EK: Grattis hockey-Sverige. Stockholm är i SHL!

Södertälje kan spela slutspelshockey. Det råder det inget snack om.

Den här våren har SSK tagit ett jättekliv framåt och närmat sig SHL. Semifinalserien mot Djurgården gick hela vägen till sju matcher och SSK hade ju till och med matchbollar.

Inte nog med att det blev sju matcher. Det blev ett avgörande på övertid.

Men Djurgården har så många olika matchvinnare i sin lagmaskin.

Det var inget fel på laddningen vid nedsläpp på Hovet. Ännu ett väl genomfört tifo med tillhörande konfettiregn var grädden på moset inför match sju i semifinalen mot Södertälje.

”Majestätiskt stök på Hovet” i Thåström-anda.

Djurgården kom ut starkt och tog ledningen när lagkaptenen Marcus Krüger, han med två Stanley Cup-ringar och vinster (och förluster) i match sju-infernon, vinklade in Linus Klasens 1–0-puck.

Målet kom i fem mot fyra och det var i numerära överlägen som Djurgården hade sina hetaste och vassaste chanser.

Men Frans Tuohimaa var tillbaka i SSK-kassen efter den tuffa förlusten med 8–3 och han var lugnet själv.

Han räddade puckar och vann tid åt sitt lag att komma in i matchen.

I den andra perioden mer eller mindre chockades Djurgården och hemmapubliken. Inte så att Södertälje kastade sig över Djurgården. En puck från blålinjen av backen Albin Carlson och Sebastian Dyk styrde in den.

1–1. En kalldusch.

Målet bröt Djurgårdens momentum från första perioden och matchen klev in i ett mer utjämnat tillstånd.

Och faktum är att det under stora delar av andra perioden såg ut som att Djurgården åkte runt med handbromsen i.

Nerverna tog över. Tveksamheten spelade Djurgårdsspelarna spratt. Alla utom Albin Grewe såg fundersamma ut.

Inte Grewe. Han yrde omkring på isen som den där konfettin som kanske inte var den bästa idén att dela ut till publiken i en match sju.

Det blev ett par avbrott varav ett långt i den tredje perioden med lite drygt tolv minuter kvar av ordinarie tid.

Albin Grewe gjorde vad han kunde för att elda på publiken. Linus Klasen gjorde i sin tur vad han kunde för att coola ner den. Han tog sig till speakerbåset och vädjade åt folk att bete sig.

Djurgården fick ny energi och lyfte sitt spel och Marcus Krüger störtade fram mot SSK-målet för att hinna fram till pucken och skjuta 2–1, men det blev istället för mål en rejäl kullerbytta och han landade nästan på nacken. Efter det spelade Krüger inte mer i den tredje perioden.

Djurgårdsbacken August Berg fick ett hjärnsläpp och drog på sig en utvisning för crosschecking med 3.46 kvar av ordinarie tid. Men SSK:s powerplay svek.

Det hela gick till övertid. I den sjunde och avgörande semifinalen. Och plötsligt var Krüger tillbaka på isen.

Då räckte Albin Grewe upp handen och blev hela Djurgårdens hjälte. Det. Var. Albin. Grewes. Match!

Hovet exploderade av jublet från de fullsatta läktarna.

Och folk kommer att prata Djurgården och AIK hela vägen till onsdag då finalen börjar. Vilken grej!

Grattis hockey-Sverige. Stockholm är tillbaka i SHL och nu har 13 klubbars supportrar 08:or att tampas med igen. Det har varit tre långa år utan SHL-hockey i huvudstaden.

Måtte det aldrig hända igen.