Omarks nya liv – framtidsplanerna: "Ångrar inget"

Linus Omark hade redan inför säsongen bestämt sig för att inte fortsätta i Luleå. I stället gick flytten till Schweiz och spel med Lugano, där han noterades för elva poäng på 15 grundseriematcher under sitt kontrakt.

Men någon fortsättning blev det inte.

– Jag testade där och det kändes bra, det gick rätt bra också. Jag ville fortsätta spela hockey, men man har ju en familjesituation att ta hänsyn till, med barn i skolan. Jag ville inte åka dit själv, säger Omark.

Efter sejouren i Schweiz blev det en kort sväng hemma i Sverige, där han gjorde en match i division 3 med Övertorneå mest för att ha kul. Kort därefter blev det en återkomst till Luleå.

– Det var egentligen det enda alternativet. ”Brian (O'Neill) och company” ringde och ville att jag skulle komma tillbaka, så jag bestämde mig för det. Luleå var i ett tufft läge i tabellen och jag kände för en sista sväng här. Vi tog oss till semifinal – och det är väl helt okej.

Aldrig tvivlat

Omark hade redan innan säsongens slut meddelat att karriären skulle vara över efter året. Vad som fick honom att känna att tiden var rätt att sätta punkt beskriver han så här:

– Man kommer till en punkt när man blir äldre. Jag har alltid haft en stor roll i alla lag jag har varit i, och nu fick jag en lite mindre roll. Jag kände att jag närmade mig slutet och att det var rätt läge.

Har du någon gång under säsongen tvivlat på ditt beslut eller har du känt dig trygg i det?

– Jag har varit trygg i mitt beslut hela tiden. Det har varit planen att göra det här till min sista säsong, och jag har känt mig säker hela vägen.

Vad säger du om just avslutet du får då – semifinalen här mot Skellefteå?

– Vi hade en lång väg dit via åttondelsfinal och en tuff matchserie mot Frölunda. Det kändes som att Skellefteå hade lite mer kräm än oss.

Att få avsluta karriären i Luleåtröjan betyder mycket för Omark.

– Det är klart att det är speciellt. Det var här jag gick hockeygymnasium och jag har aldrig velat spela för någon annan förening i Sverige än Luleå. Det betyder mycket att få avsluta i min klubb.

Ångrar ingenting

Omark lämnade Sverige för första gången 2009 för spel i KHL. Därefter gick flyttlasset vidare till NHL och spel med Edmonton Oilers, där det blev två säsonger – kombinerat med tid i AHL – innan karriären fortsatte i Schweiz och senare en ny vända över till Nordamerika.

Sedan dess har han också hunnit med spel i Finland, ytterligare en sväng i KHL och Schweiz, samt flera säsonger i Luleå.

Att blicka tillbaka på alla år på elitnivå är speciellt – och svårt att riktigt ta in.

– Det är klart att det bara har gått några dagar, men samtidigt har man hunnit reflektera en del under säsongens gång. Jag är glad över allt jag fått uppleva när jag ser tillbaka på min karriär.

Finns det några specifika minnen du rankar allra högst?

– Alla minnen är speciella och jag har haft olika drömmar som jag fått uppfylla. Pojkdrömmen var att spela i NHL, vinna SM-guld med Luleå och att få representera Tre Kronor. Sedan har jag också fått uppleva mycket i alla utlandslag jag har spelat i, så det är svårt att ranka – men jag är väldigt glad för allt jag har varit med om.

Är det något du saknar att du aldrig fick uppleva?

– Nej, det är det faktiskt inte. Man har gjort en del val under sin karriär och under loppets gång, men jag ångrar ingenting.

Framtidsplanerna

Det blir en stor omställning till ett annat liv efter många år på elitnivå, och Omark har hunnit reflektera över hur vardagen ska bli utan att leva som professionell hockeyspelare – något han gjort under hela sitt vuxna liv.

– Ja, nu är jag klar med det och det börjar ett annat typ av liv med lediga helger och mer tid med familjen. Det är många uppoffringar man gör när man spelar på den här nivån, även om det är ens hobby och passion och något som varit väldigt kul.

Samtidigt finns det saker han kommer att sakna.

– Det är klart att gemenskapen i alla lag man varit i är speciell. Nu har jag spelat i över 20 år, så det är klart att det skiljer sig från när man var 18 och nu när man är 39. Att gå till hallen varje dag, träna och hänga med grabbarna – det kommer jag sakna. Men samtidigt är det lite skönt också.

Även om beslutet var hans eget, fanns det personer som gärna sett honom fortsätta.

– Jag har fått lite reaktioner från min närhet. Min pappa ville att jag skulle spela vidare, men det har bara varit positiva reaktioner.

Nu väntar en längre ledighet innan nästa kapitel i livet tar form – men just nu finns inga planer på att fortsätta i hockeybranschen.

– Just nu väntar en lång lång semester och sedan får framtiden utvisar vad det blir, men just nu har jag inga planer på det.