Det var ett Rögle försvagat av att vare sig Dennis Everberg eller Daniel Zaar kunde vara med efter de stora smällarna mot Skellefteå i Västerbotten.
Men det var ändå ett helt annat Rögle. Ett mer beslutsamt. Ett mer övertygat gäng om att det faktiskt går att komma till tals med Skellefteå.
Undra på det.
Med en helt knasig Catena Arena som bjöd på en sjungande och gungande helkväll i Ängelholm pumpades det in liv i den här fram till final tre rätt kalla SM-finalen.
Vilken publik! Vilket ös! När det behövdes, när det fanns hopp om mål vid powerplay, då stod de unisont upp och klappade sina spelare i ryggen.
Och kanske finns det någonting att bygga vidare på hos Rögle efter den här vinsten. Äh vadå. Klart att det gör det!
Arvid Holm, som blev utbytt efter tre insläppta mål på sex skott i final 2:7 gjorde den matchavgörande räddningen i förlängningen. Han stoppade den ostoppbara Oscar Lindberg som var på vippen att svänga in med 2–1-pucken via köksvägen. Men där stängde Holm igen.
OM det inte hade varit för den räddningen hade Skellefteå haft 3–0 i matcher och det hade inte ens årets Rögle fixat att vända runt. Det gick mot Färjestad. Men det hade aldrig gått mot Skellefteå.
Istället för att Oscar Lindberg satte punkt för SM-finalen 2026 i praktiken kunde Rögles lagkapten Anton Bengtsson klippa in 2–1 i matchen vilket betyder 2–1 i matcher för Skellefteå.
Med andra ord. Rögle är med i matchen.
Kedjan med Felix Nilsson, Fredrik Olofsson och Lubos Horky var fenomenal. Trion fick faktiskt Skellefteås lagmaskin att hacka, att man kunde ana trötthet hos giganten Arvid Lundberg och att det finns ett hopp om att även kvittera den här matchserien på Valborgsmässoafton.
Men det var så klart ett Skellefteå som var på väg att ta hem final 3 också. Efter Victor Stjernborgs "lätta" 1–1-mål hade Skellefteå bud på ett segermål vid flera tillfällen.
Rögle hade matchen i sin hand. Spelade gång på gång i powerplay men i spel fyra mot fem var Skellefteå omöjligt att överlista. Det krävdes ett fem mot tre för att nyblivne pappan Fredrik Olofsson skulle få hål på Linus Söderström. Trots förlusten var Söderström mer än 95-procentig.
Skellefteås största bekymmer i den här finalen var alla tvåminutare. Två lagstraff!
Rögle är med på banan. Men jag befarar – för spänningens skull i SM-finalen – att Skellefteå lär sig massor av att åka på en näsknäpp.
Att Daniel Hermanssons lag kommer att vara rejält revanschsuget i nästa final. Att Skellefteå blir mer det Skellefteå vi såg i final 1 och 2 i Skellefteå.
Det är vad Rögle, och publiken, måste ladda för. Då kan den här SM-finalen bli nervkittlande – på riktigt.
