Joakim Lundström, 34, är hemma i Sverige för att fira jul. Han har fått nästan tre veckors ledigt från sin rumänska klubb SC Csíkszereda.
– Klubben förstår att den här gamla kroppen behöver lite ledigt, säger Lundström och skrattar.
Men det är inte hela sanningen till det långa jullovet. SC Csíkszereda spelar både i Erste Liga, med lag från Ungern, Rumänien och ett österrikiskt lag, samt i den rumänska ligan. Som importmålvakt får Lundström dock inte spela matcher i den inhemska ligan.
– Över jul har det mest varit matcher i den rumänska ligan och därför kunde jag vara hemma lite längre, säger Lundström, som de två senaste säsongerna spelat i den slovakiska ligan.
34-åringen var dock länge klubblös i höstas och han började förlika sig med tanken på att lägga skridskorna på hyllan.
– Jag hade på något vis gett upp hockeylivet. Eller gett upp. Jag kände att det var nära slutet. En dag var jag och min son ute och jagade Pokemon. Då ringde det och det stod Rumänien på displayen. Jag tänkte inte svara. Jag tänkte det var någon scam, men sambon tyckte att jag skulle svara. Nio timmar senare hade jag skrivit på, säger Lundström, som blev klar för SC Csíkszereda i mitten av november.
Vad gjorde att du ändå valde att skriva på?
– Tydligen var jag inte klar med hockeyn. Så måste det vara. Annars hade jag inte funderat på det. Sedan har jag ett halvår kvar till jag är färdig mäklare. Det passar ganska bra att spela vidare och plugga samtidigt, säger Lundström.
– Sedan var de generösa ekonomiskt och jag fick en ganska bra känsla direkt. Jag fick också veta att jag skulle få vara hemma över jul och det vägde in, säger 34-åringen.
Lundström har spelat sju matcher så här långt och han har 93,2 i räddningsprocent och 2.57 i GAA.
– Som målvakt är det inte superlätt i den här ligan. Det är all in på offensiven. Man sätts på prov, säger han.
Vilken klass håller ligan?
– Jättesvårt att säga. En blandad nivå. Topplagen är bra, medan botten inte är jättebra. Sedan skiljer det mycket även inom laget. Förstakedjan är klart mycket bättre än spelarna i fjärdekedjan. Vi har fyra rätt bra femmor, och det är vår styrka, säger han.
– Topplagen kanske håller hög allsvensk klass. Det finns spelare i ligan som skulle kunna lira i SHL, men snittet på en spelare i fjärdekedjan är kanske låg division 1-klass, säger 34-åringen.
Lundström debuterade i SHL med Brynäs 2005/06. Därefter blev det fyra säsonger i Hockeyallsvenskan med Sundsvall. Där imponerade han så pass att Frölunda plockade in honom 2010. Han gjorde en säsong i Göteborg innan han återvände till Medelpad för att spela två år i Timrå. Bortsett från en säsong i Leksand (2014/15) har han de fem senaste säsongerna spelat utomlands – Admiral Vladivostok (KHL), HIFK (Finland), Medvescak Zagreb (KHL), HC Nove Zamky (Slovakien) samt HC Kosice (Slovakien). Eftersom familjen trivts så bra utomlands har det aldrig varit aktuellt att återvända till svensk hockey.
– Vi har trivts fantastiskt bra utomlands. Superkul har det varit. Man märker på barnen (Elvis, 7, och Cornelis, 4) att de har utvecklats. Elvis har gått på en engelsk skola och kan engelska flytande. De växer av andra språk och andra kulturer. Vi har trivts jättebra, säger Lundström.
Den här gången är dock familjen kvar i Sverige och Sundsvall, där familjen precis har köp hus.
– Tanken var att vi skulle åka iväg hela familjen, men nu hann de börja skolan här. Det är en kort tid jag ska vara borta. Då får familjen vara hemma. Det är annorlunda, jobbigt. Det kan jag inte sticka under stolen. Man känner att man missar saker, säger Lundström, som annars trivs bra hockeymässigt i Csíkszereda.
– Det är inte den största organisationen, och långt ifrån den fräschaste arenan. Men allt har fungerat bra. Jag har fått utrustning, lön och man får bra hjälp. Allt flyter på bra. Man värdesätter sånt efter att ha haft lite uteblivna löner tidigare i karriären, säger Lundström.
När har du haft det?
– Nove Zamky (2016/17). De är skyldig mig väldigt mycket pengar.
Hur mycket?
– Ungefär 20 000 euro (motsvarande drygt 200 000 kronor), säger Lundström.
Hur ser den processen ut nu?
– Det känns som att man kan glömma pengarna. Jag har försökt på flera sätt, men vet inte hur man ska gå till väga. Agenterna är så knutna till klubbarna och blir därför rädda att stöta sig med klubbägarna. Agenten som hjälpte mig dit och därifrån verkar inte ha intresset att söta sig med klubben, och det är svårt att göra något själv. I Slovakien är ungefär bara 60 procent av spelarna med i spelarfacket, och det krävs att alla spelare är med för att facket ska bli starkt.
Hur mycket har det här påverkat dig?
– Klart det gör. Det är mycket pengar och pengar man har räknat med. Sambon har inte jobbat och hon behöver pension. Samtidigt som det är pengar man ska leva för på somrarna, säger Lundström.
Kan det blir fler säsonger eller blir det här sista?
– Jag kan inte säga aldrig. Jag får spela klart det här året och sedan får vi se, säger Lundström, som redan bestämt vad han ska göra efter karriären.
– Första året i Slovakien började jag plugga till mäklare. Klarar jag tentorna som är kvar blir jag klar juli, säger Lundström.
Silly season 1 månad för 1 krona Skaffa PLUS. (Säg upp när du vill.)
