Det är i forskningsrapporten Elitidrottares spelproblem av Anders Håkansson och Göran Kenttä som studierna publiceras.
Efter ett besök av spelarfacket Sico har 490 spelare från 27 av de 28 lagen i SHL och Hockeyallsvenskan svarat på enkätfrågor och av de svarande var det elva procent som bedöms ha ett problemspelande och som därmed uppfyller den definition som Folkhälsomyndigheten använder.
Rapporten kommer också fram till att problemspelande är vanligare hos spelare som lider av psykiska besvär eller som har högre alkoholintag än genomsnittet.
Siffrorna oroar spelarfacket Sico som strävar efter att hockeyspelarna ska ligga i nivå med övriga samhället. Men som det är nu är det tre till fyra gånger vanligare med spelproblem hos elithockeyspelarna än hos män som inte är i den världen.
Hockeyspelarna är utsatta för ett betydligt större granskande av sina prestationer i vanliga medier och i sociala kanaler. Forskningsrapporten tar även upp den psykiska hälsan bortom spelproblemen.
Sico har inrättat en kanal dit spelarna kan vända sig för att få hjälp så tidigt som möjligt.
– Sico vill sänka tröskeln för spelare att kunna ta hjälp i och med att kan vara att man skäms och det finns ett stigma kring den här typen av problematik som vi vill försöka tvätta bort så gott det går, säger Klara Stenberg, ansvarig på spelarfacket Sico.
ANNONS: Se ALLA matcher på TV4 PLAY+ SPORT TOTAL – spara 1200 kr med Hockeynews
Hon fortsätter:
– Det ett är en ganska hög tröskel att gå och sätta sig på vårdcentralen för att ta hjälp med den här typen av problem när man är en offentlig person. Därför har vi sedan ett par säsonger tillbaka implementerat vi en mejladress dit spelare kan höra av sig sig. Varken jag eller mina kollegor vet vem eller vilka spelare som hör av sig och spelaren får hjälp den vägen med exempelvis psykolog och behandling var Sico står för kostnaden. Det öppnar dörren till att om en spelare tänker att ”jag behöver hjälp med detta”, är det så viktigt att man fångas upp för den dörren kan stängas ganska fort. Sico vill underlätta att kunna ta hjälp så mycket som möjligt även om mer kan göras i den här frågan.
Sico har redan hjälpt ett antal spelare och stått för kostnaderna runt det. Problemen med spelande kan dyka upp så tidigt som på hockeygymnasierna i landet.
– Det vi kan se är att de är duktiga spelare och kan vara i en A-lagsmiljö redan när de är unga. I de studier som gjordes 2017 och 2019 kunde man se att det finns problematik även för gymnasieungdomar, säger Klara Stenberg.
LÄS MER: Klart: Inget Brynäs för Sebastian Wännström
– Det är därför vi tillsammans med ligorna och förbundet ser till så att det ska (och redan nu) ingår i utbildningen som ges till NIU-ungdomar hur man pratar kring spel och så vidare. För det finns indikationer att det kanske börjar i tidigare åldrar i hockeyn än hos det gör hos gemene man. Det är en annan typ av miljö.
Ungdomar som når A-lagsspel kan även tjäna en del pengar på sin idrott.
– Det man kunde se i de tidigare studierna var att det finns vissa faktorer som ökar risken för ett problemspelande. Och det är att man har mycket tid över, ekonomiska förutsättningar, att man har lite pengar och att man är kille. Tjejerna måste syssla med något annat än att ”bara” spela ishockey så för killarna ökar risken att det blir en typ av problemspelande och även sökande efter en ny ”kick" av att vinna har visat sig vara en faktor, säger Klara Stenberg.
