ERBJUDANDE med Hockeynews: 1 mån/halva priset på TV4 Play Sport Total (utan bindningstid)
Olofsson talar ut: ”Väldigt rörigt”
Ifrågasatt under kvalet – samtidigt som han blev pappa.
Nu talar Modos stjärnforward Jesper Olofsson ut om de jobbiga kvalveckorna och framtiden.
– Man skulle bara vilja göra om och göra rätt, säger han till Hockeynews.

Det blev ett turbulent kval för Modos poängbäste forward Jesper Olofsson. I säsongens avgörande matcher fick han begränsat med speltid och inledde match fem på bänken.
Det har gått några dagar sedan det stod klart att Modo är en allsvensk klubb igen. Nu tar hemvändaren bladet ur munnen och berättar om de tuffa veckorna, där han blev pappa mitt under brinnande kval.
– Ja... alltså, det har varit stressigt. Jag är glad att allt gick bra med förlossningen och allt det där, men jag kommer ihåg när jag berättade för ”Hinken” i höstas att vi väntade barn. Det första han sa var: "Det är ju fan vid match sex i kvalet”.
– Ju längre säsongen gick, desto mer stressande blev det. Vi hade ändå saken i egna händer inför slutet av grundserien med tio matcher kvar. Sedan blev det mer påtagligt, och tankarna svängde fram och tillbaka – familjen, framtiden och nutid. Allt kändes kaosartat, stressigt som fan, säger Olofsson.
Han beskriver en känslomässig berg-och-dalbana där han kastades mellan två världar.
– Ena stunden är man där nere och spelar, nästa stund uppe på sjukhuset. Det har varit så mycket att hantera. Och det var ju inte bara kvalmatcherna, utan tankarna fanns där redan dagarna innan första matchen. Man har försökt hålla fokus så gott det går, men som du säger – det har varit mycket på spel, och det har varit väldigt, väldigt rörigt i tankarna, säger han.
Hur ser du på petningen i efterhand?
– Vi hade en dialog under tiden, och de visste hur jag kände och min situation veckorna innan. Jag vet inte om jag var sämre än någon annan, men de hade en filosofi om att försöka lätta på pressen för mig. Planen var att jag skulle spela oavsett, även fast jag var trettonde forward i match fem. Det handlade mer om att försöka släppa på ansvaret och låta laget rulla på. Men det är ju de viktigaste matcherna på säsongen... och när det inte går som tänkt, då blir det ju som det blir.

Med några dagars distans till degraderingen har han börjat smälta allt som hänt och vad det var som gjorde att Modo tappade 2–0 i matchserien.
– Förlängningsförlusten där nere var riktigt tung, vi var ju det starkare laget i andra halvan av matchen. Hade vi vunnit den så hade vi kommit hem i ett helt annat läge, med en annan tro på det. Kanske blev folk lite chockade när HV vann sina matcher eftersom vi hade vunnit de två första, säger han och fortsätter:
– Och sedan tog de ledningen i alla matcher utom en. Det har varit ett problem hela säsongen för oss. Vi var starka när vi fick ett tidigt mål, men om vi hamnade i underläge blev det svårt. Vi var inte tillräckligt bra på att spela på resultat. Det straffade oss både i grundserien och i kvalet.
Vad var det som inte funkade för er kedja i kvalet?
– Vi fick inte riktigt till vårt flow tillsammans. Någon match gick tyngre för den ena, den andra matchen för någon annan. Vi har haft ett bra kollektiv i kedjan där vi kunnat gasa på tillsammans, men det blev tyvärr inte riktigt så nu. Jag har inte hunnit prata så mycket med dem efteråt, men både jag och Theodor är ju härifrån stan, så förmodligen var det mycket känslor inblandade för honom också. Det är ju inte bara att gå ut och spela – det här hade stora konsekvenser. Tyvärr klarade vi inte av att hantera det på bästa sätt.
Den 32-årige hemvändaren upplever dock att stämningen i laget varit god, trots den tunga säsongen och kvaldramat som följde.
– Jag tycker ändå att det har varit bra. Vi har aldrig känt oss stressade över tabelläget, även om oktober var riktigt tufft. Men vi visste att vi kunde ta oss ikapp, och det gjorde vi ju också. Sen tror jag att den stora skillnaden var att vi förlorade fler matcher än vi vann, och den känslan sätter sig, säger han.
Har du upplevt att alla har dragit åt samma håll?
– Till stor del, men det är klart att vissa varit på väg bort och att det synts i prestationerna. Och vi hade en ganska tunn trupp, så alla behövde leverera, men det gjorde vi inte tillräckligt ofta.
Hur har det påverkat er att de förväntade toppspelarna aldrig riktigt kom igång?
– Ja, det är ju en stor del av det. Många av de spelare som var tänkta att leda laget fick aldrig riktigt det genomslaget. Samtidigt klev andra fram, men det blev fortfarande en för stor obalans. Man behöver fyra fungerande kedjor, och vi hade ibland bara två. Sedan var det inte bara offensiven – vi gjorde faktiskt fler mål än Frölunda, men vi släppte in alldeles för många.
Jesper Olofsson, som själv fick en tung start på säsongen med få poäng, avslöjar själv att han var påverkad av en skada under säsongsinledningen:
– I efterhand kanske jag inte borde ha spelat så snabbt efter skadan. Det tog ungefär tio matcher innan jag kände mig som mig själv igen, säger han.
Även utanför isen var det en jobbig start på säsongen:
– Ja, min morfar gick bort dagen innan seriepremiären. Vi var väldigt nära, och han har alltid funnits där för mig. Det var tungt, och vi hade hans begravning på samma dag som hemmapremiären. Det var kanske inte optimalt. Det var mycket som snurrade där i början.

I och med degraderingen bryts nu det femårskontrakt han skrev med Modo i somras. Supportrarna hoppas på en fortsättning, men framtiden är oviss för Jesper Olofsson, som nu står inför ett stort framtidsbeslut.
– Jag har absolut inte stängt några dörrar, men det är mycket som ska redas ut nu – på både styrelse- och sportchefsnivå, vad som kommer gälla framöver. Vi har haft några korta möten, men ingen vet egentligen något ännu. Det är väldigt, väldigt tidigt än, säger han.
Samtidigt har du precis fått barn och flyttat hem. Hur går tankarna – kan du tänka dig att bli kvar?
– Ingenting blev som planerat, och just nu känns allt bara... ja, det är mycket tankar som snurrar. Man vill ju revanschera sig, det tror jag de flesta känner. Samtidigt är det en jobbig ovisshet i sådana här lägen. Men det finns också en möjlighet att vara med och bygga upp något här igen, att bli en viktig spelare i klubben.
Henrik Gradin har sagt att de som hänger med ner i Hockeyallsvenskan blir odödliga i klubben. Har du haft de tankarna?
– Ja, absolut. Jag följde ju resan förra gången, och det är klart att man känner att det inte blev som vi tänkt oss. Det är jäkligt tråkigt, man skulle bara vilja göra om och göra rätt. Samtidigt är det svårt att veta nu vad som händer. Jag tror att stommen i laget kommer försvinna, många av grabbarna har redan gjort den här resan upp en gång. Det blir en ombyggnation, och vi har inte ens hunnit prata igenom det i laget än. Just nu vet jag inte vad som är bäst.
Så ditt beslut kommer att dröja?
– Ja, jag har egentligen inget att ta ställning till i dagsläget. Det enda jag vet och fått höra är att Modo har satt igång arbetet med att bygga en plan och en budget för framtiden. Förhoppningsvis blir vi spelare informerade snart om vad som gäller och vilka förutsättningar som finns.