Publikligan i södra ettan: Här ökar och minskar publiken

Publiksiffrorna är en nyckelfaktor för att klubbarna ska få ekonomin att gå ihop. Mycket publik ger bättre förutsättningar att värva starka spelare och bygga lag som kan utmana högt upp i tabellen. Men vilka klubbar lockar flest åskådare, och hur har publiken utvecklats under de senaste fem säsongerna?

Hockeynews har sammanställt publiksiffrorna för södra Hockeyettan. Statistiken visar både tydliga publiklag och klubbar där publikutvecklingen går åt olika håll. Men siffrorna behöver också sättas i sitt sammanhang. Säsongen är fortfarande ung och enkronasmatcher kan påverka publiksnittet rejält.

Publikökning under säsongen

Som tabellen visar har elva lag ökat sitt publiksnitt jämfört med föregående säsong, medan sju har minskat. Två klubbar, Boro/Vetlanda och Grums, saknar jämförbara siffror från förra säsongen i Hockeyettan.

Den största procentuella ökningen står Tranås och Västervik för. Båda klubbarna har dock redan spelat sina enkronasmatcher, vilket har bidragit till att lyfta snittet.

I Tranås fall har det dessutom spelats en jubileumsmatch. Det är därför svårt att dra slutsatsen att det ordinarie publikintresset har ökat lika mycket som det totala snittet antyder.

I andra änden finns Halmstad, som har tappat rejält i den preliminära statistiken. Men klubben brukar arrangera två enkronasmatcher som lockar storpublik, och ingen av dem har spelats ännu. Det gör att Halmstads nuvarande snitt inte är helt jämförbart med förra säsongens slutresultat.

Publikutvecklingen över fem år: En viss nedgång

Om man begränsar jämförelsen till de elva klubbar som har spelat i serien under samtliga fem säsonger framträder en försiktigt nedåtgående trend.

Det genomsnittliga publiksnittet för dessa klubbar har gått från 733 åskådare säsongen 2022/23 till 689 förra säsongen. Det motsvarar en minskning på ungefär sex procent.

Utvecklingen har inte varit spikrak. Snittet sjönk först, steg sedan något och minskade åter förra säsongen. Hittills under 2026/27 ligger genomsnittet på 676 åskådare.

Det är dock viktigt att komma ihåg att årets siffra är preliminär. Dessutom påverkas jämförelsen av enkronasmatcher, inte minst i Tranås och Halmstad. Statistiken pekar alltså på en viss publikminskning över tid, men säger inte hela sanningen om hur intresset för de enskilda klubbarna utvecklas.

Lag för lag

Vita Hästen – fortfarande publikfavoriten

Vita Hästen har bara spelat två säsonger i Hockeyettan, men har redan seriens klart högsta publiksnitt. Förra säsongen lockade laget i genomsnitt 2 329 åskådare. Hittills i år ligger siffran på 2 154, en minskning med 175 personer per match.

Är det nyhetens behag som har lagt sig något, eller har lagets ojämna resultat påverkat intresset? Det är för tidigt att säga säkert. Klart är att Vita Hästen fortfarande har en publiknivå som inga andra klubbar i serien kan matcha.

Troja – stark start och högt publiksnitt

Troja har fått en fin start på publiksäsongen. En viktig faktor är det heta derbyt mot Tingsryd i premiäromgången, som bidrog till att lyfta snittet. En bra start på läktaren kan också skapa en positiv spiral när laget sedan fortsätter att prestera.

Trojas publiksnitt ligger hittills på 1 683 åskådare. Det är högre än Karlskronas, ett lag som historiskt brukar ha mer publik.

Karlskrona – vikande trend

Karlskrona har haft en nedåtgående publikutveckling sedan toppnoteringen säsongen 2023/24, då snittet låg på 1 973 åskådare. Därefter har siffran sjunkit varje säsong, till 1 823, 1 772 och nu 1 617.

Jämfört med toppsäsongen har klubben alltså tappat 356 åskådare per match. Det är en tydlig nedgång för ett lag som tillhör seriens större publikdragare.

Samtidigt är säsongen fortfarande ung, och resultaten på isen kan förstås påverka hur många som väljer att ta sig till hallen.

Tingsryd – fortsatt stark publikbas

Tingsryd gör sin andra säsong i Hockeyettan efter många år i allsvenskan. Förra säsongen lockade laget i genomsnitt 1 297 åskådare. Hittills i år ligger snittet på 1 147, vilket innebär ett tapp på 150 personer per match.

Tingsryd har fortfarande en stark publikbas, men det blir intressant att se om klubben kan vända utvecklingen under resten av säsongen.

