Taket höjs för antalet lån från SHL till Hockeyallsvenskan nästa säsong.
Dessutom förändras reglerna för säsongslån.
– De här förändringarna är bra för våra klubbar, säger Hockeyallsvenskans sportchef Erik Ryman till Hockeynews.
ANNONS
Antalet lån från SHL till Hockeyallsvenskan är något som påverkar klubbarna mycket – och särskilt för lag med mindre budget kan det vara avgörande för att konkurrera sportsligt och kunna gå runt ekonomiskt.
Det är också ofta omdiskuterat bland supportrarna hur mycket deras favoritklubb ska förlita sig på lån eller inte.
Förra säsongen lånade klubbarna i Hockeyallsvenskan in över 40 spelare under säsongens gång, varav sex målvakter. Utöver detta hämtades totalt 15 så kallade säsongslån in – vilket alltså tog upp antalet lån till över 65 spelare sett över hela säsongen.
Vissa klubbar nyttjade den tillåtna kvoten på tre utespelare plus en målvakt maximalt – det gjorde Vimmerby, Almtuna och BIK Karlskoga, och hade dessutom säsongslån.
Den här artikeln är exklusiv för dig med PLUS
Antalet lån från SHL till Hockeyallsvenskan är något som påverkar klubbarna mycket – och särskilt för lag med mindre budget kan det vara avgörande för att konkurrera sportsligt och kunna gå runt ekonomiskt.
Det är också ofta omdiskuterat bland supportrarna hur mycket deras favoritklubb ska förlita sig på lån eller inte.
Förra säsongen lånade klubbarna i Hockeyallsvenskan in över 40 spelare under säsongens gång, varav sex målvakter. Utöver detta hämtades totalt 15 så kallade säsongslån in – vilket alltså tog upp antalet lån till över 65 spelare sett över hela säsongen.
Vissa klubbar nyttjade den tillåtna kvoten på tre utespelare plus en målvakt maximalt – det gjorde Vimmerby, Almtuna och BIK Karlskoga, och hade dessutom säsongslån.
De flesta klubbar lånade minst tre spelare på något sätt – men de flesta av klubbarna nyttjade inte hela kvoten, eller tog inte in något säsongslån, utan valde att satsa på spelare under eget kontrakt.
ANNONS
Under säsongen blev det också problem för klubbar som tecknat säsongslån, som var tänkta att ha en begränsning kring hur ofta SHL-klubben fick kalla tillbaka spelaren. Detta fungerade dock på mindre bra i realiteten i vissa fall och har kritiserats i efterhand i möten mellan ligorna.
Nu görs regelverket om, som en del av det nya avtalet mellan SHL och Hockeyallsvenskan som träder i kraft till säsongen 2026/27.
I avtalet ingår sedan flera år tillbaka bland annat möjligheten för SHL-lag att värva kontrakterade spelare från Hockeyallsvenskan. Detta kommer enligt Hockeynews att fortsätta som tidigare, och generera en ersättning på i snitt drygt 500 000 kronor per spelare.
Begränsningen för antalet lån kommer öka med en spelare till, till ett tak på en målvakt och fyra utespelare per lag. Det bekräftas av Erik Ryman.
– SHL har velat öka möjlighet att låna ut spelare, och det är bra för våra klubbar och talangutvecklingen, säger Erik Ryman.
ANNONS
Säsongslånen kommer också finnas kvar, men reglerna förändras. Även fortsättningsvis kan ett HA-lag teckna fritt antal säsongslån från SHL, men nu förtydligas vad som gäller med hur ofta spelaren får kallas tillbaka.
Säsongslånen ska vara gjorda senast den 1 oktober (tidigare före säsongsstart) och SHL-klubben får bara kalla tillbaka en spelare två gånger – och då endast som mest under en veckas tid, eller maximalt tre matcher. Efter det måste spelaren skickas tillbaka till HA-laget.
– Det har varit för otydligt förut, nu har vi nedskrivet vad som gäller. Det ska ge våra klubbar större trygghet så att inte spelaren kallas tillbaka flera gånger eller att man inte vet när spelaren kommer tillbaka, säger Erik Ryman.
Erik Ryman och Johan Hemlin.
SHL:s sportchef Johan Hemlin är också nöjd med förändringarna när Hockeynews når honom.
– Dels vill vi ge möjligheten till spelare att få istid i en underliggande liga. Det ska vara möjligt att hyra ut spelare, så de får istid och hamnar rätt i karriären och får utveckling, säger han.
ANNONS
– Dels vill Hockeyallsvenskan säkerställa att man inte hamnar i ett läge där det blir för stor spelaromsättning. Hockeyallsvenskan vill kunna låna in spelare till en låg kostnad utan att det vänder upp och ner på klubbidentiteten, med för många spelare in och ut i laget. Det köper vi, fortsätter Hemlin.
En nyhet i överenskommelsen är att om en utlånad spelare inte tar plats i HA-laget och kallas tillbaka, ska denne kunna lånas ut till en annan HA-klubb.
– Vi vill inte att spela ska fastna. Om en spelare är utlånad och det inte funkar av någon anledning så har den spelaren inte kunnat lånas in till ett annat lag. Det har vi velat ändra på, säger Hemlin.
Två sådana exempel förra säsongen var Hugo Orrsten och Hugo Lejon (Mora respektive Västerås från Örebro respektive Brynäs), men där det inte fungerade. De kunde sedan inte lånas ut på nytt, och därför bröt de kontrakten med sina SHL-lag för att kunna flytta vidare (båda till Vimmerby).
SHL kommer även att öka den summa de betalar till Hockeyallsvenskan för att få till avtalet, säger Johan Hemlin.
ANNONS
– Vi pratar om uppemot en 25-procentig ökning under avtalstiden, säger Johan Hemlin.
Pengarna betalas ut från SHL som en klumpsumma per år, och fördelas sedan vidare av Hockeyallsvenskan.
Enligt Hockeynews uppgifter har dock klubbarna fått till sig att ersättningen per spelare kommer vara oförändrad det här året. Erik Ryman säger att det är oklart om ersättningen kommer öka till klubbarna.
– Det får vi se när vi vet hur många spelare som gått till SHL. Vi vill att det ska bli en hundraprocentig utbetalning, något år gick det så många spelare så då blev det bara 85 procent, säger Ryman.
– Hur pengarna fördelas från Hockeyallsvenskan till klubbarna, det lägger vi oss inte i, säger Johan Hemlin.
Andreas har arbetat som sportjournalist sedan 2006, främst som hockeyreporter på Länstidningen i Södertälje men har även varit på Gefle Dagblad/Arbetarbladet, TT och Hockeypuls.se, för vilka han bevakade hockey-VM i Danmark 2018.
Han har även bevakat NHL och JVM i Buffalo samt kommenterat SHL, Hockeyallsvenskan och SDHL för TV4.
Drivet ligger i att berätta nyheter eller skriva nördiga reportage, personliga berättelser eller om stora hockeyfrågor som rör ekonomi, elitlicens, seriesystem och tv-avtal.
Största hockeyminne: ”Arto Blomstens 5–2 i tom kasse i VM-finalen 1992. Jag var 6 år och blev helt fast i hockeyn. Sen finns det många stora ögonblick – OS 2006 var otroligt häftigt, men också att få uppleva VM-guldet 2018 på så nära håll, samt favoritlaget St Louis Blues Stanley cup 2019"