PERSSON: Det visar hur sårbara de är

Brynäs manfall blev kännbart

Brynäs är ett av få lag som i stort sett varit förskonade från skador under hela säsongen. Men i säsongens sista Gävle/Dala-derby kom SHL:s tabelletta till spel utan nyckelbacken Victor Söderström, poängmaskinen Anton Rödin och andracentern Jordan Schroeder – kännbara avbräck för vilket lag som helst.

Ännu mer kännbart blir det när laget saknar samma bredd på forwardssidan som övriga topplag. Och visst märktes det att intensiteten och trycket i spelet inte riktigt var som vanligt. Nu stod ju visserligen Marcus Gidlöf på huvudet stundtals, men det var ändå inte det Brynäs vi vant oss vid som nöter ner sina motståndare på hemmais.

Det har spekulerats i att Brynäs vilade sina stjärnor på sina håll, men det förefaller osannolikt när seriesegern ännu inte är säkrad. Enligt mina uppgifter rör det sig snarare om sjukdom. Hade det varit en avgörande match sju hade de troligen spelat, men nu var det inte värt att ta några risker.

Det visar dock tydligt hur känsligt Brynäs är för frånvaro på ett par gubbar och att den offensiva bredden saknas. Är det något som kan fälla dem den här säsongen så är det väl just frånvaro på fel spelare.

Leksand kan bli en läskig dark horse i slutspelet

Leksand har varit väldigt ojämna sett över hela säsongen. Visserligen har masarna varit drabbade av en hel del skadebekymmer och frånvaro men känslan har ändå varit att de saknat förmågan att utmana på allvar i ett slutspel.

Den känslan har dock börjat förändras hos mig på sistone. Nyckelspelaren Marek Hrivik är tillbaka, samtidigt som Kalle Östman börjar hitta tillbaka till fjolårsformen och då får Leksand en rätt bred lineup trots allt. När Leksand får upp farten i anfallszon är de riktigt tunga att möta – de bara kör och kör som i första perioden. Då saknade de ändå speldosan Lucas Elvenes den här tisdagen.

Med flera irrationella spelare, tung spets och ett målvaktsspel av högsta klass kan de gå långt. Jag tror definitivt att Leksand kan bli en farlig outsider i SM-slutspelet, precis som de var mot Frölunda i fjol, när de tvingade fram sju matcher.

Djoos comeback

Stanley Cup-meriterade Christian Djoos vände hem till Brynäs med stora förväntningar på sig, men återkomsten till Gävle och Brynäs har inte alls blivit som varken han eller Brynäs hade hoppats på.

Från match i stort sett har det strulat för Djoos med skador och han har varit in och ut ur lineupen i stort sett hela säsongen. På tisdagskvällen gjorde han comeback efter mer än en månads frånvaro och jag tycker att han såg mer pigg ut än på bra länge.

I och med att Victor Söderström saknades var det inte tal om någon lugnare match i återkomsten, Djoos fick gå rakt in i andra backpar med Charle D'Astous och tog även plats i powerplay.

Djoos tog för sig med självförtroende på ett sätt som jag inte sett tidigare den här säsongen och hade bland annat en vacker aktion där han skrinnade rakt in i Leksands zon och prickade stolpen. Fortsätter han så här har Brynäs ännu en klassback att fördela istid på.

Han är redan nu en toppmålvakt

Marcus Gidlöf har klivit rakt in i Leksand och tagit över förstaspaden från både Mantas Armalis och Jakob Hellsten efter jul. Många ifrågasatte varför han inte fick en större chans i Juniorkronorna under JVM – en kritik som jag själv var en av de främsta att rikta.

Nu kanske ni förstår varför. Redan som 19-åring håller Gidlöf toppnivå i SHL, och visst finns det likheter med en viss Gävleson – NHL-stjärnan Jacob Markström i unga dar. Storväxt, atletisk och med en förmåga att göra spektakulära räddningar. Men han verkar också vara ruggigt stark mentalt.

Gidlöf klev fram och höll kvar Leksand i matchen under den andra perioden, när Brynäs skapade mängder av chanser i powerplay. Även i tredje när Brynäs pressade på för kvittering stod han pall och såg till att säkra säsongens första nolla. Så här har det sett ut ett rätt bra tag nu när Gidlöf vaktat stolparna, och hans statistik vittnar om att han redan nu tillhör toppskiktet bland målvakter i SHL.

Frågan är inte om – utan när han når NHL.