Vare sig Tom Hedberg eller Simon Åkerström spelade när AIK slog in matchbollen mot BIK Karlskoga och säkrade avancemanget till den allsvenska finalen där Djurgården väntar.
Det är backar som i slutspelet har legat på nästan 20 minuter i istid per match.
Simon Åkerström var inte med när AIK återupptog isträningen på Hovet under måndagen. Han satt tillsammans med långtidsskadade Jesper Emanuelsson på avbytarbänken och tittade på.
För Åkerström kan resultatet från ett läkarbesök under måndagen fastställa hur det blir med spel i finalen. Och när och om.
Åkerström hoppfull
Man han låter hoppfull att det blir spel inom kort. Den första finalen är bara 48 timmar bort.
– Ja, det är jag ändå. Sedan tidsmässigt har jag ingen koll på just nu utan det är det vi förhoppningsvis får veta senare idag, säger Åkerström till Hockeynews.
Tom Hedberg såg ut att kunna träna för fullt igen. Han har missat fem av 13 slutspelsmatcher.
– Det står bra till. Nu har jag tränat fullt idag och är taggad, säger Hedberg.
"Vi tog två dagar ledigt"
AIK:s huvudtränare Roger Melin gav spelarna ledigt efter att det blev klart med final.
– Jo, det var skönt, absolut. Vi tog två dagar ledigt och det var nog viktigt för oss. Det har gått i ett. Sju matcher mot Björklöven och sex matcher här. Jag tror det var viktigt för alla att vila både huvud och kropp, säger Melin till Hockeynews.
Tom Hedberg är förväntansfull inför mötet med Djurgården.
– Jag tror att det kommer att bli ett stort följe och roligt för alla i Stockholm som gillar hockey.
Har ni en fördel av att ha vunnit tre av fyra derbyn mot Djurgården i grundserien?
– Jag vet inte. Jag skulle säga att vi mår bra som lag och har byggt upp ett självförtroende framför allt sedan ”Rogga” kom in under hela säsongen som jag tror att vi alla känner att vi är glada att vi har, säger Hedberg.
Vad har ni gjort för att få till den delen?
– Det får du nästan fråga Roger om, vad det är han har gjort. Sten för sten började vi bygga upp bättre självförtroende. Vi hade den där streaken (16 raka vinster) och det bara kändes som allting klickade. Alla kunde lita på alla. Vi visste att vi hade det i oss, säger Hedberg.
