Valde Linköping – mycket tack vare assisterande tränaren

För en dryg månad sedan blev det officiellt att Anton Mylläri inte blir kvar i Malmö. Efter två säsonger i Redhawks fick 28-åringen beskedet att det inte blir någon förlängning av hans kontakt.

– Det blev ett lite tråkigt slut med Malmö, att vi inte kunde förlänga. Det var ett politisk beslut, säger Mylläri och utvecklar:

– Malmö var jättenöjda med mitt spel, i alla fall vad de sa till mig. Men jag var den enda backen utan kontrakt. Man vill alltid göra något nyförvärv och då berättade de att det hade blivit för dyrt att signa mig och sedan göra sig av med någon annan. Det blev ett politiskt beslut. Jag vet som sagt att de var nöjda och jag trivdes bra, men ibland blir det så, säger han.

Hade du velat stanna i Malmö annars?

– Jag var lite inställd på att stanna eftersom det gick så bra och jag fick mycket beröm runt omkring. Det var många som sa att det skulle ordna sig med kontrakt, men när det väl kom till kritan fanns det inte plats. Det kom lite som en chock. Men de behövde ta lite tuffa beslut och sånt får man acceptera, säger Mylläri.

Efter två säsonger i Malmö lämnar Mylläri Skåne för spel i LHC. FOTO: Bildbyrån.

När det inte blev någon fortsättning i Malmö fick Mylläri tänka om, och vid det laget visste han om att LHC var intresserat.

– De var sugna tidigt. De ringde dagen efter vi hade åkt ur kvartsfinalen mot Frölunda. De ringde och kollade läget. Jag sa att jag var öppen för det mesta. 

– Linköping har något bra på gång och i och med att de var väldigt måna om att få dit mig känns det jättebra, säger han.

Var det givet att gå till Linköping, eller fanns det andra alternativ?

– Agenten kollade läget och det fanns lite andra intressenter, men jag kände från början att Linköping låg bra till. Jag har hört mycket gott om Klas Östman, backcoachen, också. Han har jag surrat med tidigare, säger Mylläri.

28-åringen gick till Malmö från allsvenskt spel med Västerås inför säsongen 2017/18. Redan då var det mer aktuellt med Linköping och han träffade faktiskt Klas Östman då.

– Vi hade ett möte i Katrineholm, för att komma ifrån Västerås och Linköping, för att ingen skulle veta att vi träffades. Därefter har jag surrat lite med honom efter varje match. Jag gillar det han säger. Det verkar vara en bra person och en bra tränare. Det känns som att han är lite lik Martin Filander i sin repertoar. Jag har haft Martin länge och jag har trivts med honom, men det kan vara bra med lite omväxling, säger Mylläri.

Vad tycker du att du har utvecklat under dina år i Malmö?

– Allt. Det är ett stort steg från allsvenskan till SHL. Första veckorna var det lite tufft, men jag kom in i det bra. Jag har varit kreativ och rätt kylig med puck och kan leverera förstapassningarna. Sedan har jag tagit stort ansvar defensivt i Malmö och förhoppningsvis kan jag få en större offensiv roll i Linköping. Det känns som jag har det i mig. Det har känts som att jag har varit en rätt trygg pjäs i Malmö där de har kunnat slänga in mig i olika situationer, säger han.

I vilken roll ser Linköping dig?

– De vill utnyttja mig lite mer i offensiven, att jag ska hänga mer lite mer i anfall. Jag har rätt bra skridskoåkning och tycker att jag har blicken för det också. Det var en av grejerna som ”Pajen” (Niklas Persson, LHC:s GM) tror att de kan utveckla hos mig, säger Mylläri.

Mylläri ser fram emot att jobba med Klas Östman, assisterande tränare i Linköping. FOTO: Bildbyrån.

Än har flyttlasset till Linköping inte gått för Mylläri utan han är kvar i Västerås.

– Jag ska till Linköping i veckan. Jag har en tränare (Rikard Robbins) här i Västerås. Vi är några hockeykillar, Patrik Berglund och några grabbar till, som kör med honom. Jag har kört med Rikard i några år och det är en träning som funkar väldigt bra för mig. Nu ska jag till Linköping i veckan och lära känna folket där, säger han.

Kommer du köra sommarträningen i Västerås i sommar?

– Vi har inte pratat om det, men jag ska förs försöka vara i Linköping så mycket som möjligt. Men jag har inget boende i Linköping än. Det blir att flänga lite fram och tillbaka, men det är inte så farligt långt, bara två timmar, säger han.