1–1 sent i andra perioden, Malmö hade tappat ledningen, kampat sig in i matchen igen, spelade starkt box play, Johan Olofsson åkte sig fri och … a) slashades hårt av Andy Miele, b) sköt utanför.
Minns jag regelboken krävs att offensiv spelare ”går miste om målchans”, och möjligen tyckte domarna att Olofsson fick chansen att skjuta.
Eller så missade de situationen. Sådant händer.
Men för mig var det ett rån, och när Christoffer Forsberg lite senare åkte för en rätt billig slashing sköt förstås Elias Pettersson matchvinnande 2–1 för Växjö.
## Bra lag skaffar sig marginaler.
## Bra lag utnyttjar sina lägen.
## Bra lag förtjänar beundran.
Lik förbaskat känner jag med Malmö, detta skadedrabbade gäng där Erik Forssell bara spelade 6.50, som gjorde precis allt i sin makt för att ge liv åt serien.
Niklas Wikegård, den gamle djurgårdtränaren, stod mellan båsen för C Mores räkning, och det var som om han Baloo-skrikit rakt in i Malmöbåset på sitt sedvanliga vis:
”NI MÅSTE TÄÄÄÄÄVLA!”
Malmö tävlade – något så in i helsike.
Gruffade i närkamperna, slet som djur för att hitta vägar genom Växjös mittzonsgegga, Stefan Warg tog kampen med Daniel Rahimi, Rhett Rakhshani (vaken på en Viktor Fast-retur för 1–0) hade vaknat till liv, Daniel Zaar var full av fart, Axel Wemmenborn och Robin Alvarez gick på mål, Johan Olofsson gick på raketbränsle, och jag kände så här:
## Nej – det räckte inte.
## Ja – ni kan hålla huvudet högt.
Ett annat domslut i andra perioden kunde ha förändrat allt.
Utan den typen av medgång är det närmast omöjligt att störa detta trygga, coola Växjö där spelarna tycks veta exakt vad de ska göra i varje ögonblick.
En maskin. En segermaskin. I ordets bästa bemärkelse.
Bygger på stabil och trygg defensiv där alla deltar, där en stjärna som Dennis Rasmussen går i bräschen genom att slänga sig och täcka skott, och så finns de där nålsticken av kvalitet.
* Marcus Sylvegård drällde med pucken, blixtsnabbt hade Rasmussen gett Andrew Calof pucken – och backhandavslutet höll Mats Sundin-klass (1–1).
33 sekunder in på andra perioden. Växjö var med igen. Malmö fick inte kontrollera i mer än 4.05.
* Power play tidigt i tredje, Rasmussen till Elias Pettersson, och kvalitén i skottet (pucken satt just över Jonas Gunnarssons axel) var så hög att det dreglades borta i Vancouver.
Det är så här Växjö vinner matcher.
Det är så här Växjö gjort 4–1 på Brynäs.
Det är så här Växjö kopplat 3–0-grepp på Malmö och snart spelar SM-final.
Ett vuxet lag som sällan gör misstag, som spelar smart styrspel och tvingar motståndarna göra dem istället.
Och så – förstås – en sjuhelsikes kvalitet på många händer och fötter där alla accepterar skallar accepterar sina roller.
Jag tar av mig hatten. Men den stannar av för Malmö.
***
Fredagens vackraste: Elias Petterssons TV-tårar för SHL-klara Timrå, klubben som han tillhört så länge och har lämnat mycket av hjärtat i.
Fredagens knäppaste: Jonathan Dahléns nackskott som sänkte Karlskrona, Timråstjärnan gjorde 2–0 via ett skott som tog baksidan av KHK-backen Cory Murphy.
Fredagens bästa: att Brendan Shinnimin kom undan med blott förskräckelsen när han träffades i ansiktet av Jens Olssons skridsko.
Här hittar du de senaste SHL-nyheterna
