Ambitionen i styrelsen är glasklar: det handlar inte bara om att hänga kvar, utan att på sikt bli ett lag att räkna med i toppen av SHL. Men för att nå dit krävs investeringar, och den kanske största utmaningen är att hitta rätt nivå utan att äventyra klubbens ekonomi.
– Det är ju en balansakt att kunna satsa lagom hårt. Man behöver satsa för att nå resultat, men man får inte satsa för hårt så man kör i diket, säger Anders Blomberg.
En avgörande faktor i det arbetet är arenafrågan. Visionite Arena är gammal och inte anpassad för de kommersiella behov som dagens klubbar vill kunna leverera till sina partners. Ytorna räcker helt enkelt inte till.
– Vi är i en arena från 1964. På den tiden såg inte affärsmodellen runt ishockey ut som den gör i dag. De kommersiella delarna behöver vi utveckla för att inte tappa konkurrenskraft, säger han.
Samtidigt understryker Blomberg att det fortfarande finns stora värden i den nuvarande arenan. Atmosfären och inramningen är något klubben gärna lyfter fram, men det förändrar inte att byggnaden är präglad av en annan tid.
– Den har en otrolig atmosfär när vi pratar inne i arenarummet, det är en otroligt bra stämning. Men den är fortfarande från 1964, den är begränsad.
I dag ställs helt andra krav på en hockeyarena än när hallen byggdes. Det behövs lokaler för såväl konferensgäster som familjer, och gärna också utrymmen där företag kan mötas, nätverka och använda arrangemangen som en del av sin verksamhet.
– Då pratar jag framförallt om serverings-, mat- och konferensytor med möjligheter för företag att nätverka och ha event. Sån som större evenemangsarenor har bättre förutsättningar kring. Där behöver vi utvecklas, säger Anders Blomberg.
Det är en utveckling som i praktiken förändrat hela synen på vad en hockeymatch är. Matchen på isen är fortfarande kärnan, men runt omkring den finns i dag en större förväntan på service, upplevelse och olika typer av erbjudanden till publiken.
– När hallen byggdes var ju ishockey mer ett event där du satte dig på en kall bänk eller ställde dig på ståplats, möjligtvis gick du ut och köpte en läsk och en mazarin i pausen. Då fanns det ju inga restauranger eller loger. Hockey i dag är ett totalevent där alla besökare kanske inte är hardcore hockeyfans, säger Anders Blomberg.
Det växande intresset för Björklöven har också gjort arenans begränsningar ännu tydligare. Efterfrågan på platser är större än tillgången, något som redan fått konsekvenser för biljettförsäljningen.
– Vi har en publikbegränsning här. Efterfrågan överstiger tillgången på platser. Det har vi sett nu när vi har fått sätta in ett tak på antal säsongskort vi säljer för att vi överhuvudtaget ska kunna ha lösbiljetter, säger han.
Men de kommersiella hindren är inte det enda problemet med den nuvarande arenasituationen. För att etablera en elitverksamhet på sikt måste man bygga underifrån, och där ser Blomberg ett stort bekymmer i Umeå som stad.
– Det finns bara fyra isytor inomhus i stan, A-hallen på Visionite öppnar först i början av augusti. De övriga tre isytorna är igång ännu senare i mitten av september. Vi vet att till exempel våra juniorer kanske bara får hälften av den isträningen i augusti som många andra juniorlag har, säger Anders Blomberg.
Bristen på istider påverkar inte bara juniorverksamheten, utan hela hockeymiljön i staden. När hallarna är i princip fullbokade från tidig morgon till sen kväll blir marginalerna små, och det slår även mot de yngsta spelarna.
– Vill man börja spela hockey går man på Tre Kronors hockeyskola och får träna 08.00 lördag morgon som är de tiderna som har funnits till buds. Då kan det bli en tröskel där vissa föräldrar då framförallt kanske väljer andra sporter, säger Anders Blomberg.
Enligt honom handlar frågan därför inte bara om att skapa bättre förutsättningar för Björklövens A-lag, utan om att utveckla hela infrastrukturen runt hockeyn i Umeå – från flick- och ungdomsverksamhet till juniorer och elitlag.
– Det borde finnas åtminstone två isytor till i den här staden med tanke på det intresse och de förutsättningar som vi har i dag och det vi skulle kunna fylla, säger Anders Blomberg.
För Björklövens nya ordförande hänger frågorna ihop. Ska Björklöven kunna ta nästa steg i SHL krävs inte bara sportsliga satsningar. Det krävs också bättre förutsättningar att växa långsiktigt, både kommersiellt och verksamhetsmässigt.
