Tränaren om importerna: "Tur vi valde honom"

Troja-Ljungby hoppas hålla sig kvar i Hockeyallsvenskan för första gången sedan 2013. 

Två gånger de senaste dryga tolv åren har man försökt, men åkt ur direkt. 

För att lyckas den här gången har Jens Gustafsson valt att behålla en stor del av truppen från Hockeyettan, kryddat med tio nyförvärv varav fyra importer. 

Samtidigt är det ett lag fullt med allsvensk rutin – bara sju av spelarna har noll erfarenhet av spel i Hockeyallsvenskan sedan tidigare. 

– Nästan hela laget har spelat i Hockeyallsvenskan förut. Men det är många av dem som inte fått fotfäste där. Men det är flera som spelat 50-100 matcher i ligan förut. Jag tycker det är fel att säga att det är ett division 1-lag, säger Jens Gustafsson. 

Styrkan hos laget är sammanhållningen från flera år tillsammans. 

– En stark grupp, många spelare som kan systemet, då går det snabbare att få alla konsekventa i vårt system. Allt går lite fortare i HA men om man ska hårdra det så åker spelare inte fortare i HA, men det är oftast spelet utan puck där allsvenska spelare är lite bättre. Det är bättre på att hitta jämnheten i vårt spel. Stora utmaningen nu är vi inte möter några lag där vi kan spela risigt och det sedan räcker med en bra tredjeperiod.

Men han har också kryddat laget med fem importer.

För Hockeynews ger han sin syn på var och en av dem. 

Zach Wytinck, back

– Bonnapojk från kanadensiska prärien. Jävligt bra spelare. Otrolig skridskoåkning, han kommer vara ett stort utropstecken. Många i media kommer prata om honom under säsongen. Fin offensiv uppsida men bra tvåvägsspelare också. 

Jens Gustafsson berättar att man även hade Clay Hanus på sitt bord, och valde mellan honom och Wytinck. Hanus gick istället till Kalmar, men valde att lägga av med hockeyn före seriepremiären. Troja valde Wytinck för dennes tvåvägs-egenskaper. 

– Tur att vi valde honom, skrattar Jens. 

– vi tyckte Hanus var bra, men väldigt offensiv. Vi kommer inte ha råd med så offensiva backar. Satt och kollade på honom när de mötte Zachs lag, det var så vi upptäckte honom. Han har också en offensiv uppsida men helt annat tvåvägsspel.

Allan McShane, center/ytterforward

Den av importerna som spelat i HA tidigare, Tingsryd – vilket ger honom en kortare startsträcka i anpassningen.

– Ja, det tycker jag. Han är mer en playmaker. Center. Han vet vad ligan handlar om. Står för ett passningsspel, sätta upp lagkamraterna. 

Giordano Finoro, ytterforward

– Den som haft det tuffast av dem (importerna) hittills. Lite kantig kanadick. Inte kommit till sin rätt än i svensk hockey, som är ganska defensiv. Alla backcheckar. Stor och tung forward.  

Finoro är också nära vän med McShane:

– De är bra kompisar, bor nära varandra i Kanada. De spelade i Asiago ihop. ”Gio” gjorde 25 mål i ICEHL, ligan där jag var. Just för att de kände varann, gjorde att vi testade det. 

Brady Risk, ytterforward

– Också en som överraskat positivt. En ettrig, intensiv, kvick spelare med väldigt bra skott. Behöver växa in i det, ”när var hur” i svensk hockey. Spelar lite ett högriskspel. Otroligt tuff för sin litenhet. Svårt att jämföra med någon annan, men kanske lite som Steve Saviano (stor succé i Växjö en gång i tiden), för de som minns honom.