Mariestad – trogen publik år efter år

Mariestad ligger fyra i publikligan med ett snitt på 1 039 åskådare. Det är en liten ökning jämfört med förra säsongens 1 024.

Klubben har ett troget publikfölje på drygt tusen personer som stöttar laget i vått och torrt, säsong efter säsong. Den starka säsongsupptakten kan ha bidragit till årets lilla uppgång.

Mariestad har också hållit en förhållandevis stabil nivå över hela femårsperioden. Det är ett gott tecken på att klubben har byggt upp en stadig publikbas.

Borås – stabilt kring 900 åskådare

Borås har haft en något vikande trend efter toppnoteringen på 948 åskådare säsongen 2024/25. Förra säsongen var snittet 905, och hittills i år ligger det på 898.

Det är ingen dramatisk förändring. Närmare 900 personer tar sig fortfarande till Borås ishall i genomsnitt, och laget har dessutom fått en bra start på säsongen.

Tranås – enkronan och jubileet lyfter snittet

Tranås har ökat från 610 åskådare i snitt förra säsongen till 828 hittills i år. Det är en uppgång på drygt 35 procent, men siffran behöver sättas i sitt sammanhang.

Klubben har redan genomfört sin enkronas- och jubileumsmatch. Evenemanget har bidragit till att lyfta snittet.

Tranås brukar ha en trogen skara på omkring 600 åskådare på sina vanliga hemmamatcher. Därför blir det intressant att följa hur publiksnittet utvecklas under resten av säsongen, när effekten av de särskilda matcherna blir lättare att bedöma.

Västervik – fler hittar till LF Arena

Även Västervik har fått ett rejält lyft i publiksiffrorna. Från 406 åskådare i snitt förra säsongen ligger klubben nu på 768.

En del av ökningen förklaras av enkronasmatchen, då 1 297 åskådare kom till LF Arena. Men det finns också tecken på att fler har hittat till hallen under säsongsupptakten.

Kanske hänger det ihop med den offensiva och fartfyllda hockey som laget har visat upp? Det är i alla fall en positiv utveckling för klubben, även om det krävs fler vanliga hemmamatcher för att bedöma hur stor den underliggande ökningen är.

Tyringe – en positiv överraskning

Tyringe var en av seriens stora överraskningar under inledningen av säsongen och ledde till och med serien under en period. Även på läktarna syns en positiv utveckling.

Publiksnittet har gått från 511 förra säsongen till 625 hittills i år. Det är 114 fler åskådare per match, vilket motsvarar en ökning på ungefär 22 procent.

En stark start på isen kan förstås bidra till att fler väljer att se laget på plats. För Tyringe är det en välkommen utveckling.

Halmstad – stort tapp, men två publikmatcher återstår

Halmstad har den största minskningen i den aktuella statistiken. Förra säsongen låg snittet på 1 070 åskådare, medan det hittills i år bara är 623. Det motsvarar ett tapp på 447 personer per match, eller drygt 40 procent.

Men här finns en viktig förklaring att ta hänsyn till. Halmstad brukar arrangera två enkronasmatcher som lockar storpublik, och ingen av dem har spelats ännu den här säsongen.

Klubben har en relativt liten trogen publik som går på de vanliga matcherna, medan gratismatcherna brukar fylla hallen betydligt bättre. De matcherna har stor påverkan på slutresultatet och brukar bidra till att snittet landar kring 1 100 åskådare.

Det är därför för tidigt att slå fast att Halmstad verkligen har tappat så mycket publik. När enkronasmatcherna är spelade får vi en bättre bild av utvecklingen.

Nyköping – satsningen verkar ge resultat

Nyköping har satsat på bättre inramning, billigare årskort och ett lag med några profiler som kan locka publik. Hittills verkar det ha gett utdelning.

Förra säsongen låg snittet på 546 åskådare, och i år har det ökat till 607. Det är en uppgång på ungefär elva procent.

Det är dessutom andra säsongen i rad som klubben ökar. Från 469 åskådare 2024/25 till dagens 607 handlar det om en sammanlagd ökning på nära 30 procent. En positiv trend för Nyköping, som verkar ha fått bättre fart på publikintresset.

Boro/Vetlanda – en lovande start som nykomling

Boro/Vetlanda är nykomlingar från Hockeytvåan och saknar därför jämförbara publiksiffror från förra säsongen i Hockeyettan.

Hittills ligger snittet på 598 åskådare. Det är en lovande siffra för en nykomling och ger klubben en bra grund att bygga vidare på.

