För det var en riktigt rolig hockeymatch på Hovet. Ett klassikermöte mellan jättarna Djurgården och Färjestad.
Djurgården är i skriande behov av poäng för att hålla hoppet vid liv om att slippa kval för att hänga kval i SHL.
Färjestad har i sin tur ett alldeles för bra lag för att inte vara på topp sex med en säker plats i SM-kvartsfinalen. FBK guldsatsade inför säsongen och fick hem i stort sett de spelare de pekade på, men ni vet hur det har sett ut på isen och i tabellen.
Färjestad får inte till det. Det har kostat både general managern Peter Jakobsson och huvudcoachen Johan Pennerborn sina jobb.
Efter OS-uppehållet har Färjestads nye sportdirektör Rickard Wallin kunnat krydda laget med OS-backen Theodor Lennström. Och under nya huvudcoachen Tomas Mitell fick Karlstadslaget en smakstart med en 3–0-seger.
Mot Djurgården fick inte Färjestad hålla nollan, men matchen igenom tog FBK ledningen med 1–0, 2–1, 3–2, 4–3 och på övertid smällde Jesse Virtanen in sitt andra mål för kvällen. Och just för att Färjestad hela tiden var i målmässigt överläge tror jag att båda lagen kunde känna sig nöjda med poängfördelningen två till Färjestad, och en till Djurgården.
Djurgården kom hem till Hovet efter två raka trepoängare på bortais mot Luleå och Brynäs. Så det var liksom upplagt för ett kittlande drama med massor på spel.
Men glöm att det var 60 minuter av snålspel och styrspel. Det har ni räknat ut av de nio målen som duggade på. Även om det var en intention att utgå ifrån ett stabilt och säkert försvarsspel så klarade varken Djurgården eller Färjestad av att göra jobbet framför eget mål. Målvakterna Mantas Armalis och Dominik Furch var bäst i respektive lag.
Tim Söderlund kom nyklippt, med ännu mer energi än tidigare, tacklade Färjestadsbacken Mattias Göransson så det dånade i sargen nedanför klacken och han hade en brottningsduell med Theodor Lennström och fick folket, de över 6 500 på läktarna, att känna att det var en trevlig kväll, åtminstone inne på Hovet.
Djurgården har blivit bra mycket bättre sedan i höstas. Även om det missades här och där, så finns viljan och framför allt styrkan att ta sig tillbaka i matcherna.
Djurgården tar med sig två saker förutom poängen. William Eklund fick äntligen spräcka sin målnolla den här säsongen. Det blev inget mål i NHL för San Jose, inget i JVM, men i den 22:a SHL-matchen på det femtielfte försöket satte han 1–1 mot Färjestad.
Djurgården tar också med sig Éric Gélinas monstermål till 2–2. Hans skytte är något för motståndarna att frukta och han använder det gärna.
Kanske kan det också bli lösningen på ett dilemma. Powerplayspelet. Det är inte själva spelet som är så illa. Inte mot Färjestad i alla fall. Det är målgörandet. Bara ett mål i numerärt överläge de senaste sex matcherna. Det är sämst i SHL.
Eller ett sparkapital om man så vill.
Färjestad kämpade sig till två poäng och med sjukdom i laget på centrarna Gustav Rydahl och Patrik Lundh var det många som fick massor av istid av Tomas Mitell. Sex spelare hade över 22 minuters istid.
Att då få med sig två poäng hem, den andra segern i rad med Mitell som ny boss, kändes nog rätt fint hela vägen hem till Karlstad.
