SHL presenteras av:
BAUHAUS bygger svensk ishockey
Fredrik Mikko är sedan ett drygt år tillbaka målvaktstränare för Djurgården i SHL. Den 50-årige norrbottningen har sedan han började sin SHL-karriär som målvaktstränare 2001 jobbat i AIK, Färjestad, Luleå, Linköping och Brynäs.
Mikko har hjälpt målvakterna utveckla spelsätt för att stoppa puckarna och hjälpa sina lag på bästa möjliga vis. Det gäller att använda både kroppen, skydden och den digitala tekniken för att nå nya höjder.
Samtidigt gör utespelarna sitt för att hitta nya möjligheter att göra mål. Det svänger fram och tillbaka.
– Om man tittar bakåt, man har ju varit med i ganska många år, att det kommer fram nånting, att så här görs det mycket mål, så kommer någon i målvaktskollektivet på något som är framgångsrikt och så hoppar andra på. Då löser man det problemet, säger Mikko till HockeyNews.se.
– Sedan går det ett eller två år och så går det inte att göra mål på ett visst sätt, i vissa situationer, och då kommer spelarna på att då måste vi göra så här eller då löser man det och hittar ett annat sätt att göra mål. I utvecklingen blir det som trappsteg, att nu har målvakten en liten fördel, sedan är det utespelarna, så är det målvakterna och så vidare.
Hur mäter man det?
– Det är mer en känsla man har. Det är inte så att det händer nåt nytt varje år. Men om vi säger att det är en tre-, fyra-, femårscykel på nåt sätt.
Han exemplifierar:
– Det som har varit är att man har spelat ”sms-spelet” (skridsko mot stolpe), att man har varit nere mycket och länge och tidigt. Det är väl det sista som jag tycker att utespelarna har löst. Då är det inte på den sidan man gör mål utan på den andra sidan i och med att man inte får några returer heller.
Niklas Svedberg gjorde en stark säsong i Djurgården och fick hjälp av målvaktstränaren Fredrik Mikko att hitta tillbaka till sitt spel. Foto: Bildbyrån.
Målvaktstränarna försöker inte bara hjälpa sitt lag och sina målvakter att hindra mål. De hjälper även sitt lags målskyttar att hitta öppningar på motståndarmålvakterna.
– Det driver på utvecklingen. Man försöker förklara att så här gör målvakterna för det här vill han tjäna. Om du lägger pucken där så gör du inte mål och du får ingen retur och ingen av dina kompisar gör heller mål, säger Fredrik Mikko.
Var står vi nu – är det målvakterna eller målskyttarna som leder racet?
– Det är lite fördel målskyttarna på det sättet. Nu är det vår tur igen att på något sätt hitta ett motmedel, hehe.
Ser man till de senaste tio åren i SHL så ökar målsnittet vartannat år.
– Om man säger att man börjar från det att man stod upp tills man gick över till butterfly då man gick ner på ena benet och sedan på andra benet, nu har vi provat alla varianter som finns.
Finns det någon av de nuvarande toppmålvakterna som har hittat något nytt?
– Inte på det sättet. Men när man ser att de här sakerna har de kommit och spridit sig nästan som epidemier… höll jag på att säga. Butterflystilen kom från Nordamerika. Där var vi lite sena i Sverige. ”Finnarna” var före oss där, absolut, säger Mikko, som genom sitt jobb i KHL har följt utvecklingen även i andra ligor.
Fredrik Mikko har varit målvaktstränare i både Traktor Tjeljabinsk (2014/2015) och Salavat Julajev (2018/2019).
– I ”sms” har det mer kommit från Sverige och sedan har den varit sen i Ryssland där jag kom ifrån senast. Det har förändrats lite vid stolparna de senaste tre åren, inte för er som sitter på läktaren, men för oss, hur man gör, för man löser både belastning på höfter och knän. Det fanns inte i Ryssland när jag var där för två år sedan, säger Mikko.
LÄS MER: Lösningen som inte höll i Djurgården: "Inte som jag hade hoppats"
– När jag införde det hos ”mina” (målvakter) så ser man hur fort det sprider sig. I Nordamerika har de varit efter oss.
Han fortsätter:
– Sedan kommer något med handskarna eller utrustningsmässigt. Alltid finns det nånting som man tycker att man vill tälja på. Det var för en massa år sedan som man fuskade med benskydden. Man hade för stora benskydd och så vidare. Sånt finns inte idag. Inte med handskarna heller. Det är mer kombinat med byxor som har varit för att hitta små fördelar, men även innanför ramarna. I Ryssland fuskades det även på den biten för det var inte samma kontroll. Och det finns ingen regelbok för vad som händer om du har fuskat heller. Som i NHL där det är stenhårt och jättehöga böter om man skulle ha fuskat med nånting, säger målvaktscoachen Fredrik Mikko.
Fakta/Målgörandet i SHL de senaste tio åren
2019/2020
Totalt antal mål: 1941.
Mål/lag: 138,64.
Målsnitt per lag/match: 2,67.
2018/2019
Totalt antal mål: 1888.
Mål/lag: 134,86.
Målsnitt per lag/match: 2,59.
2017/2018
Totalt antal mål: 1950.
Mål/lag: 139,29.
Målsnitt per lag/match: 2,68.
2016/2017
Totalt antal mål: 1794.
Mål/lag: 128,14.
Målsnitt per lag/match: 2,46.
2015/2016
Totalt antal mål: 1950.
Mål/lag: 139,29.
Målsnitt per lag/match: 2,68.
2014/2015
Totalt antal mål: 1687.
Mål/lag: 140,58.
Målsnitt per lag/match: 2,56.
2013/2014
Totalt antal mål: 1742 mål.
Mål/lag: 145,17.
Målsnitt per lag/match: 2,64.
2012/2013
Totalt antal mål: 1580.
Mål/lag: 131,67.
Målsnitt per lag/match: 2,39.
2011/2012
Totalt antal mål: 1613.
Mål/lag: 134,42.
Målsnitt per lag/match: 2,44.
2010/2011
Totalt antal mål: 1732.
Mål/lag: 144,33.
Målsnitt per lag/match: 2,62.
***
Bra artikel? Värd en kaffe & mazarin – för en månads läsning? Swisha till 123 529 7163.