Mörrum – försiktig återhämtning

Mörrum har ökat publiken för andra säsongen i rad efter en rejäl nedgång tidigare under perioden. Snittet har gått från 361 åskådare 2024/25 till 384 förra säsongen och 393 hittills i år.

Ökningen är inte stor, men den är ändå viktig. För en klubb som har tappat mycket publik jämfört med början av femårsperioden är varje steg i rätt riktning välkommet. Under säsongen då klubben firar 60 år finns det dessutom anledning att hoppas att intresset kan fortsätta växa.

Dalen – stabilt på 300–400 åskådare

Dalen fortsätter att ligga på en relativt stabil publiknivå, vanligtvis mellan 300 och 400 åskådare. Hittills i år är snittet 354, jämfört med 335 förra säsongen.

Det innebär en ökning med 19 personer per match. Ingen dramatisk förändring, men ett litet lyft för en klubb som har hållit sig inom ungefär samma publikspann under flera år.

Grästorp – resultaten märks på läktarna

Grästorp har haft en tuff säsongsupptakt, och det återspeglas i publiksiffrorna. Förra säsongen låg snittet på 412 åskådare. Hittills i år är siffran 331, en minskning med 81 personer per match, eller omkring 20 procent.

Klubben har dock ännu inte spelat derbyt mot Mariestad, som brukar vara säsongens stora publikmatch. Även här finns alltså en match kvar som kan påverka snittet.

Mjölby – publikminskning trots en bra start

Mjölby har tappat publik jämfört med förra säsongen. Snittet har gått från 386 åskådare till 303, vilket innebär 83 färre personer per match och en minskning på drygt 20 procent.

Det är en anmärkningsvärd utveckling eftersom laget har gått förhållandevis bra och ligger på åttonde plats. Resultat på isen och publikintresse följs inte alltid åt, och det blir intressant att se om Mjölby kan locka tillbaka fler åskådare under fortsättningen.

Grums – en liten ökning trots svag start

Grums har fått en svag start på säsongen, men publiksnittet har ändå ökat något. Hittills ligger klubben på 286 åskådare per match.

En faktor är att Grums redan har mött Mariestad, ett av de lag som brukar locka mest publik till motståndarnas hallar. Det kan ha bidragit till att lyfta snittet. Eftersom Grums saknar jämförbara siffror från fler tidigare säsonger i Hockeyettan är det dock svårt att göra en direkt jämförelse över tid.

Kungälv – lovande start som andrasäsongslag

Kungälv gör sin andra säsong i Hockeyettan och har överraskat positivt under de första matcherna. Publiksnittet har ökat från 263 förra säsongen till 278 hittills i år.

Det är en mindre uppgång, men en positiv signal för klubben. Om laget kan fortsätta överraska på isen finns möjligheten att fler hittar till hallen.

Huddinge – på väg tillbaka efter dippen

Huddinge har haft en lång period med relativt låga publiksiffror, men nu syns en viss återhämtning. Efter ett snitt på 203 åskådare 2024/25 ökade siffran till 240 förra säsongen och ligger hittills i år på 256.

Jämfört med bottennoteringen för två säsonger sedan har publiksnittet alltså ökat med ungefär 26 procent. Det är fortfarande en låg nivå jämfört med många andra klubbar i serien, men trenden går åt rätt håll.

Tyresö/Hanviken – den nya arenan har inte gett något stort lyft

Tyresö/Hanviken har hittills ökat sitt publiksnitt från 181 till 195 åskådare. Det är en uppgång med 14 personer per match.

Det är kanske en mindre ökning än många hade förväntat sig med tanke på den nya arenan. Samtidigt är det en förbättring jämfört med förra säsongen, och det återstår att se om publiken hittar dit i större utsträckning under resten av säsongen.

Publiktrenden är inte hela sanningen

Siffrorna visar att flera klubbar har anledning att glädjas åt utvecklingen, medan andra behöver hitta sätt att locka fler till hallarna. Men publiksnittet påverkas av mer än resultaten på isen. Enkronasmatcher, derbyn, jubileum och andra särskilda evenemang kan göra stor skillnad.

För Västervik och Tranås har enkronasmatcherna redan bidragit till årets höga snitt. För Halmstad återstår två sådana matcher, vilket kan förändra bilden rejält.

Den mest rättvisande jämförelsen får vi därför när säsongen är färdigspelad och klubbarna kan jämföras både med och utan effekten av sina stora publikmatcher. Fram till dess ger statistiken en intressant fingervisning, men inte hela svaret på hur publikintresset i södra Hockeyettan utvecklas.