Så bra är AIK i slutspelet – betyg på spelarna

Betygskala:

1 = Underkänt
2 = Nej, det här håller inte
3 = På väg åt fel håll
4 = Behöver lyfta sig lite
5 = Godkänt
6 = Mer än godkänt
7 = Bra
8 = Jättebra
9 = Strålande
10 = SHL-klass

Målvakt

Victor Brattström, betyg 8

Jonathan Stålberg, betyg 6

Kommentar: Det började oväntat skakigt för grundseriens bästa målvakt Brattström, men när AIK behövde Stålberg så klev han fram och gjorde ett bra jobb. Sedan kunde Brattström kliva in i handlingen igen och svarade för några avgörande räddningar. Känns het inför semifinalerna, även om statistiken med 16 insläppta på fem spelare matcher ser bra ut.

Backar

Viggo Gustafsson, betyg 6

Alfred Barklund, betyg 8

Filip Windlert, betyg 7

Simon Åkerström, betyg 6

Tom Hedberg, betyg 6

Gustav Sjöqvist, betyg 5

Macoy Erkamps, betyg 7

Eric Norin, spelat för lite för att betygsättas

Kommentar: Är det någon back som verkligen tagit en ledande roll är det Barklund, men det är egentligen ingen som faller ur ramen så här långt. Klart att förväntningarna också är högre på vissa, som Åkerström och Hedberg, och betygen blir därefter. De kan båda ta större plats i det offensiva spelet, men gör det bra i egen zon och det är av högst prioritet för en back. Nu är även Norin tillbaka och gjorde två assist i comebacken i match sju.

Forwards

Gerry Fitzgerald, betyg 8

Jordan Bellerive, betyg 9

Daniel Muzito Bagenda, betyg 7

Scott Pooley, betyg 8

Jesper Emanuelsson, betyg 9

Daniel Ljungman, betyg 8

Oscar Nord, betyg 7

Christoffer Björk, betyg 7

Albert Sjöberg, betyg 6

Lukas Zetterberg, betyg 6

Oskar Magnusson, betyg 7

Theo Hårdstam, betyg 5

Rasmus Rudslätt, betyg 6

Oliver Tärnström, betyg 5

Kommentar: De ledande spelarna leder, och det var en stor skillnad i kvartsfinalen mot Björklöven. Bäst betyg får Bellerive, som jag verkligen är svag för, och Emanuelsson, som tagit enorma kliv i de här matcherna där han visat sin mångsidighet och faktiskt tagit stort ansvar när det dragit ihop sig i matcherna. Men även här är det ingen som faller ur ramen, även om det på sina håll finns högre potential att uppnå. Spelare som också förtjänar ett omnämndnade är Fitzgerald och Ljungman, som dragit ett stort lass som centrar. Hur Pooley och Muzito Bagenda kommit tillbaka från skadorna är starkt. Pooley var petad i två matcher men skakade av sig det och klev fram som matchvinnare i både match sex och sju. Det är värt ett högt betyg i sig.