Då har Björklöven gjort comeback i SHL – och man gör det med bravur när man besegrar Djurgården i Avicii Arena med 3–0.
Första perioden är väl en ganska färglös period. Ingen direkt glöd, ingen hetta.
Det är två individer som redan inför första tekningen tycker att de ska vara lite osams: Albin Grewe och Robin Kovács. Det började redan innan pucken släpptes.
Björklöven får två frilägen tidigt, bland annat genom Robin Kovács, och sedan är det faktiskt ytterligare två lägen där Björklöven nästan kommer helt fria igen.
Frilägena kommer från snabba, fina spelvändningar som Djurgården inte är beredda på.
Djurgården blir väldigt långt som lag, vilket ger öppningar för Björklöven.
Jag gillar fräckheten i att skicka en forward på djupet direkt och sedan också våga slå pucken dit.
Djurgården äter sig mer och mer in i matchen, men när man tror att perioden är slut kommer Phil Di Giuseppe på kanten med fem sekunder kvar och trycker in ett vinkelskott.
Och det är inget dåligt vinkelskott heller.
En riktig pärla som Magnus Hellberg i Djurgårdsmålet inte kan rädda.
Di Giuseppe är ett av Björklövens stora nyförvärv inför säsongen.
Löven straffar Djurgården
I andra perioden har Djurgården ett powerplay där Lucas Ekeståhl Jonsson spelar fram en spelare vid bortre stolpen.
Han har öppet mål men får pucken bakom sig och förbi bortre stolpen.
Det är en sådan situation där du knappt ser pucken förrän den träffar bladet.
Då blir det som det blir.
Det kan se jäkligt klantigt ut, men det är som det är.
Jesper Pettersson har också ett kanonläge i samma powerplay.
Sedan gör Robin Kovács ett riktigt snyggt 2–0-mål där han drar till med ett direktskott efter en snett bakåt-passning från Lucas Ekeståhl Jonsson.
Riktigt snyggt hockeymål av Björklöven.
David Blomgren i Djurgården har sedan ett friläge som Lassi Lehtinen tar hand om på ett snyggt sätt när Blomgren försöker sätta pucken mellan benen på honom.
Lehtinen kom till Björklöven inför säsongen från HV71.
Djurgården får inget tryck
I tredje perioden är det mycket offensiv zon för Djurgården, men det händer egentligen ingenting.
Det är mycket spel bakom mål, lite som när man var liten.
Löven avvaktar när de behöver och spelar aggressivt när de kan i egen zon.
Efter ett långt Djurgårdsanfall kommer en snabb spelvändning som blir en två-mot-etta för Björklöven.
Där får Oscar Tellström pucken och trycker upp den snyggt i krysset bakom Hellberg.
Djurgården tar ut målvakten på slutet och spelar sex mot fem.
De har ett skott i stolpen, men inte mycket mer än så.
”Fick det rätt i ansiktet direkt”
Summeringen är att Djurgården alldeles för ofta blir för långt.
De har svårt att hålla ihop lagdelarna och blir därför också svagare i närkampsspelet.
Man hamnar i numerära underlägen i duellerna.
Jag tycker inte heller att Djurgården är berett att betala priset från början.
De är lite mer sköna.
Där är Björklöven annorlunda.
Jag har varit lite tveksam till backsidan och målvaktsspelet i Björklöven.
Det fick man rätt i ansiktet direkt.
Det är ett väldigt välorganiserat försvarsspel som Magnus Bogren har satt upp, och spelarna följer det precis som han vill.
Björklövens aktuella SHL-trupp innehåller bland andra backarna Marcus Björk, Linus Cronholm, Anton Malmström, Topi Niemelä, Lucas Ekeståhl Jonsson, Alfred Barklund, Tarmo Reunanen och Josiah Didier, med Bogren som huvudtränare.
Mycket av det gör att man känner en trygghet.
Lassi Lehtinen får göra några avgörande räddningar, men han får också hjälp av ett lag som försvarar sig på ett sätt som gör jobbet enklare för honom.
Tittar man bara på skottstatistiken kan man få bilden av att Djurgården trycker på rejält.
Men väldigt många av skotten är ganska ofarliga.
Lehtinen kan städa undan dem lugnt och fint.
Min slutliga summering är därför ganska enkel:
Det är en helt rättvis seger för Björklöven.
Absolut.
Djurgården var inte riktigt inne i skiten.
Och det skiljer inte mer än så mellan lagen.
