bäras fram så långt det går.

Hur långt räcker det?