Coronakrisens spår på spelarmarknaden i Europa: "En dominoeffekt"

I Tyskland, Österrike och Schweiz var ligorna snabba med att ställa in hockeysäsongen till följd av coronapandemin.

Även Norge och Danmark reagerade snabbt. I Finland och Sverige avvaktade man lite, men den 15 mars fattade Svenska ishockeyförbundet beslut om att ställa in säsongen.

Flera veckor senare följde KHL efter som den sista av de stora europeiska ligorna.

Följdverkningarna är många och ännu har inte klubbarna kunnat se den slutliga omfattningen eftersom coronasmittan är långt ifrån över.

Den 30 april går många spelares kontrakt ut och marknaden är full av spelare som ännu inte har gjort klart med ett jobb för nästa säsong som inleds den 1 maj, enligt kalendern.

– Det här resandet, att titta på matcher och träffa klienter, har i princip upphört och det är jättetråkigt, att man inte får se några hockeymatcher. Det är ändå därför man älskar det man håller på med, att man får vara ute på sitt arbetsfält och stå och sniffa svett utanför omklädningsrummen och träffa grabbarna, säger spelaragenten Christian Sjögren till HockeyNews.se.

Han bekräftar bilden av att många spelare ännu inte har kontrakt klart för nästa säsong.

– Om man tittar på marknaden, med tanke på att många klubbar både i Sverige och utomlands, har dragit åt svångremmen, och vissa har till och med stoppat att sajna spelare, främst utomlands, gör att det blir många spelare som är lediga, säger Sjögren.

Patrik Hersley lämnar Spartak Moskva och letar nytt jobb i första hand i KHL och Schweiz. Foto: (c) photo.khl.ru Vladimir Bezzubov.

– Det är både toppspelare och spelare som vill in i ligor, alltså från allsvenskan till SHL exempelvis, eller från SHL till KHL. Det blir en dominoeffekt. Det blir stopp överallt, vilket gör att man helt enkelt får spelare som är oroliga. De har räkningar som ska betalas som alla andra. Oroliga familjer. Barn som ska försörjas. Det tror jag inte alla kanske tänker på heller, att hockeyspelare är vanliga människor precis som dig och mig, som är beroende av försörjning.

Sjögren understryker:

– Sedan är det inte extra synd om dem, det är inte det jag säger. Men det var lite som jag skrev på Twitter om ett uttryck där någon journalist hade skrivit att det är vårrensning i någon eller några klubbar. Det där tycker jag är ett gammalt och förlegat uttryck. Oavsett vad killarna tjänar är det fortfarande människor och familjer vi pratar om.

Märker du av att klubbarna vill försöka handla ner lönerna?

– Jag har inte upplevt det i kontraktsförhandlingarna i Sverige än, att man diskuterar lönesänkningar – man är dock kyligare att sajna vissa typer av spelare. Däremot är lönesänkningar väldigt tydligt utomlands. Jag har till exempel några killar i Finland som antingen har blivit permitterade eller har fått gå ner i lön. Jag tror det är mellan tolv och 20 procent som de har fått gå ner i lön rakt av. Det har varit fackförhandlingar. Där har det slagit ganska tufft.

– Eftersom det finns många spelare på marknaden kanske man är lite mer angelägen om att få ett jobb och kanske gå ner lite i lön. Jag kände igen situationen själv från lockoutåret (2004/2005) när jag själv var spelare. Det är lite panik, man får ta det jobb som erbjuds i princip, säger Sjögren, som spelade för Brynäs den säsong då de utestängda NHL-stjärnorna i väntan på att förhandlingarna i Nordamerika skulle bli klara åkte till Europa och elitserien (SHL) för att hålla igång.

Det gjorde att konkurrensen om platserna i Sverige var sanslöst tuff.

I KHL påverkas förstås också klubbarna av coronakrisen. De klubbar som har finansiärer i oljebranschen känner viss oro, mycket på grund av osäkerheten på oljemarknaden med fallande priser, att det ska leda till minskat stöd.

LÄS MER: Här är de 20 hetaste spelarna som är kontraktslösa i SHL

Admiral Vladivostok har tvingats dra sig ur KHL kommande säsong då kommunen drog in pengarna till KHL-klubben för att istället lägga dem på att bekämpa coronapandemin.

Det var hit Luleåmålvakten Joel Lassinantti hade tänkt flytta kommande säsong, enligt podden Sanny & Svensson.

Joel Lassinantti har ett utgående kontrakt med Luleå och blickar mot spel utomlands. Foto: Bildbyrån.

Neftechimik Nizjnekamsk har tvingats gå ut på sin hemsida och dementera uppgifter om att klubben skulle dra ner på sin spelarbudget.

Severstal Tjerepovets är en annan klubb som uppges bli hårt drabbad av effekterna av coronakrisen.

– Jag har en ständig inre känsla av att Severstal hänger på fallrepet. Det tycks mig som att det inte kommer att hålla länge, även om jag verkligen inte skulle vilja att det blir så, säger KHL-agenten Sergei Isakov till ekonomisajten RBC.

Enligt Isakov är det inte de lägre lönerna i KHL som i första hand kommer att påverkas av coronakrisen.

– Jag tror att majoriteten av spelarna inte kommer att påverkas av lönesänkningar. Vi talar om en till två procent av de hockeyspelare som hade kontrakt med för höga löner.

Metallurg Magnitogorsks lagkapten Sergei Mozyakin är en av de som drastiskt kommer att tvingas att gå ner i lön för att hitta ett jobb i KHL.

Lag som Sibir Novosibirsk och Traktor Tjeljabinsk har lärt sig av tidigare misstag och det finns även lag som vill höja lönetaket som ska ligga på 900 miljoner rubel, motsvarande 125 miljoner kronor.

En annan etablerad KHL-agent, Sergej Paremuzov, ger sin bild av läget i den ryska ligan.

– Förhandlingar med klubbarna är ganska svåra. Många av mina klienter är nu utan kontrakt. Under de mer än 20 år som jag har varit i agentbranschen har situationen varit annorlunda, till exempel var det en kris 2008/2009. Men jag kommer inte ihåg en situation som är mer komplicerad än den nuvarande. Lönerna faller verkligen. Spelare som har tjänat 10-15 miljoner rubel kommer i regel att kunna tjäna samma pengar. Det är de högst betalda hockeyspelarna som drabbas allvarligt, säger Paremuzov till RBC.

LÄS MER: Här är KHL-svenskarnas jättelöner

Han pekar också på de orosmoln som finns vid horisonten.

– När gränserna öppnas, kommer det att bli nya utbrott av viruset? Allt sånt här leder till nervositet. Dessutom upplever vissa klubbar systemkriser även utan pågående situation och försöker starta om, säger Paremuzov.

Den dominoeffekt som Christian Sjögren pratade om inledningsvis försvårar hans arbete att hitta nya arbetsgivare till sina spelare.

Men ingenting är omöjligt.

– I min roll handlar det om att jobba ännu hårdare. Det handlar om att ringa det där extra samtalet, att skicka det där extra mejlet, att ligga på klubbarna, för att vara uppdaterad, att så fort det finns en lucka, så fort det finns ett lag som har möjlighet att sajna spelare, där styrelsen har tagit ett beslut att nu kan vi sajna spelare igen, då måste man vara där och hugga, säger Sjögren.

Han tillägger:

– Det är det som är den största skillnaden. Man måste vara up to date varje dag för varje klubb och se vad det finns för möjligheter. Man får lägga in en extra växel helt enkelt.

***

Riktigt bra? Värd en hamburgare – för en månads läsning? Swisha till 123 529 7163.