Kommentarer
Halva priset på TV4 Play Sport Hockey – få kod med Hockeynews här! (Annons)
Djurgården kommer att behöva stjäla poäng och segrar i SHL. Inget konstigt med det när laget håller på att anpassa sig till ett bättre motstånd.
Och så behöver Robert Kimby ha den fingertoppskänsla han och tränarstaben visade mot Skellefteå.
Marcus Krüger var saknad i Djurgårdens SHL-premiär. Ett oerhört tungt tapp. I synnerhet som matchen såg ut inledningsvis där Djurgården behövde försvara sig mot ett rappare, aggressivare och puckskickligare lag som Skellefteå.
Ett Skellefteå som 18 år i rad varit på topp sex i SHL och som på 2010-talet prenumererade på platsen i SM-finalen. Så sent som 2024 vann Skellefteå SM-guld med ex-djurgårdaren Robert Ohlsson i båset.
Men Djurgården kom tillbaka spel- och målmässigt i den andra perioden. Precis som i Hockeyallsvenskan lyckades coachen Robert Kimby med ett taktiskt drag som fick snabbt resultat.
Genom att flytta upp Albin Grewe från fjärdekedjan till tonåringarna Victor Eklund och Anton Frondell hände nåt. Något vände.
Och det handlade om kaxighet och självförtroende. Med Grewe bredvid sig kom både Eklund och Frondell in i sin SHL-debut. I den första perioden tog Anton Frondell inte en enda tekning som center. Det var inget planerat från Kimbys sida. Det var bara så det blev.
Skellefteås centrar med Oscar Lindberg (banans kung på Hovet), Pär Lindholm och Jonathan Johnson vann mängder av tekningar mot Jacob Josefson, Håvard Salsten och Ludvig Rensfeldt.
Men med Grewe i en mer spelande roll, mer framskjuten och drivande, fick Djurgården andas lite mer och kunde successivt flytta ner spelet i Skellefteås zon.
Skapa chanser. Och Kimbys drag gav utdelning till 2–2. Comebackande Philip Holm gjorde ett jättebyte och fick fram pucken till Grewe och såg till så att August Berg fick fritt skottläge. 2–2. Djurgården tog ett rejält kliv in i matchen.