Ebba Grön-referensen i ingressen anspelar naturligtvis på att bandet var verksamt under samma period som bandet Noice, där Linus Klasens pappa Robert rattade trumsetet lika skickligt som Klasen junior styr upp powerplay.
Men vi släpper den referensen nu för att istället kasta oss in på vad 40-åringens återkomst i Björkängshallen kommer innebära för ligan i stort och Huddinge som lag.
Jag kan inte påminna mig om att Hockeyettan haft så här pass många profiler på en och samma gång. August Tornberg och Niclas Burström in i Boden, Kim Tallberg förstärker Tingsryd och i Vita Hästen har “Macke” Eriksson två år kvar på kontraktet. I de djupaste smålandsskogarna sitter en av Sveriges just nu hetaste talanger Wiggo Sörensson och förbereder sig för Boros jungfrufärd i Hockeyettan.
Just det faktum att Sörensson och Klasen kommer spela i samma liga är lite vackert på något sätt. Inte för att de påminner om varandra som spelare, utan för att vi kanske aldrig haft en hetare junior i ligan sedan just Linus Klasens 62-poängssäsong för Huddinge 05/06.
Klasens och övrigas intåg i ligan gör även att riksmedia kommer sätta en betydligt större lupp på Hockeyettan än tidigare. Jag avundas inte Sportbladets Marcus Leifbys reseschema i vinter där han ena dagen ska testa en kokt med bröd uppe i Boden för att sedan hasta ner till Norrahammar för att testa en Tuppen special tillsammans med Jesper Thörnberg och Daniel Glad på Happy Time mitt emot vårdcentralen i samhället.
Jajemän. Den forne SHL-spelaren David “Tuppen” Fredriksson har en pizza uppkallad efter sig på det lokala haket. Fredriksson som förövrigt lirade tillsammans med Klasen någongång där på stenåldern. Happy Time är också ett favorithak för NHL-spelaren Kevin Fiala sägs det. För att bjussa på lite kuriosa.
Okej. Klasen har passerat de 40 och är naturligtvis inte den spelare han en gång var. Men 39 poäng i allsvenskan säsongen 25/26 skvallrar ändå en hel del om kapaciteten han besitter fortfarande.
Man brukar säga att en spelare inte gör något lag, men det finns vissa spelare som är undantaget det talesättet. Linus Klasen är en sådan. Så fort motståndarna råkar dra på sig en utvisning så kommer #86 skrinna ut på isen och framkalla skrämselhicka. Han kommer dra på sig bevakning och skulle han mot förmodan inte hitta fram med någon genial passning så skapar det ändå ytor för hans medspelare.
Kan vi vara överens om att mantrat hos 19 av de 20 coacherna i den södra ettan inför matcher kommer vara: “Dra inte på er onödiga utvisningar!”
Oavsett om det blir en eller 38 matcher i Huddingetröjan för Linus Klasen så kommer det sättas avtryck som det kommer pratas länge om i Björkängshallen.
