HockeyNews
PLUS

Djurgårdschefen: "Krasst borde vi göra oss av med hälften av spelarna"

(15732) Djurgården/Joakim Eriksson, ekonomi
Bildbyrån/Mattias Ek/HockeyNews.se

Publicerad: 10 oktober 2020

STOCKHOLM. Joakim Eriksson har lyckats få spelarna i Djurgården att gå med på lönesänkningar som kan rädda ett miljonbelopp åt klubben.

Djurgården har tydligt jobbat med ett worst case-scenario sedan början av coronapandemin, men räknar ändå med att klubben och SHL kommer att få en enorm käftsmäll ekonomiskt – trots ett nytt miljardstöd till idrotten.

– Krasst så borde vi göra oss av med hälften av spelarna och spela på två femmor för att matcha intäkterna, säger Djurgårdens vd till HockeyNews.se.

SHL presenteras av:

BAUHAUS bygger svensk ishockey 


Genom att hålla hårt i pengarna, värva sparsamt och tydligt berätta om den kamp som Djurgården och svensk hockey behöver gå igenom för att klara coronakrisen har Djurgårdens sportchef och tillförordnade vd Joakim Eriksson fått sina spelare att gå med på en lönesänkning.


För spelare som har ishockey som yrke under 10-15 år av sina liv är det ingen självklarhet att avstå ens den rörliga delen av lönen, det vill säga bonusarna.


Men Joakim Eriksson har fått sina spelare att lyssna och förstå allvaret i situationen på både kort och lång sikt. Detsamma gäller dialogen med personalen på företaget.


– Det handlar väl egentligen att hålla dem informerade och göra det väldigt öppet och transparent. Jag kanske har valt en öppnare och mer transparent linje än många andra och har gjort det väldigt tidigt. Jag hade den första dialogen med dem i juni månad om hur allvarligt läget var och hur våra tankar var kring det, säger Eriksson till HockeyNews.se.


– Jag sa att jag hoppas att vi i Djurgården har fel i det, men tyvärr har våra worst case-scenarion blivit verklighet och det har vi haft en transparens om i företaget ganska tidigt.


Redan i mars kunde HockeyNews.se berätta om Joakim Erikssons och förre vd:n Jenny Silfverstrands tankar och agerande inför det värsta tänkbara scenariot.


LÄS MERDjurgården kan tvingas spara: "Ett worst case scenario"


– Det är en ganska svår situation för vi ska överleva som företag samtidigt som vi ska vara tillräckligt konkurrenskraftiga för att duga till i SHL. Det är en balansgång på slak lina ibland. Det är ändå två stycken situationer som emellanåt är lite motstående till varandra, för ibland måste du investera i kompetens och vara framgångsrik sportsligt. Hur duktig du än är på talangutveckling, som jag upplever att vi är i Djurgården, så måste viss kompetens kosta pengar och samtidigt kan vi inte dra på oss för stora kostnader heller relativt om vi ska överleva den här säsongen och de utmaningar som det företagsekonomiskt har med sig. Det är nånting vi har haft en dialog med vår personal om hur vi tänker och resonerar, säger Eriksson.


Djurgårdens tillförordnade vd och sportchef Joakim Eriksson har fått spelarna att gå med på en lönesänkning. Foto: Bildbyrån.


Spelarna har köpt resonemanget, vilket den assisterande lagkaptenen Sebastian Strandberg, bekräftade tidigare i veckan.


LÄS MERSå gick det till när DIF-spelarna sänkte sina löner: "Alla stod bakom"


Joakim Eriksson fortsätter:


– Nånstans, ber vi människor och personal att ställa upp så är det viktigt att vi som är huvudansvariga också visar en respekt tillbaka och talar om hur vi tänker och resonerar så att folk har alla fakta på bordet. Det har väl lett fram till mycket dialoger och jag har kommit med många förslag. Gladeligen har spelarna gått till mötes om en del som rör de rörliga delarna i sina avtal, vilket jag är fruktansvärt tacksam och stolt över att vårt gäng gör och går med på. Det är den första spelargruppen i Sverige som gör det och det tycker jag säger väldigt mycket om den fina klubbkänsla och lagsammanhållning som spelarna i Djurgården har. I dessa tider när det kanske oftast pratas om att spelare inte har klubbhjärta eller spelar inte har si eller så, tycker jag att det är en jävligt fin gest som motsäger många av de påståendena.


I torsdags kom det senaste beskedet från regeringen i publikfrågan vilket innebär att elitidrotten står kvar och stampar på samma punkt sedan i pandemins början i mars 2020. Bara 50 personer tillåts på arenorna oavsett hur säkert det är för att hindra smittspridningen.


Ekonomiskt är det värsta tänkbara scenario för SHL-klubbarna och Djurgården. Regeringens miljardstöd till idrotten kommer att fördelas till klubbarna utifrån hur väl de har skött sig för att överleva långsiktigt och bortom pandemin.


– Jag är superglad att vi har politiker som hörsammar det akuta läget som råder, såväl inom fotboll och ishockey, de professionella idrotter som kanske har störst intäkter kopplade till arrangemang och så vidare. Givetvis är det inte bara fotbollen och ishockey som lider utan det är idrotten som helhet, så jag är supertacksam för att politiker ändå delar ut stödbidrag för det är fullkomligt nödvändigt om systemet ska överleva på alla nivåer, säger Joakim Eriksson.


