Timrå kom med två raka förluster till lördagens hemmamatch mot Örebro, två förlustmatcher där man över 120 minuter inte kommit upp i den nivå man önskade. Och det såg inte ut att bli någon vändning mot Örebro heller då man efter 40 spelade minuter låg under med 0–2, trots att man klarat av nästan två minuter i spel tre mot fem.
Men så var det som att någon tryckte på en knapp inför tredje perioden. Hemmalaget vaskade om i kedjorna och fick en helt annan fart och energi.
Det kom också ett tidigt reduceringsmål efter pigg forechecking av Jeremy Boyce som ledde till fritt läge för Albin Lundin och ett par minuter senare hittade Jonathan Dahlén in till Emil Pettersson som smällde in 2–2.
– Jag tycker inte första 40 var så dåligt, vi spelade okej. Sedan blir det lite oturligt på andra målet, med misstag som vi gjort tidigare också. Det är en stor skillnad på att gå ut till tredje, säger kaptenen Anton Lander till HockeyNews.se.
Hur kan det vara sådan stor skillnad från en period till en annan?
– Jag vet inte… Men det var slutsnackat, det var dags att göra action av det. Sedan när vi får in ettan.. Det är små marginaler i idrottens värld på att få självförtroende, och hallen lyfter, vi spelare växer ett par centimeter och benen börjar gå fortare. Det kändes som att det var en tidsfråga innan tvåan skulle komma och vi ville ha trean också såklart.
Ja, för två poäng blev det.
2–2 stod sig tredje perioden ut och efter en mållös förlängning följde nio misslyckade straffar, där Jhonas Enroth och Jacob Johansson turades om att mota puckarna.
Sedan skrinnade Lander ut och överlistade Enroth för att ge två poäng åt sitt lag.
– Jag såg att Joey (LaLeggia) kom lite liknande, och Enroth är ju fantastisk i målet, så jag gick för att sätta den mellan benen och det gick hem, säger Lander.
Med tanke på utgångsläget efter två perioder kunde Lander ge utfallet godkänt.
– Vi spelar ju om poäng och får två, men kan vi hitta den attityden som vi har i tredje där vi får fansen med oss och vind i seglen så har vi en helt annan nivå på spelet. Vi fick inte med oss tre, men det blev två i alla fall.
