”Man förstår att Dennis Altörn vill spela i Mora”, som en kompis skämtade om efter att ha konstaterat vilken otroligt avslagen hockeymatch det var under de första två perioderna av torsdagens sömnpiller mot Linköping.
Det var inte bara på isen det var avslaget – även på läktaren. Norra stå gjorde väl vad de mäktade med, men fokuset hamnade på dem av en helt annan anledning.
Dennis Altörn vill som sagt spela i Mora. Det är – kors i taket och dra mig baklänges – inte uppskattat av alla supportrar. Några som dock inte verkar förstå det är Leksands ledning.
Hur ”Tjomme” resonerar kring sånt här är ingen hemlis. Vi har stött och blött det några gånger, men våra synsätt på supporterskap och vilket signalvärde olika saker har skiljer sig så mycket att det inte är värt att nagelfara vad han tycker.
– Vi har endast Dennis utveckling och Leksands IF:s bästa i tanken, så därför är detta en bra lösning för oss, kommenterade Leksands GM.
För honom är det ren business, och jag håller inte med honom om att man tänker på Leksands IF:s bästa i det här fallet.
En jag däremot blir desto mer förvånad över, att han backar upp det så stenhårt, är Johan Hedberg.
Säsongen 2021/22 lånade Leksand in Mora-kaptenen Daniel Ljunggren i två matcher. Då basade Hedberg över Mora, och han har i efterhand gett med sig om att det ”inte blev så bra”.
Ändå stod Hedberg i en intervju med Falu-Kuriren efter torsken mot LHC och yttrade följande:
– Jag har varit där, Fred (Nilsson) har varit utlånad dit och likaså ”Lunkan” (Alexander Lundqvist). Jag tycker inte att man ska göra nån större sak av det här.
Han glömde Arvid Eljas, men det blir liksom inte bättre av att försvara ett fel med att man gjort fel flera gånger förut.
Hedberg fortsatte:
– Vi hämtade Wiktor Nilsson från Frölunda nyss, och han spelade dagen efter mot dem. Så funkar det i hockey, säger han.
Här vet jag inte riktigt vad Hedberg vill få fram. Att man kan värva spelare från en annan klubb, och att den spelaren då kan ställas mot sitt gamla lag… vad har det med att Leksand lånar ut spelare till Mora att göra?
Leksandstränaren har ett långt förflutet på andra sidan pölen och berättar att det färgat honom:
– För mig som varit länge i USA och Kanada är det här en icke-fråga, och jag tror att majoriteten av hockeyfansen här hemma också har förståelse för situationen. Men det finns förstås såna som har andra åsikter, och det får man respektera.
Räck upp en hand, alla i Sverige, som vill ha samma ”stämning” som det är i serielunken i NHL?
Eller inte vill att något lag ska kunna åka ur?
Eller kanske att Leksands IF helt plötsligt flyttas och blir Östersund Moose?
Inga händer?
Hedberg igen:
– Jag har varit på andra sidan, och man får ha respekt för att supportrar tycker och tänker. Men jag läste Andreas Hägglunds (Mora IK:s sportchef) svar (i Expressen) och håller med om att det handlar om att se om sitt hus lite grann.
Ja, Mora kanske behöver se om sitt hus, och hur deras supportrar reagerar på det hela orkar inte jag orda om. Men nu handlar ju det här om hur Leksand agerar, och jag vet inte vilket hus LIF ser om med detta? Om det är friggeboden Dennis Altörn som åsyftas, så kan jag meddela att det finns fler tomter att ställa den på runtom i Hockeyallsvenskan.
När Hedberg av Falu-Kuriren ombads kommentera ”Hellre död än röd”-banderollen svarade han:
– Ja, vad ska jag säga om det? Jag tror att det är några få som låter väldigt mycket. Det är ofta så i såna här situationer, och vill media vinkla på det sättet så låter det värre än det är.
Jag ska förklara vad man ska säga. Men först ska vi bara föra till protokollet att media inte har vinklat någonting här, och absolut inte gjort något värre än vad det är.
Det Johan Hedberg ska säga är:
”Jag tror att det är några få som låter väldigt mycket, och det är viktigt att vi lyssnar på dem och tar in och värderar deras åsikter. Och bara för att det är några få som gör en banderoll betyder det inte att det inte finns väldigt många där ute som håller med dem. Vi ska vara rädda om supportrar som åker land och rike runt för att följa oss, och som match efter match försöker skapa stämning på hemmaplan. Ibland kanske det ska finnas större saker att ta hänsyn till än bara en 14:e-forwards individuella utveckling.”
För sanningen är, oavsett vad diverse styrelsefolk och sportchefer tror, att det finns ingen arenashow i världen som kan locka folk till LHC hemma en torsdag. Inte ens ett hockeylag som kom från att ha bortabesegrat serieledarna kunde göra det. SHL:s idé om att stjärnor lockar publik då? Ja, möjligtvis om året är 2008 och de heter Peter Forsberg. Men att Jakob Vrana var indisponibel i torsdags fick knappast 500 pers att stanna hemma.
Det som drar folk är trumvirvel – FOLK!
Om någon är vilse och ifrågasätter det är det bara att titta på en match från den 24:e bästa fotbollsligan i Europa.
Och det är framför allt ett folk som drar annat folk. Det är det folket som skapar stämning. Som sjunger, hoppar, eldar på och ser till att det blir någonting annat än att sitta hemma framför TV:n.
Och hur drar man dit folket som drar folk då?
Gemenskap. Delaktighet. Känslor. Tre saker som det känns som att alla är lite i gungning i Leksands IF just nu.
Ja, det finns säkert störiga lirare bland dem som gjorde den banderollen, eller bland dem som maskerar sig i supportermarscher och blurrar sina ansikten på diverse bilder på sociala medier. Men det finns störiga lirare bland dem som sitter tysta och gnäller på sittplats också. För att inte tala om på pressläktaren.
Ena dagen vill man att folk ska betala för imaginära korvar och tycker att det är upp till supportrarna att komma och skapa stämning. Andra dagen gör man sitt bästa för att urvattna allt vad historia och rivalitet heter.
Det funkar inte så. Till slut kommer det även att påverka människors känslor, och då blir det farligt. För försvinner känslor så försvinner engagemang, ork och Swish. Såväl Leksands IF som Johan Hedberg ska nog – för att låna Anton Blomqvists ord – ”passa sig” lite om man vill att återväxten och stämningen kring Leksand ska fortsätta.
I dag möter Leksand Djurgården. Det kunde ha varit AIK, om inte personer i flera Leksands-led brydde sig mer om en enskild spelares utveckling än allt annat. Det kommer vara fullsatt i Tegera Arena, för Djurgården väcker fortfarande känslor. Laget från landet mot nollåttorna som alltid tycker att de är störst, bäst och vackrast. Motpoler som skapar friktion och uppepå det en historia av massor av laddade möten.
Hur hade det varit om den ”minoritet” hockeysupportrar som inte har ”förståelse för situationen” hade valt att inte dyka upp, för att de känner sig överkörda? Det tror jag inte Leksands IF vill ha svar på.