Men med det sagt…


– Trots de här två paketen på 1,5 miljarder där en viss del kommer att tillfalla ishockeyn och en viss del kommer att tillfalla SHL så täcker det inte på långa vägar de intäktsdelar som vi tappar. Vi i Djurgården talar om ett intäktstapp på 40 procent givet den nuvarande prognos vi har där vi inte räknar med att kunna ha fullt på Hovet under hela säsongen. Vi räknar inte ens med en 50-procentig beläggning under hela säsongen och givet ett sånt scenario så kommer vi att gå väldigt mycket back och då kommer nuvarande stödpaket om en till en och en halv miljard och en fördelning till ishockeyn och så småningom SHL-klubbar som Djurgården så kommer inte det att täcka bortfallet överhuvudtaget.


De tomma läktarna på Hovet och i SHL kommer att leda till brakförluster för klubbarna. Foto: Bildbyrån.


I SHL, men i ännu högre grad i Hockeyallsvenskan, riskerar klubbar att gå i konkurs utan publikintäkterna. Den ekonomiska smällen för de klubbar som överlever kommer att påverka nästa säsong oerhört negativt.


– Jag tror att det stora problemet är att samtliga människor och personer kopplade till ishockey, alltifrån dig själv och journalister som skriver, befattningshavare i klubbarna, spelare, agenter, alla har väldigt svårt att förstå och förhålla sig till utmaningen med det här. Ena dagen sitter folk och gör rankingordningar på hur bra lagen är. Man har uppfattningar, åsikter om att man borde värva den och den och man borde göra så och så. Nästa dag får man frågor om hur man gör för att överleva. Krasst så borde vi göra oss av med hälften av spelarna och spela på två femmor för att matcha intäkterna, säger Joakim Eriksson skarpt.


Han utvecklar:


– Det finns liksom ingen nyans i diskussionen eller i förhållningssätten. Nånstans kanske det ska vara så. Nånstans kanske vi måste få leva i förhoppningen och tron om att det finns en morgondag och att vi tävlar om ett SM-guld och inte förbereder oss för domedagen.


LÄS MERLHC varslar anställda – och vill se spelarna sänka sina löner


– Samtidigt, när man kommer från en handelshögskolebakgrund och en krass ekonomisk bakgrund är det jäkligt svårt om man inte ska ta ansvar som tillförordnad vd eller strategisk sportchef att inte utgå ifrån en domedagssituation. Vi måste hitta ett sätta att överleva som företag utifrån ett worst case-scenario. Och där har du spännvidden i utmaningen. Du blir ifrågasatt som sportchef för att du inte har ett slagkraftigt lag och du blir hyllad för att ditt företag överlever. Vem är det som ställer frågan och vem är det som gör bedömningen?


Är du förvånad att inte fler har jobbat utifrån ett worst case-scenario med tanke på att en pandemi stängde förra säsongen i mitten av mars?


– Jag vet att alla i SHL har utgått ifrån ett worst case-scenario. Sedan kanske vi inte har delat hur ett worst case-scenario är. Vi har inte från början heller haft ett scenario där vi trodde att hela denna säsong skulle spelas med typ 500 åskådare. Men däremot var vi ganska tidiga att utgår ifrån ett scenario där vi skulle ha 50 eller 500 åskådare fram till årsskiftet, säger Joakim Eriksson.


Hur smittspridningen blir de närmaste veckorna, och konsekvenserna av den, kan spela en väldigt stor roll för idrottens framtid bortom 2020.


– Jag tycker att hela SHL har ganska tidigt, innan sommaren, förstått att det finns en stor risk i att den här säsongen skulle bli nånting som vi aldrig har upplevt. Sedan har några trott på mindre publikbortfall och några på större publikbortfall. Några kanske har haft samarbetspartners som har gått in och öronmärkt stöd till vissa rekryteringar. Några har inte haft det. Det går liksom inte generalisera ett svar utifrån din frågeställning. Utan var och en måste ta ansvar för sin klubb och sin klubb och det stöd man har från partners och bidragsgivare, säger Joakim Eriksson.


– Vi har valt vår linje och den utgår ifrån att vi har den ekonomi vi har och de intäkter och kostnader vi har.


Regeringen avvaktar alltjämt med att fatta beslut om en utökning till max 500 sittande åskådare ute i SHL-arenorna. För att kunna tjäna pengar på publikintäkterna behövs mycket mer än så.


LÄS MERBeskedet: Fortsatt 50 personer på idrottsevenemang


Men skulle det kosta mer än det smakar för Djurgården att ta in 500 åskådare på Hovet?


– Det är en fråga som man inte heller kan säga kategoriskt ja eller nej på. Sett till att vi har 1 700 säsongskortsinnehavare och x antal partners som har köpt en rätt att få finnas på Hovet så kostar det inte mer än det smakar. Det kanske är en förutsättning, en nödvändighet, för att de ska känna att de lojalt står bakom oss och vi kan få bibehålla de intäkterna, menar Joakim Eriksson.


– Men om vi hade haft noll säsongskort sålda och noll företagspartners, då hade det kostat mer än det hade smakat att släppa in 500 relativt vad vi har för intäkter kopplade till 500 på Hovet, sett till hyra, sett till arrangemangskostnader och så vidare. Det är ett svar som har två sidor.


***


Intressant? Värd en kokt med bröd – för en månads läsning? Swisha till 123 529 7163.

Allt nytt innehåll på Hockeynews PLUS för bara 69 kr! Skaffa Hockeynews PLUS