HockeyNews
PLUS

”Möta Djurgården? Det är 12 poäng rakt in”

Artikelbild

Publicerad: 14 augusti 2025

FacebookXWhatsApp
ANNONS

Med SHL-succé, JVM och en omdiskuterad utlåning till Djurgården i bagaget står nu 19-årige Marcus Gidlöf inför sin kanske tuffaste utmaning hittills. Att följa upp genombrottssäsongen med att hålla kvar nederlagstippade Leksand i SHL.
–  Jag vill vara den som gör skillnad när laget behöver det, säger han till Hockeynews i en lång intervju.


► ”Det skickades grejer på Instagram”
► Bottentippade - ett drömläge
► ”Konstigt” firande efter SHL-avancemang
► ”Folk får tycka vad de vill”
► Annandagen i Globen: ”Ska bli mäktigt”

Förra säsongen blev minst sagt händelserik för Marcus Gidlöf. Han vann 11 av 17 matcher i SHL, stod för ett starkt JVM när han fick chansen och var dessutom med och tog upp Djurgården i SHL under sin utlåning dit. Särskilt mycket tid för att reflektera fanns dock inte.
– Under tiden var det svårt att verkligen stanna upp, det hände så mycket hela tiden. Jag försökte njuta när jag kunde, men man var väldigt inne i allt. Det är nog först i efterhand som man reflekterar mer. Jag har fått otroligt många lärdomar, från A-lagsmatcherna här till JVM, och sedan chansen att vara med och gå upp i SHL. Det är enormt många intryck och erfarenheter som jag kommer kunna bära med mig.

Jag gjorde en längre intervju med dig tätt inpå din första match förra säsongen. Du pratade om hur nervös du är inför matcherna och hur du jobbar med det. Hur utvecklades den delen under förra säsongen?
– Det försvinner nog aldrig helt, men för varje match jag spelar lär jag mig mer och mer att hantera det. Numera tycker jag att det är riktigt kul att stå inför så mycket folk som har åsikter om vad man gör. Hemma har man hela publiken i ryggen, borta är alla emot en och jag gillar båda på olika sätt.

Utlåningen till Djurgården. Hur ser du tillbaka på den nu när det gått lite tid?
– Det var mycket snack och många åsikter kring det. Oavsett om man sitter på Twitter eller inte, så når det förstås fram till en.
– När jag kom till Djurgården fick jag otrolig stöttning från alla. Tränarna, Wikegård, spelarna… alla tog emot mig så bra. Och här hemma fanns ”Tjomme” och Milner som peppade.

Hur hanterade du allt snack?
– Jag försökte egentligen bara se det som tändvätska. Folk kommer alltid tycka och tänka. Jag tänkte: om folk inte gillar att jag är här, då kör vi bara! Som jag har sagt innan så var det en sjukt bra erfarenhet för mig och jag tror att det kommer kunna hjälpa mig framåt i karriären. Jag tror aldrig det är dåligt att få vara med och vinna någonting, att få den känslan och se vad som krävs i en annan miljö.

ANNONS

Jag förstår att du inte bryr dig lika mycket om Djurgården som om Leksand, men på ett personligt plan måste det ändå ha varit otroligt skönt att det slog väl ut?
– Ja, men absolut. Hade det gått dåligt hade jag fått en hel del skit. Men jag tänkte efteråt: om det hade gått dåligt, hade det blivit lika mycket rubriker då? Oavsett var det såklart skönare att det gick bra än tvärtom. Annars hade man säkert fått jobba mer med det mentala efteråt.

Han berättar att det rasade in arga meddelanden när det blev officiellt att han skulle spela för Djurgården.
– Fans från andra sidan, AIK, var på en redan när innan man kom dit. Det skickades grejer på DM, allt möjligt, särskilt efter första matchen. Men det var också en grej jag försökte vända till något positivt. ”Fan vad kul att de tycker att de måste störa mig.” Förhoppningsvis gör man någonting bra om folk reagerar, så jag försökte trycka vidare på det.

Från Leksands supportrar var reaktionerna mildare.
– Jag tyckte det var rätt lugnt. Några skickade DM på Instagram och lite så, men det var lugnare än jag trodde det skulle bli. Jag tror klubben fick ta mer av den kritiken.
– Men det jag önskar att vissa supportrar förstod är att, det är inte så att man får ett hjärta för en annan klubb bara för att man är utlånad, så är det inte. Vi såg det som en grym erfarenhet och något jag skulle lära mig av.

När Djurgården gick upp i SHL fanns Gidlöf med på isen, men känslan var speciell.
– Klart att det kändes lite konstigt. Jag hade bara varit där i en och en halv, kanske två veckor, så jag kunde inte fira som om jag gjort hela säsongen. Det kändes inte rätt. Jag ville att de som kämpat hela året, främst Hugo (Hävelid) och (Viktor) Andrén, skulle få stå i rampljuset. Jag spelade trots allt bara två matcher. Det var lite märkligt, men ändå väldigt kul.

Kommentarer

Skaffa PLUS för att kommentera
Med en aktiv PLUS-prenumeration kan du kommentera, svara på andra och gilla kommentarer.
Skaffa PLUS
ANNONS