SHL i samarbete med ATG
Det är ingen hemlighet att målvakternas prestation på isen är av yttersta betydelse för lagens resultat både på kort och på lång sikt. Men hur pass stor kan skillnaden bli i poäng beroende på räddningsprocenten?
– En ganska normal arbetsbörda för laget är 1450 skott mot på en säsong, och har du då 89,6 % i räddningsprocent så har du 151 insläppta mål. Är du en procent bättre så har du 136 insläppta mål. Det är en skillnad på femton mål för varje procent som skiljer, med den arbetsbördan, säger Petter Carnbro.
– När du summerar en tabell så ser man alla de här strecken det någonstans handlar om. Det skiljer en poäng hit eller dit. Börjar vi då titta på målen som helhet så är sex mål ungefär tre poäng, säger Thomas Johansson.
Den målvakt som hade högst räddningsprocent förra säsongen var Djurgårdens Adam Reideborn, med 93,7 %. Utan honom i laget hade man troligtvis inte gått lika bra.
– Man skulle inte vara på den nivån i serien. Hade han varit en average målvakt så hade man rasat ner i tabellen, säger Thomas Johansson.
Ifall Reideborn varit genomsnittlig med resten av målvakterna i SHL, så hade han släppt in ytterligare 24 mål.
– Det blir ca tolv poängs skillnad. Det hade blivit ett jättetapp. De hade hamnat på play-in plats, säger Petter Carnrbo.
Vilken räddningsprocent bör man då ha som målvakt, för att anses som bra?
Petter Carnbro visar en skala, utformat efter det gamla betygsystemet MVG – IG. Där kan man se följande avstämning:
MVG: 92,0 %
VG: 91,1 – 91,9 %
G: 90,0 – 91,0 %
IG: Under 90 %
Reideborns siffra på 93,7 % är med andra ord ett rejält MVG, och även om han skulle dippa något den här säsongen så lär han fortfarande ligga väldigt högt upp vad gäller räddningsprocenten.
Det är ingen hemlighet att målvakternas prestation på isen är av yttersta betydelse för lagens resultat både på kort och på lång sikt. Men hur pass stor kan skillnaden bli i poäng beroende på räddningsprocenten?
– En ganska normal arbetsbörda för laget är 1450 skott mot på en säsong, och har du då 89,6 % i räddningsprocent så har du 151 insläppta mål. Är du en procent bättre så har du 136 insläppta mål. Det är en skillnad på femton mål för varje procent som skiljer, med den arbetsbördan, säger Petter Carnbro.
– När du summerar en tabell så ser man alla de här strecken det någonstans handlar om. Det skiljer en poäng hit eller dit. Börjar vi då titta på målen som helhet så är sex mål ungefär tre poäng, säger Thomas Johansson.
Den målvakt som hade högst räddningsprocent förra säsongen var Djurgårdens Adam Reideborn, med 93,7 %. Utan honom i laget hade man troligtvis inte gått lika bra.
– Man skulle inte vara på den nivån i serien. Hade han varit en average målvakt så hade man rasat ner i tabellen, säger Thomas Johansson.
Ifall Reideborn varit genomsnittlig med resten av målvakterna i SHL, så hade han släppt in ytterligare 24 mål.
– Det blir ca tolv poängs skillnad. Det hade blivit ett jättetapp. De hade hamnat på play-in plats, säger Petter Carnrbo.
Vilken räddningsprocent bör man då ha som målvakt, för att anses som bra?
Petter Carnbro visar en skala, utformat efter det gamla betygsystemet MVG – IG. Där kan man se följande avstämning:
MVG: 92,0 %
VG: 91,1 – 91,9 %
G: 90,0 – 91,0 %
IG: Under 90 %
Reideborns siffra på 93,7 % är med andra ord ett rejält MVG, och även om han skulle dippa något den här säsongen så lär han fortfarande ligga väldigt högt upp vad gäller räddningsprocenten.
Se inslaget i spelaren ovan
Här kan du läsa fler nyheter om SHL
Allt nytt innehåll på Hockeynews PLUS för bara 69 kr! Skaffa Hockeynews PLUS
JUST NU: TV4 Play+ på köpet! (värde 118 kr)
