Förväntansfulla är vi nog allihop inför den här SHL-säsongen. Samtliga lag har kryddat sina anrättningar till lag med både hemvändare och stjärnor. I Timrå är flera av hemvändarna också några av SHL:s största stjärnor. I premiären mot SHL-tränarnas ena stora guldkandidat Frölunda började Timrå rätt bra och medelpadingarna tog ledningen. Frölunda fick inte riktigt ordning på sina powerplay, åtminstone inte under den tid då Timråspelana satt utvisade, utan utdelningen vid både 1–1 och 2–1 kom precis sekunderna efter det att powerplay tagit slut.
Timrå visade redan i premiären borta mot Frölunda i Göteborg vad man har kapacitet till den här säsongen.
Början var bra. Mittenperioden var riktigt svag. Men efter det hårt dömda matchstraffet på Timrå-forwarden Erik Walli-Walterholm i slutet av den andra perioden tvingades Timråcoachen Anders Karlsson att möblera om i kedjorna.
I den tredje perioden fick Anton Lander och Emil Pettersson sällskap av Jonathan Dahlén. I powerplay visade de sin oerhört höga klass. Pettersson prickade in 2–2 på pass från bland andra Dahlén. Timrå drog på sig några riktigt onödiga tvåminutersutvisningar och en rad spelare fick spela mycket medan andra fick spela lite.
##Mest fick förstås målvakten Jacob Johansson spela. Och herre jäv… vad bra han var. Bäste målvakts-Johansson i Scandinavium och då var ju den andra Johansson självaste hemvändande Lasse Johansson.
Timrå slet hårdare än Frölunda, som var ganska bra, men inte särskilt effektivt. TIK-backarna Per Svensson och Tim Erixon var jättar, inte minst i boxplay. Även Joey LaLeggia gjorde en toppinsats.
Och när matchen skulle avgöras – på straffar – klev både Jonathan Dahlén och Emil Pettersson fram och Petterssons andra mål i matchen blev det avgörande.
Att Timrå blir bra offensivt har vi nog kunnat räkna ut. I 3–2-vinsten mot Frölunda fanns varken Anton Wedin (skadad och borta två veckor till) eller Robin Hanzl (privata skäl) med. När de är med blir förstås Timrå ännu bättre.
Men om Timrå har ifrågasatts för något är det defensiven och målvaktsspelet. Första testet gick alldeles utmärkt. Jacob Johansson var allra bäst på isen. Och ett hundraprocentigt boxplay mot Ryan Lasch & Co i Göteborg säger en hel del det också.
Frölunda kunde lika gärna ha vunnit, Roger Rönnbergs lag hade 11–1 i skott på mål efter en kvart i den andra perioden och ett stadigt grepp om 2–1-ledningen efter två perioder. Därför har han lite att fundera på efter premiären.
Lagkaptenen Anton Lander började med en assist, över 23 minuters istid, 30 byten (flest av alla på isen) nästan 58 procent vunna tekningar, rejält spel i både boxplay och powerplay.
##Och den svarta blick han gav Max Friberg måste man vara en Max Friberg för att skaka av sig och inte drömma mardrömmar om. Däremot har Lander och Timrå omgående satt sig i respekt.
Skaplig SHL-debut förresten för Jonathan Dahlén… Men så har han redan hunnit göra en säsong i NHL. Och får jag gissa så tror jag inte att Dahlén har gjort sin sista där borta.
