Presenteras av Coolbet – odds från SHL till Hockeytvåan
Torsdagen den 7 mars ringde Sune Bergmans telefon. Det var Vita Hästens Kent Näsström.
Den allsvenska jumbon hade en match kvar att spela, var redan klara för kvalseriespel och kände att de var tvungna att göra en förändring på tränarsidan.
Leif Strömberg arbetsbefriades och frågan gick till Bergman.
– Det gick fort så in i helvete, säger Bergman. Jag fick en dag på mig att bestämma mig och dagen efter körde jag ner hit. Jag funderade väl lite först eftersom det är svårt att göra så mycket med ett lag som man har så pass kort tid. Det är bara att låta dem spela som de är vana vid och sen försöka fixa till lite detaljer, men det går inte att föra in ett helt nytt spelsystem på en vecka, det funkar inte. Då blir de alldeles yra, hehe.
66-årige Sune Bergman hade egentligen gått i pension. Efter sex år i norska Frisk Asker lämnade han Norge våren 2018.
– Jag hade väl kunnat tänka mig att ta något därefter också, men då skulle det vara något extra, säger han. Men man blev ju orolig.
Orolig?
– Ja, man har ju hållit på med det här i 50 år, både som spelare och ledare, och så helt plötsligt... Jag klättrade lite på väggarna där ett tag. Jag har inte gjort någonting. Jag har gått ut med hunden och såna grejer och försökt motionera en del, men alldeles för lite kanske. Och så har jag sett mycket hockey. Jag tänkte väl att det kunde vara kul att gör något, säger han.
Sune Bergman fick lite drygt en vecka på sig att styra upp ett Vita Hästen som saknade en hel del självförtroende efter väldigt många förluster under säsongens gång.
När Bergman kom in hade laget dessutom stora problem offensivt. Hästen avslutade Hockeyallsvenskan med att göra ett mål på fem matcher.
Det syntes även på träningarna.

– De har gjort alldeles åt helvete för lite mål. De gjorde ett de mål sista fem matcherna, men nu har vi i alla fall gjort tre i varje match. Men det är just målskyttet vi har jobbat med, att försöka komma in på mål och verkligen gå på mål. Det är ju så de flesta målen görs nuförtiden, det är returer och skymningar. Om målvakten ser pucken så räddar han den oftast också. Där har vi blivit bättre, men det kan bli ännu bättre, säger han.
Var självförtroendet dåligt när du kom in?
– Ja ja, och det syntes ju i de första matcherna också. Mot Hudiksvall ledde vi med 2–0 och då var det panik i slutet, med en massa icingpuckar hit och dit. Man blir liksom van vid att förlora och rädd för att vinna. Det måste man få bort. Men nu har vi vunnit några matcher så det har blivit bättre. Som mot Almtuna senast, då var det ganska lugnt trots att de gjorde 2–1, vi spelade på ändå. Om det hade hänt i första matchen så vette fan hur det hade gått.
Vita Hästen har vunnit tre av sina fyra inledande matcher i kvalserien. Man har en plump, 3–5-förlusten hemma mot Tranås, men har sett ganska stabila ut i övrigt.
I eftermiddag gästar kvalseriejumbon Boden Himmelstalundshallen.
– Jag har sett dem på video flera gånger, så jag har bra koll och vet hur de spelar. De spelar lite småfult och försöker provocera så det gäller att vara kyliga. De har spelat på samma sätt hela året och är vana vid det. Om vi kommer in i det spelet så är de bättre än oss.
Spelar det någon roll att de i princip är borta?
– Nja, det tror jag inte. I de matcher de har spelat hittills har de jobbat på som fan, så det är inget fel på det. Vi måste som sagt vara kyliga och starka på pucken, främst i egen zon, och få ut pucken, för de forecheckar med tre spelare, ibland fyra. Har men ett bra förstapass där så har man kanske spelat bort två-tre stycken redan.
Det återstår sex matcher av kvalserien och ungefär två veckor av säsongen.
Frågan är om det är det sista Sune Bergman gör som tränare. Hans inhopp i Vita Hästen är bara tillfälligt.
– Ja, så känns det.
Så det är inte tal om att förlänga?
– Det vet jag inte.
Men det är kul att vara tillbaka?
– Ja, speciellt när man vinner. Sen har man har saknat det där tugget i omklädningsrummet som man har hållit på med i 50 år. Jag vill ju gärna tugga lite.
Här kan du läsa mer om Hockeyallsvenskan




