Svenskarna med central roll i den norska ishockeyn: "Nybyggaranda"

Håkan Södergren har varit ligachef i 13 år för norsk ishockey och Jörgen Lindgren har varit kommersiell chef i drygt ett och ett halvt år.
Tillsammans ser de en utveckling av den norska ishockeyn på flera plan.
– Det finns en nybyggaranda och entreprenörsanda där man vill att hockeyn ska växa och ta en större plats i Norge, säger Jörgen Lindgren till HockeyNews.se.
– Nu är den faktiskt den största inomhusidrotten i Norge, den är större än handboll publikmässigt och fler och fler ungdomar, kvinnor och flickor som spelar, säger Södergren.

Som ledare anlände Håkan Södergren till den norska hockeyn 1997 när han blev sportchef i Vålerenga, en roll han hade i sju säsonger. Med start 2009 blev han sedan ligachef i Norge.

Förra säsongen var hans sista och när han nu blickar tillbaka på tio år som ligachef ser han en ishockeynation som tagit steg framåt, men som ur vissa aspekter ser ut som den gjorde när han tog över Vålerenga under sommaren för 23 år sedan.

– Då måste man ha något att jämföra med, någon referenspunkt. Första juli 1997 tog jag över Vålerenga och var där i sju år som sportchef och då var det helt tomt. Då var ishockeyn stor i Oslo och på Östlandet som det heter och så hade Lillehammer och Hamar två fläckar som det var hockey på. Det hade varit rätt så bra drag i Trondheim och det hade funnits i Bergen, säger han och fortsätter:

– Och på något sätt så står man och stampar på samma ställe egentligen, som man gjorde då.

Det är fortfarande ett fåtal orter där sporten är stor i dagsläget.

– Trondheim har mer eller mindre ersatts av Stavanger som kommit upp som en ledande klubb i landet mycket tack vare ett par initiativrika ägare som har lite pengar som satte igång ett projekt med att bygga en ishall, som på det sättet skjutit lite av hockeymakten inifrån östlandet vidare utåt. Det är den stora förändringen i norskhockey, att man fått en treklöver med Oslo, Hamar och Stavanger som skapat en rivalitet som gjort att det blir lite mer schvung runt hockey rent generellt.

För att ta större steg framåt på de icke sportsliga delarna har den norska ishockeyn vänt sig till Sverige för hjälp.

Sedan december 2018 har den tidigare SHL-vd:n Jörgen Lindgren jobbat för ligan som kommersiellt ansvarig.

– Om man ser på den tid jag varit så går det framåt. Intresset för hockeyn i Norge ökar och därmed ökar också det intresset bland de kommersiella aktörerna att vara med, sedan har ju corona kommit och ställt till det, men sett över ett och ett halvt år så har intresset ökat, säger han.

Håkan Södergren är ett återkommande inslag i Viasats hockeysändningar. Foto: Bildbyrån

En del i att bli starkare som liga har inneburit att man nu jobbar mot en ligaorganisation som fungerar på liknande sätt som SHL gjort inom den svenska ishockeyn.

Tidigare har man saknat en stark central röst som kan driva frågor för hela ligan.

Tidigare har ligaorganisationen bestått av endast Håkan Södergren.

– Det sattes en strategi, innan jag började, att man skulle etablera en ligaorganisation som bestod av mer än en person. Så det har väl varit där, att som i alla andra delar när man etablerar något, att hitta balansen mellan klubb- och ligaorgansiationen, och få utrymme att växa. Och det tycker jag att vi gör, fler och fler klubbar ställer sig bakom våra tankar och idéer. Sedan ska det ju till att göras affärer och strukturer, säger Lindgren som menar att han hittills ställts inför framförallt två utmaningar i sitt jobb.

– Men man kan väl säga att det varit, ett, sätta sig in i den norska marknaden och två, hitta relationer till klubbar och skapa en förståelse varför ligaorganisationen ska vara som den är.

LÄS MER: Här är förre Djurgårdsprofilens nya uppdrag: "Går in i en ny era"

Ur vissa avseenden har däremot den norska ishockeyn tagit större steg framåt än vad den svenska motsvarigheten gjort menar Södergren.

– Generellt skulle jag vilja säga att ishockeyn har utvecklats mer i Norge än i Sverige de senaste 15 åren, då menar jag utifrån de förutsättning man hade för 15 år sedan. Då var det två femmor i varje lag och man tränade ishockey när man inte gjorde något annat. Det var ingen professionell inriktning på någon organisation utan det var lite halv amatörism skulle jag vilja säga, säger han och fortsätter:

– På så sätt menar jag att ishockeyn har gott framåt rätt så fort, men sedan har andra idrotter och andra länder också gjort det vilket gör att det avstånd som man har varit ganska konstant.

Vad har den största skillnaden varit för dig jämfört med ditt jobb i Sverige?

– Den stora skillnaden med SHL och Elitserien så är det att där har organisationen under lång tid, så där fanns och finns det en organisation. I Norge har det varit en liten organisation, men där har klubbarna gjort det väldigt bra lokalt och regionalt men man har inte haft den centrala funktionen utöver Håkan som gjort ett fantastiskt jobb. Så här börjar vi med att bygga från grunden, men det finns en nybyggaranda och entreprenörsanda där man vill att hockeyn ska växa och ta en större plats i Norge.

Jörgen Lindgren, tidigare vd för SHL. Foto: Bildbyrån

Intresset för ishockeyn i Norge har stadigt ökat genom åren och den är nu den näst största publiksporten i landet, endast slagen av fotbollen.

Trots det så är det fortfarande en liten sport, där intresset för sporten inte spridit sig till allmänheten på samma sätt som den gjort i till exempel Sverige.

– Hockeyn har inte fångat någon större publicitet eller fått fäste bland de som inte håller på med det själva, det är den drastiska skillnaden mellan Sverige och Norge. I Sverige finns en ishall även på de små orterna, säger Södergren och fortsätter:

– Det har aldrig varit en allemans sport utan funnits på vissa ställen. Men nu är den faktiskt den största inomhusidrotten i Norge, den är större än handboll publikmässigt och fler och fler ungdomar, kvinnor och flickor som spelar. Man har börjat få det här trycket som är i Sverige på de flesta ställena, att det inte finns tillräckligt med isyta för att få tag i fler som vill spela. Det är en jättestor förändring jämfört med de tidigare 10-20 åren, nu är det tryck på arenorna överallt.

LÄS MER: Förre Brynäsprofilen blir sportchef i norska storklubben: "Glada att han tackat ja"

För att sporten ska växa ytterligare finns framför allt ett hinder enligt Södergren – bristen på ishallar.

Enligt det Norska ishockeyförbundet finns det i nuläget 50 ishallar i bruk i landet.

– Om du tittar på landet så har du extremt lång kuststräcka och där ligger många av tätorterna. Tänk dig Göteborg eller Skåne utan ishallar, det är samma i Norge kring hela kuststräckan. Har man ingen ishall kan man inte bedriva en vinteridrott för det regnar ena dagen, snöar den andra och blåser horisontellt den tredje. Så det är definitivt den största utmaningen för dem, säger han.

***