FÖLJ OSS
.
KRÖNIKA
Vem fasen tror att känslorna ska försvinna?

Henrik Leman:

Vem fasen tror att känslorna ska försvinna?


17 januari

KRÖNIKA. Känslor säljer hockeyn. Jag kan ibland önska att det skulle hetta till oftare.
Men det här att vi skulle gå mot en känslolös hockey för att det inte är okej att gnälla på domarna – vad är det för jävla trams, rent ut sagt?
Ge mig Marcus Sylvegård framför Dick Axelsson åtta dagar i veckan.


Presenteras i samarbete med ATG 

Hockeypubliken älskar när det brinner till i skallarna hos spelarna, eller ledarna, för den delen.

Det bor en liten Niklas Holmgren i de flesta:

”NU BLIR DET KÄNSLOR!!”

(eller om det är Åke Unger som kör med den, Holmgrens är kanske ”gurgel”, jag minns inte, men det spelar mindre roll för sammanhanget)

Det är möjligt att hockeyspelare som blir lite småförbannade på varandra kan verka stenåldersartat, att det är öppet mål – för de som är lagda åt det hållet – att beklaga sig över ett skevt machoideal, men fakta kvarstår:

Känslor ökar intresset.

Känslor säljer biljetter.

Och:

Känslor lägger sig snabbt, ofta är lirarna rätt bra kompisar när matchen är över.

Jag älskade när Marcus Sylvegård gav sig in och vevade i Färjestads bås i helgen, han stod upp för sin lagkapten Fredrik Händemark som först blev intacklad och sedan attackerad av flera motståndare.

Malmö må ha förlorat matchen. Men Malmö vann en massa i lagmoral, ”en för alla, alla för en”-bygget fick en våning till.

## Känslorna som visades i Löfbergs Arena gav eko i Hockeysverige.

## Jag lovar att de var bra för sporten.

## DETTA ska hockeyn vara rädd om.

Men – när det i efterdyningarna till Dick Axelssons avstängning snackades om risken för att hockeyn var på väg att bli känslolös, full av robotar, då tog jag mig för pannan.

Att stå upp för sin lagkamrat på isen – det är att visa känslor.

Att efter matchen stå inne i spelargången (Axelsson) och skrika efter domarna – det är bara dumt.

Att håna disciplinnämnden i media efter en avstängning (Niclas Andersén) – det är bara fånigt.

Jag såg de som på fullt allvar var oroade för en framtida hockey utan känslor när Axelsson stängdes av, och det gjorde mig lika delar förvånad och bekymrad.

## Förvånad för … vem fasen tror att känslorna i hockey ska försvinna bara för att man inte får kasta hur mycket skit på domarna som helst?

## Bekymrad för … det är möjligt att avstängning var för hårt, att samtal, bara böter, smäll på fingrarna varit bättre, men när fokus hamnade på ”stackars Dick” och inte respekten för domarna, då var det allt annat än bra.

Låt mig klargöra: med mitt humör hade jag kunnat göra precis vad Dick Axelsson gjorde, så jag sätter inte ens foten i stigbygeln på den höga hästen.

Däremot skapar bestraffningen av djurgårdsprofilen inte på något vis en känslolös hockey.

DET är min poäng.

***

Hatten av för svenska hockeyfans – ni är fantastiska. Sträck på er, allihop.





Henrik Leman
.


Dela artikel




.
.
.
.




Ansvarig utgivare: John Falck
© HockeyNews.se


Till toppen av sidan
expand_less
.
.
.
.