FYRA PUNKTER: Det oroar i AIK efter BIK:s kross

Vad hände?

Jag såg fram emot vad jag trodde skulle bli en jämn och tät batalj. Efter förra mötet för en vecka sedan beskrev jag det som två tjurar som stångas och vägrar ge sig. 

Den här gången var det något helt annat. BIK kom ut stenhårt, AIK – ja, vad hände?

Hemmalaget var inte alls redo och blev utklassat, förnedrat och överkört.

Redan från start var det tydligt att bara ett lag var med i matchen. BIK hade tempot, farten och energin mot ett AIK som blev passivt och stillastående, och slaget i närkamp efter närkamp. 

Daniel Muzito Bagenda hyllades och presenterades för publiken i sin första hemmamatch för säsongen, där han var sista spelare att ropas upp på lineupen före nedsläpp. 

Men ”Bagges” kedja var inne på två av matchens tre första mål, och det var 0–3 tidigt efter att BIK vunnit dueller framför AIK-målet två gånger. 

Det brukar man inte se från AIK. Men BIK var klart bättre och stod för en insats som kan göra avtryck för lång tid framåt. 

Otroliga siffrorna

5–20 efter en period. Men mer uppseendeväckande är skottsiffrorna 19–48 efter den här matchen.

Jag vet inte om jag upplevt något liknande på Hovet – och visst sprang det iväg på grund av att AIK drog på sig utvisningar, och visst kan man argumentera för att några av dem var billiga. 

Men ändå – nej, så får det bara inte se ut. 

Jag är förvånad att det inte kom en timeout efter 0–3. Istället kom den efter 0–4 och ett målvaktsbyte. Då var det för sent. 

I eftersnacket var man i BIK-lägret väldigt nöjda, särskilt med vissa taktiska detaljer där man fick bra utdelning, som man pratat om innan. 

Det oroar mest

AIK har åkt på käftsmällar tidigare. 3–8 mot Oskarshamn, 2–6 mot Södertälje. Det är bottennivåer som oroar – som man inte sett i Gnaget sedan Markus Åkerblom var tränare för drygt ett år sedan. 

AIK har haft en grundkapacitet som man känts trygga med, men nu vid tre tillfällen har det rasat iväg ordentligt. Den lägstanivån man visade här – ja, den oroar faktiskt. 

Det som är positivt är kanske att AIK också visat sig kunna studsa tillbaka på ett bra sätt direkt efteråt. Men det kommer man verkligen behöva göra nästa vecka, för då är det Modo borta och Kalmar hemma, dessutom i säsongens gratismatch med fri entré, som väntar. 

AIK kommer bli synade i de matcherna, och det blir en vecka som kan definiera hur vi ser på lagets kapacitet inför slutspelet så småningom. 

BIK har vaknat

Karlskoga har legat uppe i toppen hela säsongen, trots att man varit skadedrabbat och trots att man haft problem med effektiviteten under en längre tid. 

Under flera veckor har man svårt att göra mer än tre mål per match. Nu har man plötsligt gjort 13 mål på två matcher. 

Nu var det kanske en eller två puckar som studsade in som inte gör det normalt sett, som exempelvis Henrik Björklunds skott bakifrån målet, på målvaktens mask och in. 

Fjärdekedjan i BIK gör kanske inte heller tre mål i en match särskilt ofta. 

Men man kan också se det som välförtjänt retroaktiv utdelning för ett BIK som man hela tiden vetat har offensiv kapacitet. 

Vi får väl se om det håller i sig mot Troja hemma på lördagen.