FALK: Hemligheten bakom Stockselius genombrott

Jag har tittat lite extra på Theo Stockselius, nästa Djurgårdsjunior som håller på att slå igenom i SHL och som kommer att spela JVM lite senare här i vinter. Theos SHL-resa kan man säga började redan förra säsongen. Inte med lika många matcher eller lika mycket istid som i år, såklart. Men inslussningen började. Och med inslussning menar jag att man får ett antal matcher och ett antal minuter för att kunna bygga på sig fram till, som i det här fallet, nästa säsong. Då är man mer förberedd under säsong nummer två, även om man fortfarande är junior.

Djurgårdens metod

Den metoden som Djurgården använder sig av är faktiskt väldigt, väldigt bra. För det är inte alla som klarar av att kastas in likt Viggo Björck förra året. Man behöver lite tid och lite inskolning. Steget från juniorhockeyn upp till ett A-lag är faktiskt väldigt stort. På så sätt har Djurgården en väl utarbetad plan för sina juniorer, vilket är en del i deras framgång, skulle jag säga. Och med det menar jag – jag ska försöka förklara.

När du har ett lag med etablerade spelare är den individuella utvecklingspotentialen inte särskilt stor. Med det sagt håller de etablerade spelarna såklart en väldigt hög nivå, men de blir inte så mycket bättre. Det är sällan man ser ett genombrott hos en 28–29-åring, utan det brukar komma i junioråldern. Det jag vill komma till är att om vi tar förra säsongen, med Victor Eklund, Viggo Björck och Anton Frondell, så gjorde deras personliga utveckling under säsongen att Djurgården också blev bättre som lag under året, framför allt efter jul. Det är en väldigt intressant vinkel på det, tycker jag.

Det börjar redan vid intaget

När man satsar på juniorer ställer det såklart krav på att det ska vara duktiga juniorer. Och det är många av dem som kommer upp i Djurgården. Det börjar redan vid intaget, när man scoutar spelare till hockeygymnasiet när de är 15–16 år.

Det Djurgården gör, till skillnad från många andra klubbar, är att man tittar mer på utvecklingspotentialen hos de här unga spelarna. Inte lika mycket på var de befinner sig där och då. Det spelar egentligen inte så stor roll om du är fullt puberterad, stor och reslig i den åldern, 15–16 år. För det är många klubbar som går på minor och tar in spelare bara för att de där och då, i stunden, är bra.

Djurgården har i stället hittat ett sätt att hitta spelare där man ser en väldigt stor utvecklingspotential. Då pratar jag mycket om karaktär. Vad det är för typ av spelare, hur spelsinnet är, hur träningsvillig man är och hela den biten.

Grundjobbet började flera år tidigare

Grundjobbet för en sådan som Theo Stockselius, för att få honom att lyckas nu i 18–19-årsåldern, börjar när han är 15–16 år hos Djurgården. Man har en tydlig plan för hur man vill utveckla sina spelare. Man lovar inte en massa: ”Kommer du till oss så får du spela J20 år två”, och så vidare. Utan man behöver gå igenom ett antal steg för att kunna vara redo för SHL när den tiden väl är kommen.

Det är det som är så kul att se, att man har tålamod i utvecklingen och låter spelarna i lugn och ro gå igenom det här. För vissa går det jättefort. Titta på Viggo Björck. För andra tar det lite längre tid. Ta en sådan som Stockselius nu, till exempel. Anton Frondell är född samma år som Stockselius. Han är redan i NHL, så för honom gick det lite fortare.

Men med tålamod och en bra utbildning ser man till att få fram duktiga juniorer – de som man anser håller SHL-nivå. Djurgården är faktiskt det lag, tillsammans med Frölunda, som historiskt sett har fått fram flest draftade spelare, om man tittar statistiskt tillbaka i tiden. Det handlar just om att man utbildar dem bra och att man har rätt karaktärer. Det är ingen som känner att bara för att jag inte fick chansen i A-laget nu så ska jag byta klubb, eller att det måste vara något annat som är fel. Man jobbar tålamodigt i sin egen takt.

Stockselius har blivit en ledande spelare

Därför är det så kul att se en sådan som Theo Stockselius nu, hur han faktiskt har utvecklats. Hur han bara från förra säsongen till i år har blivit en av de ledande spelarna i Djurgården, trots sin unga ålder. Det är lite det jag menar med utvecklingspotentialen. Juniorer kontra etablerade spelare. På så sätt har man en väldigt utarbetad metod.

Nu är Theo dessutom poängbäst av de svenska spelarna i Djurgården hittills. Vi har såklart bara spelat knappt en tredjedel av säsongen, men det är väldigt kul att se hans framfart. Och det är mycket tack vare att grunden lades redan från 15-årsåldern.

Det som gör Theo så pass bra att han kan hålla den här nivån är att han, som jag var inne på tidigare, har gått igenom alla de här stegen. Han klarar av allt. Han skulle kunna spela boxplay och han kan spela powerplay. Han är väldigt bra i sin kedja nu, i fem mot fem, med Lukas Vejdemo och Sebastian Hartmann.

Möjligheten lockar nya juniorer

Theo Stockselius är nästa exempel på en Djurgårdsjunior som faktiskt får chansen. Om man tittar och jämför med andra klubbar – nu har jag ingen statistik, utan tar bara spelare top of mind från exempelvis HV71, Örebro och lite sådant – så har Djurgården, genom den här metoden, en möjlighet att locka till sig de här 15–16-åringarna.

Man vet att i Djurgården får man en möjlighet, om man är tillräckligt bra såklart, att vara med och träna med A-laget. Man får möjlighet till en resa likt Stockselius, Eklund, Björck och Frondell, bara för att ta de som ligger närmast i tiden.

På så sätt känns det som att Djurgården har hittat ett bra sätt att ta hand om sina juniorer och se till att de får den inskolning som behövs för att förbereda sig för i första hand SHL och sedan, i andra hand, NHL.

”Theos resa har egentligen bara börjat”

Theos resa har egentligen bara börjat för oss vanliga tittare och supportrar. Men den startade, som sagt, redan i 15–16-årsåldern. Och såklart ännu tidigare än så genom hans talang och hela den biten.

Det är väldigt spännande att se. Jag tror att han har lika stora möjligheter att slå sig in i sitt NHL-lag Calgary nästa år som Eklund, Björck och Frondell hade att ta nästa steg.

Väldigt spännande att följa, och kul att se att sättet Djurgården jobbar på fungerar. På så sätt gör juniorernas utveckling också laget bättre.