Vilken inramning det var i Nobelhallen. Minst sagt värdigt ett högklassigt toppmöte mellan ettan BIK Karlskoga och tvåan Djurgården.
Fullsmockat, massor av flaggor i båda klackarna. Busvisslingar, vrål, jubel vid mål och ett jäkla drag. Det är härligt när publiken lever sig in i precis alla närkamper på isen. Gruffen. Hetsen. Tjuvsmällarna. Och tänk vad många domarna som sitter och står runt rinken. Underbart! Så är det i Nobelhallen. Så är det också på Hovet.
Det är inte för inte som BIK leder serien och fortfarande har man en bra chans att vinna den.
BIK Karlskoga är anfört av Henrik Larsson, som före nedsläpp hyllades för sina 500 matcher. Poängmässigt har den spelskicklige backen inga övermän bland backarna i Hockeyallsvenskans historia. Han är på väg att leda BIK Karlskoga mot seriesegern. Två nya mål att lägga till rekordberget av poäng.
Värmlänningarna ryckte åt sig ledningen med 1–0, 2–1 och 3–2.
BIK Karlskoga imponerar. BIK leder serien och har skaffat sig bästa möjliga position inför slutspelet.
Djurgården i sin tur har ytterligare ett kliv att ta till slutspelet. Men det ser väldigt bra ut för Hockeyallsvenskans två klart bästa lag.
Båda BIK och Djurgården lärde sig nog mycket av sitt sista möte. BIK: att man inte har råd att ta korkade, onödiga och kostsamma utvisningar.
Backen Rikard Olsén tog två av dem, en för slashing och en för fasthållning, och båda gångerna gjorde Djurgården mål.
Det var fler onödiga och klumpiga utvisningar som kunde ha resulterat i baklängesmål.
BIK Karlskoga var dessutom överraskande gnälligt både över de egna utvisningarna men också över annat. Här behöver laget kollektivt kamma till sig.
Alexander Leandersson klarade sig exempelvis undan med två minuter för dubbla crosscheckingar mot Victor Eklund. En liknande förseelse kostade Djurgårdsforwarden Melvin Wersäll ett matchstraff borta mot Vimmerby och sedan två matchers avstängning och missade mötet med BIK Karlskoga.
Det gjorde även Max Krogdahl, Dick Axelsson, David Blomgren och Daniel Brodin, så Djurgården har ett väldigt stort sparkapital till slutspelet.
Djurgården utnyttjade sitt powerplay två gånger och det får anses godkänt.
Stockholmslaget har spelare som kliver fram när det hettar till och den här matchen var inget undantag.
Tyler Kelleher var hjärnan bakom både Linus Klasens 1–1 i powerplay och Patrick Thoresens 2–2. Och när Colby Sissons fixade sin andra assistpoäng för kvällen var det Marcus Krüger som styrde in kvitteringen som tog matchen till övertid.
Kelleher – Klasen – Thoresen – Sissons – Krüger. Erfarenheten gör skillnad.
Och på övertid släppte Victor Eklund lös och prickade in 4–3-pucken. Här fick Sissons sin tredje assist. Målet innebär att Djurgården knappar in en poäng i kampen om seriesegern. Den kampen lever troligen hela vägen till den 52:a och sista omgången.
Djurgården har nu tolv raka bortasegrar. BIK:s tolv matcher långa vinstraden är samtidigt bruten.
Djurgården har vunnit tre raka matcher mot BIK Karlskoga. Ett styrkebevis i Hockeyallsvenskan. Och på de två senaste matcherna har Djurgården gjort tio mål mot ligans bästa defensiva lag.
Då är det lätt att som BIK-tränaren Dennis Hall gjorde i TV4-intervjun efter 4–3-förlusten leta efter fel hos domarna. Orutinerat. Och en lärdom inför slutspelet – då det verkligen GÄLLER.
När Djurgården spelar nästa match är det borta mot AIK den 12 februari. Ett AIK som har tio raka segrar. Kanske blir det nummer elva mot Tingsryd på söndagen.
Derbyt på Hovet blir en ny häftig batalj att se fram emot i Hockeyallsvenskan. Vilken underbar puls det är i toppen av den näst bästa ligan.
Och det är inget snack om att Djurgården lockar folk – både hemma på Hovet och när laget är på bortais.
Hemma har Djurgården 6 569 åskådare i snitt på Hovet. På bortaplan drar laget 4 851 åskådare i Hockeyallsvenskan. Och då har AIK bara haft ett av sina två hemmaderbyn.
Det är också imponerande.
